2014-10-24, 02:08
  #49
Medlem
ReVarres avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AngelusDiaboli
Jag trodde också att man blev hjärntvättad, men det är bara din sjukdom (beroende) som talar. Även om det hade varit så att man blir hjärntvättad så är det fan så mycket bättre än att vara en nedgången knarkare som inte kan ta tag i sina problem och sedan dö på det viset.

Jag har pekat dig i rätt riktning, nu är det upp till dig att ta steget. Om du fortfarande inte är villig att ta steget så har du nog helt enkelt inte nått din personliga botten än, du behöver kanske förlora mer, lida mer innan du får villigheten att göra vad som helst för att bli frisk.

Jag önskar dig lycka till. Om du vill ha mer råd och hjälp, skapa en tråd här i drogrehabilitering. Jag behöver som sagt fokusera på mitt eget tillfrisknande just nu.
Du verkar inte förstå, jag har genom meditation och droger nått en så pass stor dissociation från tankarna att jag vet att jag inte är mina tankar. All hjärntvätt vet jag om är hjärntvätt. Det enda som inte är hjärntvätt är icke tankeverksamhet och det kräver sjuk disciplin. Du ska alltså sitta ner och meditera hela dagarna när du inte har något annat monotont att göra som att laga middag, städa (som också är en form av rörande meditation) hela dagarna. Som Terence Mckenna säger så är "the cost of sanity is alienation".

Citat:
Ursprungligen postat av Terence McKenna
“What civilization is, is six billion people trying to make themselves happy by standing on each other’s shoulders and kicking each others’ teeth in. It’s not a pleasant situation. And yet, you can stand back and look at this planet and see…that we have the money, the power, the medical understanding, the scientific know how, the love and the community to produce a kind of human paradise. But we are lead by the least among us. The least intelligent, noble, visionary, the least among us. And we do not fight back against the dehumanizing values that are handed down as control icons. This is something…I don’t want to go off on one…it’s a lecture in itself… but culture is NOT your friend. Culture is for other people’s convenience and the convenience of various institutions, churches, companies, tax collection schemes, what have you…it is not your friend. It INSULTS you, it disempowers you…it uses and abuses you. NONE of us are well treated by culture. Yet we glorify the collective potential of the individual, the rights of the individual…but the culture is a perversion. It fetishises objects, it creates consumer mania, it preaches endless forms of false happiness and false understanding in the form of swirly religions and silly cults…it invites people to diminish themselves and dehumanise themselves, by behaving like…machines. Mean processors of means passed down by Hollywood and Madison Avenue…. How do we fight back? I think that by creating art…ART. Man was not put on this planet to toil in the mud. Or the God who put us on the planet to toil in the mud is no God I want to have any part of, it’s some kind of Gnostic demon, some kind of cannabalistic demiurge that should be thoroughly renounced and rejected….by creating art, we maximise our humanity and become much more necessary and incomprehensible to the machines! The whole thing with culture and language is that they tend to become traps. And yet, they can become the platforms for enormous freedom…if you understand what it’s all about - and what it’s all about is YOU! You are the center of the Mandela. You are not marginalized in any way. The message that the culture gives us is that we are marginal. It doesn’t matter if you have 100 million dollars Fortune magazine will tell you that so do 10,000 other people on the North American continent! This is part of the democratic legacy, we are constantly told that ‘you’re not special’, ‘special isn’t special’, ‘anyone could do it’. And so then, when you look for guidance, direction, mentorship, we always look towards institutions. ‘Well, I’ll go to the university, the army, someone will give me a larger purpose’ - but it is YOU who is the final arbiter. If you keep yourself as the final arbiter then you will be less susceptible to infection by cultural illusion. Now, it makes you feel bad not to be infected by cultural illusion - because it’s called alienation. The reason that we feel alienated because the culture is infantile, trivial, and stupid. The cost of sanity in this society is a certain level of alienation. I grapple with this as a parent, and you come to this realization. What’ll it be, alienated cynical intellectual, or slackjawed halfwit consumer of the horseshit being handed down from on high?! There’s not much choice there. We all want our children to be well adjusted, it’s just that there’s nothing to be well adjusted TO! In the past 100 years as these super technologies have been developed in the West, data has been arriving about the practices of Aboriginal cultures all over the planet - that they dissolve original culture values through an interaction and symbiosis to local plants, that peturb brain chemistry. In this domain the cultural operating system is wiped clean. Something older, even for these people, more vital, more in touch with the animal soul, replaces the cultural operating system. Something not in touch with geography and history, but something writ in the language of the flesh itself. This is who you really are, this is true nakedness. You are not naked when you take off your clothes, you still wear your religious assumptions, your fears, your prejudices, your illusions, your delusions. When you shed the cultural operating system, you essentially stand naked before the inspection of your own psyche. It’s from that position, outside the cultural operating system, that we can ask real questions about what does it mean to be human, what kind of circumstance are we caught in, and what kind of structures can we put in place to assuage the pain, and accentuate the glory and wonder that lurks waiting for us, in this very narrow slice of time between the birth canal and the yawning grave? We have to return to first premises. I travel around a lot and get that jolting experience frequently, of let’s say, leaving London on a foggy evening and arriving in Johannesburg 14 hours later to a sweltering day in a city of 14 million on the brink of anarchy. I get to change my cultural operating system frequently, and so I notice the relativity of these systems. Some work for some things and some for others. You don’t have to be the victim of your culture - it’s fragile. It can be remade if you wish it to be. It can be wiped out and replaced with something else.”

