Hjälp mig med tips om hur man närmar sig ett barn med förmodad autism!

Hej, kort och gott så behöver jag några tips från er med erfarenhet av barn med autism/asperger.
Hur skall jag gå tillväga för att få kontakt med barnet i fråga?
Hur är bästa sättet att uttrycka sig?
Finns det några andra generella tips om hur man förhåller sig till dem?
Jag vet att alla barn med asperger/autism är unika men finns det några speciella tillvägagångssätt som fungerar? Skall tilläggas att jag inte har någon personlig relation med barnet i fråga.

Tack på förhand.

Mvh

Lugnt, samlat, stillsamt. Undvik yvigt kroppsspråk och hurtiga tillrop. Rör inte alls vid barnet såvida du inte vet att det är ok eller att du förvarnat barnet om exakt vad du ska göra och varför - samt fått ett ok.

Undvik småprat, diskutera något relevant för barnet som ett intresse eller vad ni ska göra. Ställ raka frågor och räkna med udda svar. Men om du formulerar dig vettigt så får du vettiga svar. Inga omskrivningar, liknelser, talesätt eller ordspråk.

Sätt dig ner en bit ifrån barnet, respektera barnets privata sfär. Fråga kring vad barnet pysslar med just då och se om du kan få delta på något sätt. Har du en fråga så ställ den, även om de flesta andra barn hade tyckt du var konstig som frågat. Fråga exakt vad du undrar.

Lugn, respekt, tydlighet. Tänk på att det är DU som har ansvar för att ändra ditt beteende om saker börjar gå fel. Det är inte barnet som "borde skärpa sig" eller nåt liknande. Funkar nåt inte så ta ett steg tillbaka, djupt andetag, testa ett annat sätt. Fråga hur barnet vill ha det, hur hen vill att du ska göra.

Detta borde funka bra med de flesta barn med den typen av diagnoser.

Tack för ett utförligt svar! Har du några tips på hur man går tillväga när barnet inte har utvecklat något tal alls? Personen i fråga är då väldigt ung och har inte fått en diagnos utan är under utredning, men det är väldigt troligt att barnet har någon av de två diagnoser jag nämnde.
Tack på förhand!

Placera dig vid sidan om barnet (så att det ser dig), inte mittemot (för då kan barnet eventuellt känna att det måste värja sig). Sedan är du bara dig själv och vänligt sinnad.

Ett sätt att "nå in" är att spegla de rörelser som barnet gör, om det exempelvis sitter och gungar, kan du också göra det, det blir en lek. "Aha! det finns någon annan som gör som jag." intresset väcks. All form av kreativitet ger fina möjligheter att mötas. Spelar du instrument? Kan ni måla ihop? Dansa? Promenera? Ni kan göra en matta av gummisnoddar, eller undersöka elementen i huset, eller ... bara finnas till. Regndroppar är spännande att undersöka osv ...

Följ bara ditt hjärta, då blir det bra vad du än gör. Hoppas ni får många fina stunder.

Passepartout säger vettiga saker, kör på sånt. Men tänk även på att personer med autismspektrumproblemaktik oavsett ålder sällan känner samma saker som vi andra kring socialt samspel. De har inte samma behov och känner inte samma krav kring detta. Så det kan hända att det bästa för dig är att bara sitta brevid och titta på. Om du bara är avslappnad och inte börjar känna "men fan nu måste jag ju SÄGA nåt, nu måste vi börja GÖRA nåt" så borde det gå bra. Om du inte vet vad du ska göra, låt barnet ta initiativet. Tar inte barnet initiativet så ta det lugnt och bara finns där. De flesta som misslyckas i kontakten är de som är för på, för nällade. De överbelastar barnen som kan få panik.

Men ett ungt barn utan tal...Vill du verkligen anstränga dig så ta med ett par prylar du kan visa. Tåliga saker som kan slängas, bändas och tuggas skulle jag rekommendera då jag inte känner barnet. Gärna nåt som blänker, har rörliga delar eller på annat sätt går att fibbla med. Nåt du bara kan ge fram till barnet och kanske lugnt och stilla säga några saker om medan barnet utforskar det. Kanske nåt där du kan visa nån finess på, visa hur barnet kan göra. En på/avknapp för ljud eller ljus el dyl. Men bli inte förvånad om barnet inte är särskilt intresserad. Så är det bara.

Men ta det bara lugnt och inse att även om du inte tycker att du får kontakt alls så kan det vara ett jättebra tecken. Det viktigaste är att inte stressa barnet.

Har inte läst alla svar. Men undvik ironi, prata inte "mellan raderna". Säg rakt på sak.

Har inte heller läst alla svar men utöver lugn, tydlighet, struktur och tålamod så kan jag rekommendera att använda bilder indelade i olika kategorier, till exempel sysslor, känslor eller leksaker. Att visa bilder istället för att endast tala gör det lättare för barnet att förstå och välja vilket som tilltalar mest.

Bästa sättet som vi kunde påvisa redan på 80-talet innan staten bestämde över riktlinjerna var att på något sätt få igång en immiterande och lustfylld lek på ömsesidigt lika villkor. Så snart ett ögonblick av mänsklig kommunikation på så vis öppnats gick det att leda och få kontaktförmågan att växa i önskad riktning.