Citat:
Ursprungligen postat av
Matthew_Hopkins
Som några få säkert har uppmärksammat så var det nu ett par lokala P4-stationer som gjorde sina egna valstugereportage för att avslöja "rasister" med dold mikrofon.
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=5959217
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=5959101
Trots att detta trick är så simpelt, gammalt och välkänt så trillade 4 av 10 dit med att ge sitt tysta eller uttalade medhåll till att invandringspolitiken är mer eller mindre en katastrof. Bl a har två moderater blivit tvungna att avgå. Men givetvis fick man gräva förtvivlat för att hitta mer information om detta långt ner i nyhetsflödena.
Detta händer alltså NU och publiceras IDAG mitt under valveckan. Men det är knäpptyst i de stora medierna. Var är de feta rubrikerna?? På SVT Rapport nämnde man att SD-killen i Stockholm hoppat av men inget om detta, SVD och DN frontar också med uthängning av Dulny för andra dagen i rad, i Expressen tokkör man bara vidare med sitt demokratifientliga SD-drev i största allmänhet, i Aftonbladet hittar jag inte ett ord om valstugereportaget eller "rasist-moderaterna". T o m SR själva stöttar hellre Expressen i SD-drevet och gömmer sitt lokalreportage som ett oönskat styvbarn långt ner i hierarkin.
Är inte detta väldigt märkligt? Är nyheten verkligen så obetydlig? Borde den rimligen inte lyftas upp mer i förhållande till allt annat? Är det inte en större nyhet att de flesta andra partier har representanter i valstugorna som är invandringskritiker och smygrasister, än att SD har det?
Det här är ju som Janne Josefssons valstugereportage för drygt 10 år sen. De pratade om det på den nationella motgifts-poden i måndags.
Syftet med Josefssons reportage utgav sig för att vara ett avslöjande om rasism hos svenska politiker. Men antingen om det var omedvetet eller ett listigt sätt att komma förbi medias censur, så avslöjade Josefsson något helt annat.
Han avslöjade ett utbrett missnöje med massinvandringen och daltandet.
Han avslöjade en rädslans kultur, där folk inte vågar säga högt vad de egentligen tycker.
Han avslöjade att inte ens de som predikar mångkultur själva tror på det. Istället handlar det om karriär.
Han avslöjade att vi aldrig kan veta när en politiker säger att invandringen är berikande efterssom det är sant, eller om politikern tror det är sant. Eller om poltikern vet att det är lögn, men säger det i alla fall.
Josefssons valstuge-reportage har också mycket riktigt använts flitigt i tio år av invandringskritiker som vill peka på hycklandet. Medan det av sverigehatarna aldrig användes som något annat än att utesluta de avslöjade, och ett påtryckningsvertyg för att tvinga fram "rutiner" i de olika partierna för att bättre spåra och avskeda oliktänkare i framtiden.
SR försöker nu göra om Josefssons bravad. Men det är inte propagandamaterial de är ute efter. De vet att ingen blir upprörd över invandringsmotstånd. De avslöjade skulle bara få fler personröster. Precis som hände efter Josefsson, där en moderat blev utesluten men trots det fick flest personröster.
Däremot gillade de idén så som gestapoverkyg. Avlönade av licenspengar kan de åka runt med spionutrustning och leta och leta oliktänkare. Inte för att de har planer på några journalistiska gärningar. De vill ändå inte ge det spridning. Men för att vara hemlig åsiktspolis som springer till partihögkvareteret med sina inspelningar, och tvingar fram utealutningar och en rädsla bland partiarbetarna. Det börjar nämligen skaka nu, inte bara att SD får höga siffror, utan även ifrågasättanden bland de som verkar inom etablisemanget. Det har blivit lite för frispråkigt på bloggar, någon öppnar sitt hjärta på fel sätt och skriver sin hjärtas mening i lokalinsändare, det länkas till fria tider.
Det är dags att skapa ordning i leden. Sätta ner foten och piska tillbaka den rätta "övertygelsen".
Vad passar då inte bättre än att skicka budskapet att du som partiarbetare är bevakad, granskad med spionutrustning, vi kommer åt dig när du skriver på nätet och när du tror dig prata mellan fyra ögon. Våga inte börja tvivla, våga inte sätt ord på tankarna, våga inte formulera den där tveksamheten som börjat gro, våga inte bolla fundringarna med någon annan i förtrolighet.
Vore det journalism SR pysslade med hade det förvisso varit fantasilöst att ännu en gång leta rasism i ett land med våldtäktsepedemi och nedmonterad välfärd, systematisk asylfusk, diskriminering av urbefolkningen och måmgfalt högre invandring än något annat land.
Men just den här gången var det inte ens det. Den här gången var syftet inte ens att göra indignerade reportage. Det var bara att agera spion och leta oliktänkare att straffa. Sprida rädsla i de egna leden och fortsatt lydnad.