Citat:
Ursprungligen postat av
Djupfrys
Allt annat är inte alls borttaget, där har du fel. Det kan handla om att man tagit på sig något ansvar mot ersättning, tagit fler helger etc. Skall du utreda dessa saker måste du gå igenom lönesättningen på individnivå. Det gör inte medlingsinstitutet. Det gör däremot varje enskilt företag i sina jämställdhetsplaner och det är dessa underlag som JämO använt i sin miljonundersökning. Det visar sig finnas mycket små oförklarliga skillnader kvar när man även tar hänsyn till faktorer på individnivå. Att sedan män är beredda att utföra extra arbete mot extra ersättning i större utsträckning än kvinnor är det märkligt att lasta männen för.
Skulle vi inte ha människor som är beredda att ställa upp vid kriser, toppar i produktion, influensatider etc skulle många företag ha svårt att fungera, så de människor som är beredda att offra en helg är värda all vår uppskattning och skall såklart även ha ekonomisk ersättning för det.
Men det är bara i de absoluta toppjobben som det handlar om några större pengar vid individuella förhandlingar, och det är så få personer det rör sig om att det knappast påverkar totalen.
Det där "beredda" stavs ju egentligen: just jag behöver inte vara hemma med kottar för det sköter någon annan hos individen och hos chefen: ja men han är ju gift så då har han ju någon annan som sköter om barnen hemma alltså frågar jag honom, sätter honom på den och den positionen, ger honom löneförhöjning etc.
de oförklarade lönsskillanderna som finns kvar då man jämför liknande jobb och drar bort alla variabler är väldigt små ja, håller jag helt med om, men! de existerar och står därför som symbol för att där finns en strukturell åtskilland mellan hur vi betraktar män/ kvinnor i yrkeslivet. Och den följer som sagt med lite överallt.
Citat:
Jag ger dig delvis rätt, men jag tror inte det handlar om omgivningens krav. De kvinnor som vi har på de mest krävande och bäst betalda jobben förväntas givetvis leverera som männen och allt brukar gå bra tills dess att den biologiska klockan börjar ringa.
Och trots att vi i alla fall hos oss är mycket tillmötesgående när det gäller att planera för en graviditet så har jag börjat misstänka att många kvinnor omvärderar sitt liv när de fått barn på ett annat vis än männen. För jag är helt övertygad om dessa starka kvinnor skiter fullständigt i vad deras omgivning anser om dem. Svaret stavas hormoner, inte socialt tryck.
Klart de gör, barn är att ha 100% ansvar för ett nytt liv som behöver närvaro, är väl snarare väldigt konstigt att inte pappor resonerar likadant än att mammor gör det? Hur skulle det vara om hela arbetslivet accepterade att när
människor får barn så är de lite mer frånvarande i några år än vad barnlösa är, får man ge de yngre i företaget lite chans att steppa upp.
Citat:
Det som är intressant med din historiska teori är ju varför läraryrket som tidigare hade förhållandevis hög status och ersättningsnivå har halkat efter när det blivit en yrkesgrupp med många kvinnor. Kan du svara på det? Det kan inte jag.
Ja du, ett mysterium ja, om du vill höra vad jag tror så tror jag det är flera faktorer som spelar in, där en nedvärdering av hela skolan, Sveriges konstiga hattande hit och dit och klåfingriga politiker som ständigt ska införa nya reformer och skolplaner har sin del samt kommunaliseringen har sitt att göra i saken. Frågan är också vad som är hönan och ägget här, har män "flytt" yrket pga ovan eller
var de borta långt innan?
Du har andra yrkeskårer som ex. revisorer, ekonomer och snart även läkare som också blivit kvinnodominerade men där lönerna inte gått ner, i vart fall inte vad jag sist läste i saken. Också intressant eller hur?
Citat:
Däremot är jag en stark förespråkare för att industrin skall vara löneledande, en uppfattning som även delas av de flesta av arbetsmarknadens parter. Detta därför
att vi annars riskerar vår exportindustris konkurrenskraft, och det är faktiskt med deras pengar vi betalar för vår skola och sjukvård. Men kvinnor är mycket välkomna att arbeta i industrin.
Med "löneledande" menar du de ska agera som ett slags index för resten av lönesättningen?
hmm har jag ingen åsikt om, det får ekonomer resonera kring. Trodde annars att det var rätt kört där redan iom globaliseringen, Sveriges industrier kan väl aldrig konkurrera lönemässigt mot den billigare marknaden i Asien? Vi konkurrerar väl med kvalitet, kunskap och komplexitet i våra produkter?
Rätta mig om jag har fel.
Citat:
Jag köper inte att kvinnor inte har samma möjligheter på arbetsmarknaden som män, undantaget de få yrken som finns kvar där fysik är viktigt.
Det här tvånget att detaljstyra familjer och individer är för mig rent motbjudande. Det liknar högerreligiösa sekters behov av att predika hur andra människor skall leva sina liv. Å andra sidan är det faktiskt så att den yttersta högern och den yttersta vänstern har mycket gemensamt.
Vi har ett problem idag, och det är att så många kvinnor tjänar uselt genom hela livet pga
1. Deras arbeten har generellt uselt betalt
2. De tjänar mindre och satsas mindre på pga diskriminering (liten visst) samt hur samhällets förväntningar kring barn ser ut.
3. De tar ut föräldraförsäkring samt deltid pga barn i betydligt större grad än män gör.
så Djupis, min isbjörnsvän, om du nu skulle sitta som enväldeshärskare med detta problem och inte ville införa individuell föräldraförsäkring vad skulle du då göra åt problemet? Eller är det ok att 80% av gamlingarna som ska leva på ca 4000 per månad är just kvinnor?