Flashback bygger pepparkakshus!
Nej då är väl jag bara ute o cyklar, har själv två nära anhöriga med diagnosen asperger, att jag som låg längst upp och gränsade mot asperger själv, vilket inte var tillräcklig för diagnos först 2014 då asperger utgått och dsm ska ha bearbetats för att även innefatta människor som mig med diagnoser inom autism spektrum, måste vara ett fel.
Sorry förstod inte vad det menas med genomgripande störning i utvecklingen, då jag ligger på mensa nivå insåg jag inte att jag därav var efterbliven och inte autistisk
Du måste helt enkelt vara övertydlig med dina intentioner. Fast det verkar som att du vill att han ska uppvakta dig, men att han helt enkelt inte gör det. Så säg till honom att du vill bli uppvaktad.
Är det så? :-P
Ledsen, jag lovar att lära mig när man ska använda rätt böjning tills nästa gång. Det där är oacceptabelt! :-)
Edit. Det tillhör tydligen fornsvenska att tala om han istället för honom. Jag läser en del äldre litteratur ibland, så jag får skylla på det.
Mitt språkbruk är dock viktigt för mig, så jag uppskattar att jag nu fått chansen att rätta till det! :-)
Ledsen, jag lovar att lära mig när man ska använda rätt böjning tills nästa gång. Det där är oacceptabelt! :-)
Edit. Det tillhör tydligen fornsvenska att tala om han istället för honom. Jag läser en del äldre litteratur ibland, så jag får skylla på det.
Mitt språkbruk är dock viktigt för mig, så jag uppskattar att jag nu fått chansen att rätta till det! :-)
__________________
Senast redigerad av Bara-Robin 2014-10-04 kl. 15:02.
Senast redigerad av Bara-Robin 2014-10-04 kl. 15:02.
Tyvärr fungerar den typiska aspergaren så att hans relationer lätt förstörs. Han har oftast en eller ett par specialintressen, som kan hålla honom intensivt upptagen i timmar. Har han t ex stämt möte med den flicka som han tycker om och så dyker en möjlighet att prata om specialintresset upp , då struntar han att gå till mötet. När flickan undrar varför han inte kom svarar han fullständigt ärligt att han istället höll på med sina tågtidtabeller eller statistik över vulkanutbrott (t ex) och att han tyckte att de kändes viktigare än mötet med henne. När hon blir ledsen och gör slut blir han förvånad och mycket ledsen, han förstår inte varför detta blev så viktigt och stort.
Han kan bli mycket olycklig över förlusten men sedan begå samma eller liknande misstag när han förälskat sig i en ny flicka. Aspergare lever ofta ensamma och utan barn.
Han kan bli mycket olycklig över förlusten men sedan begå samma eller liknande misstag när han förälskat sig i en ny flicka. Aspergare lever ofta ensamma och utan barn.
Killen jag gillar har asperger
Man kan se genom ditt sätt att uttrycka dig att du är ängslig – egentligen över hur du ska kommunicera med honom om det du vill ha sagt och i vilken situation, vilket sammanhang, i vilken miljö det kan ske och du beskriver en oro över vilken respons du kommer få från honom.
Hur ser du på läget i dag, ett par dagar efter att du skrev senast på tråden (och ett antal användare här har tyckt till på diverse sätt med olika råd)?
Var befinner du dig nu i frågan således, hur långt har du kommit?
Citat:
Citat:
Citat:
Citat:
Det du till att börja med behöver göra, såsom jag förstår din sak/ditt ämne - utifrån hur du skriver om det hela (där jag fetat något av det centrala) - det är att ställa frågan till dig själv en gång till om vad du vill.Man kan se genom ditt sätt att uttrycka dig att du är ängslig – egentligen över hur du ska kommunicera med honom om det du vill ha sagt och i vilken situation, vilket sammanhang, i vilken miljö det kan ske och du beskriver en oro över vilken respons du kommer få från honom.
Hur ser du på läget i dag, ett par dagar efter att du skrev senast på tråden (och ett antal användare här har tyckt till på diverse sätt med olika råd)?
Var befinner du dig nu i frågan således, hur långt har du kommit?
Citat:
Aspergers syndrom finns kvar. Vad det handlar om - som det finns info om på nätet sedan rätt lång tid tillbaka, och som tagits upp ganska många gånger på den stora aspergertråden på FB: Frågor och svar om Asperger t.ex. - är att asperger, ett diagnostiskt tillstånd, nu (inom ramen för DSM-5, fr.o.m. maj 2013) utgörs som begrepp inom samlingsnamnet autismspektrumtillstånd (eller autismspektrumsyndrom), och det alltså som ett av flera olika autismtillstånd, vilket t.ex. Autism- och aspergerförbundet kan upplysa om.
ICD-10 har fortfarande med Aspergers syndrom, där numret är 84.5. Detta finns kortfattat beskrivet i inlägg av mig 23 augusti.
För övrigt: Autismforum återger också att det enligt Socialstyrelsen är WHO:s diagnosmanual ICD-10 som gäller i Sverige. Att sedan ICD-11, som kommer om ett par år, väntas följa DSM-5, det är en annan och kommande historia.
Det fetade: Det finns inga egentliga belägg för det du skriver om att asperger var felaktigt och aningen enformigt i förhållande mot verkligheten – att det skulle vara en rätt och relevant beskrivning som sådan. Det är inte det DSM-5-manualen i sig beskriver om asperger visavi ASD (AST på svenska). Sedan har vi ICD-10 i Sverige också, som sagt, där asperger fortfarande gäller.