Vi spelar alla roller. Vi föds tomma. Som en ren medvetenhet. Sen så smittas den mentala sjukdomen (värderingar, åsikter moral) över från generation till generation från vuxna till barn från mer pubertala barn till pubertala barn utan talan om saken allt görs omedvetet vi ifrågarsätter inte ens vårt sätt att tänka och det är det som är problemet och det görs med ett intresse av egen vinning, det krävs för att samhället ska fungera och bli starkare (eller galnare, som jag ser det), kalla mig en levande psykos men det är du som har psykosen. Majoriteten har psykosen.

Vår galenskap visas i våra fabriker på fossila bränslen. På skogsindustrin när vi har hampan som alternativ som vi skiter i. På allt oväsen som är högre än ett meteoritnedslag förstör vi budskapet av tystnaden av att vara med oss själva. VI är inte gjorde för den här världen vi skapat. Vi är galna och gör oss mer och mer galna och kommer antingen att förgöra oss därför ingen kan vinna i spelet som vi är omedvetna om att vi spelar. Vi är våra tankar och våra tankar är kaos och handlar bara om jag jag jag (egot, egen vinning, det eviga "vill ha"). Vill bara ha mer mer mer. Blir aldrig nöjd.

Vi åt av fruktsamhetens träd (jag är inte kristen, pratar bildligt) och fick självkännedomen om att "Jag tänker alltså finns jag" men jag finns inte för att jag tänker, jag finns för jag har tomheten bakom tankarna som tankarna finner rymd i. Jag är rymden. Jag är allting just för att jag är ingenting. Men ni fattar troligtvis inte ändå och tror jag har psykos. Det är ödet att bli som jag, om man knarkar för att förstöra sig själv i en neråtgående spiral.

Blir man nykter disciplinerad (givetvis delvis isolerad vilket är priset för att komma i kontakt med tystnaten genom meditation) vilket jag kanske en dag orkar ta steget mot att bli så bli man kärleken som flödar runt omkring en. Man blir medvetenheten som väcker alla andra ur sin psykos. Man blir tystnaden som låter allting flöda och vara sig självt och ventilera ut. Urtömmas ur all sin dormanta ilska, rädsla, sorg som man burit på, utan att få en reaktion. För vi är verkligen alla fulla av skit, bara vissa tror att de har RÄTT eller FEL och det är det som är problemet. Vi baserar vårt kunnande i åsikter som i sin tur baseras i känslor som är irrationella. Det är just besvarandet av känslorna som verifierar att de har sanningsenligt värde och låter dem frodas, eller motstånd mot känslorna. Det blir därför den där onda spiralen uppstår jag pratat om. Det enda sättet att stoppa vanvettet är att bli ingenting, och ta allting och reflektera allting tillbaka som en spegel, för då måste personen själv bearbeta känslorna bli medvetna om hur de är, och de kan inte frodas i sin närvaros ljus.
__________________
Senast redigerad av ReVarre 2014-10-24 kl. 02:48.
Citera
2014-10-24, 07:26
  #50
Medlem
AngelusDiabolis avatar
Jag tror inte att du är sinnessjuk, ReVarre. Jag var inne på liknande tankar när jag var mot slutet av mitt missbruk, det var ett av de sista tappra försöken jag gjorde att rädda mig själv. Jag kom in på de här tankarna när jag tog mycket dissociativa droger och sedan läste på om buddhismen. Det ironiska är att tolvstegsprogrammet enligt min mening följer ungefär samma principer som buddhismen, det är ett stort fokus på att finna sinnesro, och denna sinnesro ser jag som (en kanske något lägre form av) Nirvana.

