• 1
  • 2
2014-09-02, 17:06
  #1
Medlem
PolitisktProblems avatar
Hur lnge efter Skandinaviens "officiella" kristnande p 1000-talet levde asatron kvar hos befolkningen p avlgsna och svrtillgngliga platser? Nr nmns asatroende fr sista gngen i kllmaterial frn tiden?

Jag kom att tnka p folkkvdet om Trollkyrka i Tiveden:


Krken smyger p slingrande stig
helst osedd till Trollebergen.
Mssa skall hllas i dagarna tre,
det varde brjan p helgen.
Kolten r sid, s den nder vid marken,
hsorna ro i topparna vassa,
httan dras ned, s hlen fr gonen passa.
Alla r lika frutom p lngda,
prelatus han rknar p mngda.

Lsen den gives i lgmlder ton,
prelatus han bjuder tre sttar i horn.
Elden den "kllas" av nio slags ved,
det r gammal sed.
Offer till andarna sknkes,
med blodet sig allom bestnkes.
Det bsta till andar frras,
det som blir ver skall av mnnerna tras.

Uti midnattens timma
d sjrnor beglimma,
prelatus han tystnaden bjuder
och mnnerna alla det lyder.
De falla till markone ner,
prelatus han bistert mot rymderna ser.
Och svrjan och formlar i dlderna skallar
prelatus han kallar p andar.

Allom de fick p sitt sprje ett svar,
ingen av androm fick d hra varom det var.


Det nedtecknades r 1940. Det mste allts ha frekommit ritualer kopplade till asatron i omrdet i mnga hundra r efter att bygden officiellt blev kristen, eftersom dikten fortfarande fanns i bevarad i den muntliga traditionen i mitten av 1900-talet.


P 1120-talet var Smland fortfarande hedniskt:

Smland hade haft liten kontakt med kristendomen och var runt 1100-talet fortfarande hedniskt.
[...] P korstget till Smland bortfrdes 1500 kreatur frn smlnningarna, mnga dyrbarheter och smlnningarnas motstrviga omvndelse. Kllorna berttar om ett krig mellan norrmn och hedningar i trakten av sydstra Smland och land.


http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmare_ledung
Citera
2014-09-02, 17:24
  #2
Medlem
Aegishjalmrs avatar
Sklgropar har bevisligen varit i bruk nda in till vra dagar s dessa har en lng oavbruten historia sen tminstone bronsldern och det r inte omjligt att de fortfarande anvnds p sina hll. Under 1800-talet knner jag till att man p vissa platser under missvxten idkade sexuella fruktbarhetsriter. Ett annat exempel som frekommer n idag r julharen som vid juletid hngs upp och ned i ett trd fylld med granris.

http://www.ukforsk.se/gropar3.htm
Citera
2014-09-02, 17:44
  #3
Medlem
PolitisktProblems avatar
Intressant!

En annan sak jag kom att tnka p r om det finn ngra medeltida domar fr ktteri eller dylikt i samband med asadyrkan. Ngon som vet om det existerar?
Citera
2014-09-02, 18:11
  #4
Medlem
EvaDahlgrens avatar
Religionshistorikern och islamologen Mattias Gardell r asatroende och sgs dyrka vra hedniska gudar och han lever och r verksam idag. Jag vet dremot inte om han tillhr ngon slags strre grupp i asatroende i samhllet eller om han bara r en individuell hedning i ett hav av ofrstende kristna, ateister, judar och muslimer.

Nr jag var liten s sades det att mnga av de hxor som blev dmda och ddade under 1600-talet var i sjlva verket hedningar, om det stmmer verens med historieskrivningen idag (eller om det ens gjorde det d) vet jag faktiskt inte.
Citera
2014-09-02, 18:12
  #5
Medlem
studentrolands avatar
Att det r Tor som r ute och ker nr skan gr r vl ett talestt som fortfarande frekommer, och runskrift frekom vl p ett flertal platser i Sverige in p 1500- 1600- och 1700-talet, bl.a. i Hrjedalen r 1795 enl denna sidan... hxprocesserna i slutet av 1600-talet i kombination med kad lskunnighet kanske innebar slutet fr asatron i Sverige?