En fördomsfull, fånig och tramsifierande attityd från din sida, som bara visar på okunnighet och oförståelse. Ingenting annat.
Jag förstår dig och kan hålla med det du är inne på. Dessvärre är samhället fortfarande ganska dåligt rustat vad gäller hantering och (om)vård(nad) av aspergare och andra med autismspektrumsyndrom, AST.
ICD-10 har fortfarande med Aspergers syndrom, där numret är 84.5. Detta finns kortfattat beskrivet i inlägg av mig 23 augusti.
För övrigt: Autismforum återger också att det enligt Socialstyrelsen är WHO:s diagnosmanual ICD-10 som gäller i Sverige. Att sedan ICD-11, som kommer om ett par år, väntas följa DSM-5, det är en annan och kommande historia.
Det fetade: Det finns inga egentliga belägg för det du skriver om att asperger var felaktigt och aningen enformigt i förhållande mot verkligheten – att det skulle vara en rätt och relevant beskrivning som sådan. Det är inte det DSM-5-manualen i sig beskriver om asperger visavi ASD (AST på svenska). Sedan har vi ICD-10 i Sverige också, som sagt, där asperger fortfarande gäller.
En fördomsfull, fånig och tramsifierande attityd från din sida, som bara visar på okunnighet och oförståelse. Ingenting annat.
Jag förstår dig och kan hålla med det du är inne på. Dessvärre är samhället fortfarande ganska dåligt rustat vad gäller hantering och (om)vård(nad) av aspergare och andra med autismspektrumsyndrom, AST.
Nej då är väl jag bara ute o cyklar, har själv två nära anhöriga med diagnosen asperger, att jag som låg längst upp och gränsade mot asperger själv, vilket inte var tillräcklig för diagnos först 2014 då asperger utgått och dsm ska ha bearbetats för att även innefatta människor som mig med diagnoser inom autism spektrum, måste vara ett fel.
Sorry förstod inte vad det menas med genomgripande störning i utvecklingen, då jag ligger på mensa nivå insåg jag inte att jag därav var efterbliven och inte autistisk
Citat:
Hej, vet inte riktigt om det här är rätt tråd, men kör på ändå!
För lite mer en ett år sedan bestämde en nära vän till mig att para mig och hennes kompis. för att göra en lång historia kort träffades vi alla tre, tog några cigg o snacka. vid flera tillfällen blev situationen ganska obekväm/awkward. senare fick jag hans nummer o bad om ursäkt för hur det blev och efter dess började vi messa extremt mycket om allt eller inget, det kunde gå från de djupaste samtalen där både jag och han tog upp känsliga saker till att vi kunde snacka om typ zombies.
vi kom varandra ganska nära, och inte en dag går utan att jag tänker på honom.
problemet blev nog att vi väntade och drog ut som fan på att träffa varandra igen
till slut så slutade vi att skriva till varandra då jag tror att både vi (iaf jag) märkte att det inte ledde någon vart.
Men tillslut börja vi skriva igen och samma visa upprepade sig, sen nån månad efter vi slutade skriva ytterligare en gång så hade min kompis (som skulle para ihop oss
) fest och både vi var där men jag är så jävla dålig på att småprata, men jag ställde några frågor men fick bara korta svar tillbaka och han verkade totalt ointresserad av att prata med mig.
Men för någon vecka sen hade han och min kompis vart på samma fest, och han berättade att han är kär i mig. (min kompis är en säker källa, känt henne sen barnsben o vi vet allt om varandra).
Nu har jag ingen aning om hur jag ska göra, borde jag ta tag i saken och hur isåfall eller borde jag bara släppa det här helt?
ps, förlåt om rubriken är as konstig men jag tänker att det kanske påverkar situationen på något sätt, för ser inte asperger som något problem för mig för de flesta jag känner har diverse diagnoser.
För lite mer en ett år sedan bestämde en nära vän till mig att para mig och hennes kompis. för att göra en lång historia kort träffades vi alla tre, tog några cigg o snacka. vid flera tillfällen blev situationen ganska obekväm/awkward. senare fick jag hans nummer o bad om ursäkt för hur det blev och efter dess började vi messa extremt mycket om allt eller inget, det kunde gå från de djupaste samtalen där både jag och han tog upp känsliga saker till att vi kunde snacka om typ zombies.
vi kom varandra ganska nära, och inte en dag går utan att jag tänker på honom.
problemet blev nog att vi väntade och drog ut som fan på att träffa varandra igen
till slut så slutade vi att skriva till varandra då jag tror att både vi (iaf jag) märkte att det inte ledde någon vart.Men tillslut börja vi skriva igen och samma visa upprepade sig, sen nån månad efter vi slutade skriva ytterligare en gång så hade min kompis (som skulle para ihop oss
) fest och både vi var där men jag är så jävla dålig på att småprata, men jag ställde några frågor men fick bara korta svar tillbaka och han verkade totalt ointresserad av att prata med mig.Men för någon vecka sen hade han och min kompis vart på samma fest, och han berättade att han är kär i mig. (min kompis är en säker källa, känt henne sen barnsben o vi vet allt om varandra).
Nu har jag ingen aning om hur jag ska göra, borde jag ta tag i saken och hur isåfall eller borde jag bara släppa det här helt?
ps, förlåt om rubriken är as konstig men jag tänker att det kanske påverkar situationen på något sätt, för ser inte asperger som något problem för mig för de flesta jag känner har diverse diagnoser.
Du måste helt enkelt vara övertydlig med dina intentioner. Fast det verkar som att du vill att han ska uppvakta dig, men att han helt enkelt inte gör det. Så säg till honom att du vill bli uppvaktad.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