Det är faktiskt ett vanligt mönster i beroendet, i sista fasen så uppstår det ofta vad som kallas för ett "religiöst behov", jag kanske hellre skulle vilja kalla det för ett andligt eller spirituellt behov snarare än religiöst. Att du har kommit dit ser jag på ett sätt som ett gott tecken. Förhoppningsvis börjar du också närma dig tillfrisknande. Lycka till!
Citera
2014-10-24, 12:55
  #51
Medlem
Härligt att det går så bra för er alla! Bestämde mig själv för att bli drogfri för lite mer än två månader sedan och efter två återfall är jag nu helt ren sen över en månad tillbaka. Har skaffat jobb och återfått relationen till min familj. Det krävdes dock att bryta kontakten med alla gamla vänner men det får det vara värt. Kämpa på allihop och fortsatt lycka till!
Citera
2014-10-24, 13:11
  #52
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av yeahthatsme
Härligt att det går så bra för er alla! Bestämde mig själv för att bli drogfri för lite mer än två månader sedan och efter två återfall är jag nu helt ren sen över en månad tillbaka. Har skaffat jobb och återfått relationen till min familj. Det krävdes dock att bryta kontakten med alla gamla vänner men det får det vara värt. Kämpa på allihop och fortsatt lycka till!
Att bryta kontakten med gamla kompisar är ett måste. Man märker att det enda man hade gemensamt va drogerna.
Bra jobbat att skaffa jobb så snabbt efter att du slutat och bra att du inte fastnat på nån praktik eller soc bidrag.
Fortsätt jobba på relationen med familjen. Ha dom förlåtit dig så snabbt för all eventuell skit du gjort genom åren?

Kämpa på du med och lycka till.
Citera
2014-10-24, 18:10
  #53
Medlem
Skriver från mobil, kan inte citera

Vännerna jag fått bryta med är tyvärr barndomsvänner, folk man känt i ~20 år. Så det känns lite tråkigt på ett sätt.
Mina föräldrar är bara glada att jag mår bra igen och har kommit ur träsket, dom stöttar mig helt i detta.
Utan arbete och gym hade det nog varit svårare att hålla mig på banan tror jag.
Citera
2014-10-24, 18:15
  #54
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av yeahthatsme
Skriver från mobil, kan inte citera

Vännerna jag fått bryta med är tyvärr barndomsvänner, folk man känt i ~20 år. Så det känns lite tråkigt på ett sätt.
Mina föräldrar är bara glada att jag mår bra igen och har kommit ur träsket, dom stöttar mig helt i detta.
Utan arbete och gym hade det nog varit svårare att hålla mig på banan tror jag.
Då kan jag förstå att det känns tråkigt men kanske dom också kommer till insikt en dag. Förstår att dom stöttar dig, nåt annat vore konstigt men tänkte mer på om dom litar på dig pga sånt du gjort som aktiv?
Arbete och gym är mitt recept också kombinerat med medicinering.
Citera
2014-10-24, 22:40
  #55
Medlem
ReVarres avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AngelusDiaboli
Jag tror inte att du är sinnessjuk, ReVarre. Jag var inne på liknande tankar när jag var mot slutet av mitt missbruk, det var ett av de sista tappra försöken jag gjorde att rädda mig själv. Jag kom in på de här tankarna när jag tog mycket dissociativa droger och sedan läste på om buddhismen. Det ironiska är att tolvstegsprogrammet enligt min mening följer ungefär samma principer som buddhismen, det är ett stort fokus på att finna sinnesro, och denna sinnesro ser jag som (en kanske något lägre form av) Nirvana.

