Att vara intelligent - ett socialt handikapp

Får se här om någon annan här inne håller med mig. Jag personligen tycker inte att intelligens per se är något att hänga i en julgran eller något att vara stolt över. För mig är att vara intelligent lika naturligt som att andas och eftersom det är genetiskt är det ungefär som att vara stolt över att vara snygg/vacker. Meninglöst helt enkelt. Det jag däremot upplever är att det krävs mycket stimuli i min vardag för att jag inte ska bli rastlös. Jag klarar inte av att umgås nån längre period med personer som tillhör normalspannet såvida man inte gör någon speciell fysisk aktivitet.

Det jag helt enkelt insett är att jag är socialt handikappad pga jag inte står ut med "dumma" personer i vardagen. I små doser absolut och tidigare hade jag mindre bekymmer, men det har blivit värre och värre. Till saken hör att jag är väldigt socialt begåvad, har lätt för att få tjejer och inga problem att vara social på jobb eller bland studenter, men jag trivs inte. Någon annan som känner/känt som jag och löst det hela på något vettigt sätt?

Prova att dricka alkohol.
Det gör dig dels dummare, dels så blir du lättare road tillsammans med andra människor ...

För att få en bättre utgångspunkt i tråden kanske du borde definiera vad du menar med intelligens. Rör det sig allmänbildning, göra bra ifrån sig på IQ-test, bygga med Lego eller någonting helt annat?

Testa knapra antidepressiv medicin och gå till en psykolog eller lär dig att anpassa dig bättre efter korkade personer. Det borde ju inte vara en konst om man är välsignad med en intelligens som sträcker sig långt bortom Israels gränser...

jag tror nog mer intelligenta personer är överhuvudtaget introverta än extroverta. Min fru har högt uppmätt IQ och är mer eller mindre mkt introvert.

Det är inte en fråga om att du är intelligent. Jag märkte nästan direkt att det är din självkänsla det är fel på som ser dessa "dumma" människor, som du kallar det, som hot. Och att ha bra självkänsla handlar väl också lite om intelligens skulle jag säga, är man smart har man bra självinsikt, eller åtminstone när man får faktan om sina brister redovisad, att man ställer sig en del frågor om detta kan stämma. Därefter kan du kalla dig intelligent på det sättet att du fått bättre självinsikt och kan se hela perspektivet.

Sen är jag jävligt trött på folk som har A i några ämnen och tror att de är smartast i Sverige bara för det och dömer andras intelligensnivå på deras betyg. Det dessa personer är omedvetna om är att de inbillade fördomarna de har mot andra om att "du är dum" och "du är smart" som de dömer på några enstaka händelser visar mer om din intelligensnivå än deras

För att vara lite mer formell och svara på rubriken så är det inget socialt handikapp om du lyckas få med sig de mindre begåvade människorna genom att låta sin smarthet attrahera dem. Varför tror du annars att Einstein var och framförallt ÄR så omtyckt?

Vad menar du nu?

Skaffa denna då! http://www.google.se/imgres?imgurl=h...d=0CB8QMygAMAA

OnT. Som talare ovan. Pröva sprit.

Varfor noja sıg med en tıllfallıg losnıng, dessutom rıskera Ts att blı alkoholıst pa kopet.

Jobba pa dıg sjalv ıstallet som nagon skrev.

Ja, vad tror du Ts menar med intelligens? Den allmänt vedertagna definitionen är IQ. Och det måste absolut inte lvara ätt för en högintelligent person att anpassa sig efter korkade - det kan nog faktiskt vara lika svårt som det är för en korkad person att följa en intelligent människas resonemang.

Det framgår absolut inte av Ts inlägg, att han ser de korkade personerna som ett hot! Och jag anser inte, att det är något fel på Ts självkänsla. Och att blanda in Einstein och skolbetyg känns ju helt fel här.

För att reda ut ett par saker direkt:

1. Jag ser inte någon som ett hot. Personer är det dom är och även om jag önskade att alla låg på min nivå (eller jag på deras) är det inte så världen ser ut.
2. Jag är extrovert i den betoningen att jag får energi av att umgås med människor jag är på samma nivå som och kan skämta med etc.
3. Min självkänsla är det inget fel på och jag har inte dåligt självfötroende.
4. Med intelligens menar jag specifikt hög IQ, dvs snabbtänkt. Jag har väldigt hög EQ samt IQ och är väldigt allmänbildad och läser på universitet och är därför högre skolad inom vissa områden (naturvetenskapligt).
5. Alkohol funkar absolut, men kan ju förfan inte dricka varje dag och tycker faktiskt inte om att dricka särskilt ofta. Nån gång ibland, men annars inte.
6. Att sänka sig till andras nivå är för mig ungefär som att dricka vattnigt kaffe. Det funkar, men man blir fort jävligt less.

Sen är det som jag frågat tidigare. Är det någon annan som känner igen sig?

Så du ligger intelligensmässigt under dom som förstår hur man skapar rätt stimuli i sitt liv samt utnyttjar sin egen potential?