Orolig hela tiden

Jag är 23 år. Om jag ska hålla ett föredrag inför en klass, så känner jag oro. Vilket är helt normalt. Men varje morgon när jag vaknar och ska åka till skolan/jobbet så känner jag också oro. Oron håller i sig några timmar in på dagen.

Jag går på universitetet just nu. Jag kan inte förstå varför jag blir orolig för allt hela tiden. Jag har vänner i skolan. Har aldrig haft problem med den biten. Så varför är jag då orolig varje morgon innan jag ska gå till skolan alternativt jobbet?

Jag kan känna en oros-känsla i magen för nästan allt jag gör. Jag är trött på det.

Vad skulle detta kunna bero på ?

Är du ängslig över vad du vet kommer att ske inom dagen (långa dagar, läxor, träffa någon du inte vill träffa etc) eller kommer oron helt spontant? Ja, jag vet, du sa att du inte visste men jag känner igen mig i det mesta av du säger och undrar om vi har identiska symptom.

Ja men det skulle kunna vara om det där med långa dagar, läxor osv.. Oron dyker ofta inte upp helt random. Hur känner du för det?

Du kanske behöver mycket bekräftelse? Det är vanligt. Försök att prata med folk om dina bekymmer, stora som små, så kommer du få en realistisk syn på det hela. Om du ofta stänger känslor inne kan det orsaka en nervositet.

På riktigt så tror jag inte att ja behöver speciellt mkt bekräftelse. Ja vet att de är inbyggt i människan, men ja får en normal dos "bekräftelse" tror ja. Är ingen aktiv facebook-uppdaterare som letar efter tusen likes

Jag trodde inte heller att jag behövde bekräftelse innan jag insåg att jag verkligen behövde det. Det handlar inte om likes på nätet utan enbart att någon lyssnar på en och ett litet "mm" i en konversation kan betyda skillnaden mellan lycka och förtvivlan.

Det är precis samma med mig.
Min oro dyker alltid upp på kvällen och slutar ungefär vid eftermiddagen. Helger, lov etc är ett rent helvete eftersom att mycket går ut på att oroa mig.

När jag gick på högstadiet så brukade farsan min ta mig ut o fiska, vilket hjälpte. Helgerna i fjällen var rena rama paradiset. Det går inte att slå vildmarksmiljö när man är deppig, tro mig.

Kan det vara så att du lider av PED?
Är du i dålig form eller har vitaminbrist så kan också ditt välmående försämras och om du har obalans i hjärnan med serotonin som hjälper dig känna lycka så kan 5-HTP behövas.

Gå in på youtube och kolla hur djur beter sig mot varandra när de är i inlåsta i fabrik kontra hur de beter sig mot varandra när de är ute i det fria så ska du börja förstå ditt problem.

Det är ångest du beskriver. Om du har stora problem med det så bör du kanske gå och undersöka om du har GAD.

Det är viktigt att du vet att det inte är något fel på dig om du nu skulle ha GAD, problemet är bara att du trycker ner dina känslor. Du måste släppa ut dem, precis som ovanstående skribent sa, och oavsett vilket uttryck det tar sig så är det bra att börja jobba så smått på det.

Du behöver alltså inte gå runt och känna såhär, men det är något i dig som du inte släpper fram ordentligt. Börja där, reflektera över dig själv, och gå gärna och samtala med någon. Universiteten har t ex kuratorer och dylikt som du kan diskutera lite med, de är till för sådana här saker.

Men fundera lite över vad din oro är centrerad kring, oftast är det den bästa ledtråden att börja med.

Grejen är att det stör mig inte så mycket. Oron jag har är inte extrem. Jag är bara en kärring ibland, och borde sluta upp med det. Det är inte så magen vänder sig så fort jag ska göra nåt. Men den här oron är ändå konstig att man har.

Du har förmodligen en lite ängslig personlighet men jag tror också det är något i din livssituation som triggar oron. Har du en partner? Förut kände jag också en oro som du, svårt att sätta fingret på vad det var. Min oro minskade när jag skaffade en flickvän och när jag blev mer intresserad och presterade bättre på kurserna på Universitetet.