Ni som pluggar på distans med småbarn hemma.

Situationen är som följande. Jag läser två kurser på distans samtidigt som jag har ett heltidsjobb. Min sambo går hemma med våran dotter som är snart ett år. Vi har även en lite äldre dotter.

Med jämna mellanrum så har jag uppsatser att skriva eller projekt att göra. Jag läser religion som ett ämne så det blir rätt mycket skrivande och pluggande då jag var rätt så ovetande om allt som har med religion att göra i början.

Jag har dock problemet att min sambo inte riktigt accepterar att jag låser in mig på vårat kontorsrum och sitter där en 3-4 timmar och verkligen pluggar. Som igår när jag hade fridag från jobb, så tog jag tillfället i akt att verkligen jobba på en uppsats som ska vara inne på söndag och ett projektarbete som ska vara inne nästa vecka. Jag tror hon gick in och ut från rummet mer eller mindre 5-6 gånger i timmen på en 4 timmars period.

Jag tog upp detta med henne och hon skulle sluta med det.

Så idag (tog semester idag för jag ville bli klar med allt) så har det gått bra hittills, hon lämnar mig ifred, men nu kan jag inte prata med henne. Hon går runt och surar och är helt omöjlig. Detta har varit så enda sedan imorse när vi vaknade.

Att jag skulle börja plugga var ett gemensamt beslut och hon sa hon skulle stötta mig. Nu känns det bara stressigt och med en sambo som går runt och surar så klarar jag inte av att koppla bort allting runt omkring. Jag vill kunna fokusera på mina uppgifter då jag har rätt höga krav på mig själv.

Hur gör ni som pluggar på distans som har familj? Hur får ni det att gå ihop med familjelivet?

Jag frågar mest för att jag har planer på att efter jul utöka så jag pluggar ännu mer men då behöver jag sambos stöd ännu mer.

Låt mig se om jag fattat saken rätt.

Du jobbar heltid och den tid du jobbar är din sambo hemma med barnet.

När du kommer hem från jobbet så umgås du inte med henne eller barnen, utan sätter dig och pluggar och låter henne ha bägge barnen själv.

Så hon har barnen 10-12 timmar per dag och du har dem inte alls, utan istället så använder du motsvarande tid till att jobba och plugga.

Tror fan att hon blir sur. Jag skulle bli skitförbannad!

Det är jobbigt att gå hemma med barn, och att ha hand om två barn i olika åldrar är inte enkelt det med. När du kommer hem från jobbet ska du vara med din sambo och dina barn, punkt. När barnen somnat kanske du kan sätta dig och plugga, men låt inte sambon vara ensam med barnen så länge.

Sedan så får du kanske plugga lite längre dagtid på helgerna.

Att gå upp i studietid låter inte rimligt om du inte går ner i arbetstid samtidigt. Samtidigt antar jag att nästan-ettåringen ska in på dagis snart så då kanske det lättar?

För övrigt passar den här tråden bättre i familjeliv än i utbildning och studier.

Skulle väl varit nogrannare i mitt inlägg. Jag pluggar som sagt två ämnen och de är planerade på 22 veckor. Jag behöver bara plugga 2 dagar i veckan då det går i ett långsamt tempo. Men jag har en uppsats kanske var 5 vecka och ett prov/projekt var 4 vecka som där går några timmar på.

Allt som allt i veckan lägger jag kanske 4-6 timmar, lite mer när där är prov. Jag tog ju semester i dag för att jag skulle lägga tid på uppsats och projekt, sa till sambon hon kunde låtsas som att jag är på jobb.

Detta är som sagt något vi kommit överens om tillsammans att jag ska göra för att förbättra våran inkomst. Allt var jättebra när vi planerade det men nu när det är igång så är hon inte lika glad över att behöva vara utan mig den stunden jag läser.

Självklart är jag med barnen annars. Jag försöker göra mycket om kvällarna när de sover.

Som andra ha sagt så ät det påfrestande att vara hemma med barn.
Jag tycker du är en stark person som klarar av heltidsjobb, plugg och barn.
Din sambo saknar säkert känslan att vara fri och bara rå om sig själv utan att behöva ansvara för någon annan än sig själv.
Mitt förslag är att ni bestämmer en dag i veckan där du tar barnen så fort du kommer hem från jobbet och har dom tills de har somnat så får hon göra vad hon vill under den tiden.
Detta kommer säkert göra henne lyckligare vilket kommer leda till att eran relation förbättras.

Jag pluggar också på distans men utan barn. Ett bra sätt för mig att få något gjort brukar vara att smita iväg till biblioteket, det kanske funkar för dig också.

Har gjort det , samma sak förutom att jag var mamman i förhållandet. Direkt gnället kom klargjorde jag förutsättningarna vi en gång var överens om .Vad meningen var och att detta är ett jobb,om dock hemma.Tror ni måste ha ett snack , i småbarnstid känns tex .tre år som en evighet ,men efteråt var de över på ett ögonblick..både hur barnen helt plötsligt blev så stora++?? och hur tiden gick så fort.

Jag drog min man genom 9 terminer via nattjobb, sen fick vi barn , och jag startade min distansutbildning på 6 terminer, en vidareutbildning och bara sju månader efter förlossning.Med visst gnissel förvisso Sånt man får räkna med om man kan se framåt lite bara.

Är i en liknande situation och löser det genom att plugga när barnen somnat, blir typ 20:00 till 01:00 när det behövs. Jag får vara ifred och det får också sambon.