Det är faktiskt ett vanligt mönster i beroendet, i sista fasen så uppstår det ofta vad som kallas för ett "religiöst behov", jag kanske hellre skulle vilja kalla det för ett andligt eller spirituellt behov snarare än religiöst. Att du har kommit dit ser jag på ett sätt som ett gott tecken. Förhoppningsvis börjar du också närma dig tillfrisknande. Lycka till!
Men sätt dig inte i fack bara om du gillar buddhismen så fine men gå inte runt och hata alla för de inte är buddhister för att du egentligen ser dom som ett hot mot din tro, som du innerst inne vet är svag. Varför tror du folk är så aggressiva när det gäller religion?

Jag tänkte ta ett uppehåll nu men kan inte gå så långt och kalla mig nykter än. Trippade disso och tog 4mg xanax igår för att sova... Kanske ska ge det ett försök att gå på ett NA/AA möte och gå till öppenvården och se vad de har att erbjuda, men jag är VÄLDIGT tveksam och mig kan de minsann inte hjärntvätta, jag tänker inte börja spela spelet igen.
Citera
2014-10-25, 13:39
  #56
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av conny-kaka
Då kan jag förstå att det känns tråkigt men kanske dom också kommer till insikt en dag. Förstår att dom stöttar dig, nåt annat vore konstigt men tänkte mer på om dom litar på dig pga sånt du gjort som aktiv?
Arbete och gym är mitt recept också kombinerat med medicinering.

Jag har aldrig stulit eller ljugit för dom om det är det du menar, (iallafall inte pengar, sprit däremot..) självklart var det väldigt ovisst i början om jag skulle klara av att hålla mig ren. Dom flesta man känner trodde nog inte att jag skulle klara det. Känner mig väldigt stolt faktiskt! Men nog om mig, hur går det för alla i tråden? Keep yo chins up!
__________________
Senast redigerad av yeahthatsme 2014-10-25 kl. 13:42.
Citera
2014-10-25, 17:21
  #57
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av yeahthatsme
Jag har aldrig stulit eller ljugit för dom om det är det du menar, (iallafall inte pengar, sprit däremot..) självklart var det väldigt ovisst i början om jag skulle klara av att hålla mig ren. Dom flesta man känner trodde nog inte att jag skulle klara det. Känner mig väldigt stolt faktiskt! Men nog om mig, hur går det för alla i tråden? Keep yo chins up!
Det va såna saker jag tänkte på, brutna förtroenden och löften. Bra att du hållit dig från sånt.
Har själv en del att jobba på.
Citera
2014-10-25, 22:55
  #58
Medlem
AngelusDiabolis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av yeahthatsme
Jag har aldrig stulit eller ljugit för dom om det är det du menar, (iallafall inte pengar, sprit däremot..) självklart var det väldigt ovisst i början om jag skulle klara av att hålla mig ren. Dom flesta man känner trodde nog inte att jag skulle klara det. Känner mig väldigt stolt faktiskt! Men nog om mig, hur går det för alla i tråden? Keep yo chins up!
Själv har jag brutit många löften, varit väldigt oärlig och allmänt betett mig som ett svin. Som tur är så är min familj och alla mina vänner väldigt förlåtande, tog inte lång tid alls att återvinna förtroendet. Dock så finns det några människor som inte riktigt finns i mitt liv längre men som jag gärna vill gottgöra och hoppas på förlåtelse ifrån i framtiden, men det är ingenting jag lägger ner energi/tid på just nu. Det är trots allt en del av programmet ändå, kommer i steg 9. Ett steg i taget.
Citera
2014-10-26, 07:18
  #59
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av AngelusDiaboli
Själv har jag brutit många löften, varit väldigt oärlig och allmänt betett mig som ett svin. Som tur är så är min familj och alla mina vänner väldigt förlåtande, tog inte lång tid alls att återvinna förtroendet. Dock så finns det några människor som inte riktigt finns i mitt liv längre men som jag gärna vill gottgöra och hoppas på förlåtelse ifrån i framtiden, men det är ingenting jag lägger ner energi/tid på just nu. Det är trots allt en del av programmet ändå, kommer i steg 9. Ett steg i taget.

Ja tyvärr har man sårat många människor som idag inte vill ha med en att göra. Men det är så det är och jag gör heller ingen ansträngning just nu att reparera saker. Är bara glad att kunna må bra igen och vara klar i huvet.
Citera
  • 4
  • 5

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in