Frgestllningen r i alla fall intressant ur det perspektivet att nationalstaten Sverige ur ett folkligt perspektiv kan anses som ett folkkonglomerat...
Citat:
nationalismen r en ideologi genom vilken en folkgrupp (eller ett folkkonglomerat) hvdar sin rtt till politiskt sjlvbestmmande.
...bestende av en mngd olika, bl.a. tidigare politiskt, socialt och kulturellt tskilda hedniska folkgrupper med olika sociala samhllen och lagar, s.k. landskapslagar, t.ex. vstgtar, stgtar, svear, gotlnningar, norrmn (Jmtland, Hrjedalen), danskar (skne), finlndare (avknoppat 1809), samer (motsttningar pgr fortfarande), alla inflyttade yrkesfolk till jrnindustrin, etc. etc... enandet av alla dessa folkgrupper till en socialt, kulturellt och politiskt sammanhllen nationalstat vilket pgtt sedan 1000-talet har nog inte kunnat g, om inte ls- och skrivkunnigheten utvecklats, s teoretiskt sett borde hednisk asatro ha funnits kvar s lnge som ls- och skrivkunnigheten inte fanns, eftersom den tnkande mnniskans intellekt har en tendens att tro p att det skrivna ordet har strre makt n de egna erfarenheterna...
__________________
Senast redigerad av studentroland 2014-09-02 kl. 18:43.
Citera
2014-09-03, 07:36
  #6
Medlem
rdgs avatar
Den hr frgan har dryftats p FB frr.
(FB) Hur lnge fanns det hedningar i Sverige/Norden?
(FB) Asatro, utplnat p 1100-talet?

Tydligen mste det stndigt upprepas att den frkristna religionen inte var en enhetlig lra likt kristendom eller islam, ingen beknnelsereligion.
Citat:
Trots den stora variationen, de mnga influenserna frn kontinenten, sprids nnu bilden av den rent nordiska religionen effektivt. Den kan utgra en stor del av historiemnet i skolans rskurs 3 och 4. Varenda unge kan rabbla Tor, Oden och Frej och ser dem som gudar jmfrbara med treenigheten.
Det r helt enkelt inte klokt, sger Kristina Jennbert, docent i arkeologi, med ett skratt. De hedniska sederna var inte en beknnelsereligion. Det som r starkt och ptagligt r sedvnjor, mnga olika stt att leva och hantera livet p.
Skolans berttelser r ofta de islndska sagorna, och de r ju spnnande att bertta, sger Anders Andrn frstende. Men det r litteratur och nu ser vi att den mste tolkas p nya stt.
En urldrig och ofrnderlig skandinavisk religion har aldrig existerat.
Vra "kunskaper" om de fornnordiska gudarna hrstammar frn Snorre, som levde p 1200-talet d Norden sedan ett par hundra r var kristnat, och som aldrig trffat en livs levande hedning. Jag kan rekommendera Gran Hggs bok Gud i Sverige, vars frsta kapitel handlar om de frkristna frestllningarna och deras samband med senare tiders folktro. S gr ven Ebbe Schn i flera av sina verk.
Citat:
Ursprungligen postat av Aegishjalmr
Sklgropar har bevisligen varit i bruk nda in till vra dagar s dessa har en lng oavbruten historia sen tminstone bronsldern och det r inte omjligt att de fortfarande anvnds p sina hll. Under 1800-talet knner jag till att man p vissa platser under missvxten idkade sexuella fruktbarhetsriter. Ett annat exempel som frekommer n idag r julharen som vid juletid hngs upp och ned i ett trd fylld med granris.
Ytterligare en sed som levt kvar in i vr tid r utstllandet av mat t grdstomten. Det r en synnerligen okristen rit som bland annat den heliga Birgitta frdmde i hrda ordalag. Hon anvnder uttrycket "tompta gudhi".
Citat:
P detta stlle har ngot ont frvats av de frra invnarna och av dem, som bo hr nu. Ty de vrda tomtar och g icke i kyrkan, om ej fr att slippa skmmas infr mnniskor, och de hra aldrig Guds ord. Drfr hrskar djvulen p denna plats.

Tron drfr p Gud och prisgiven de ormar, t vilka I stten ut mjlk, och given icke tomtarna frstlingsoffer av edra kreatur och svin, ej heller av brd eller vin och andra saker
.
Vad gller rttsliga ingripanden mot dyrkan av hedniska gudar s finns det exempel p sdana frn 1600-talet. Hyltn-Cavallius skrev drom fr 150 r sen:
Citat:
Wrends dombcker, vid brjan af 1600-talet, framstlla sledes flerfaldiga exempel p rena hedningar, individer, som ppet frnekade christendomen och de christnas gud, som aldrig gingo till kyrkan, utan offentligen kallade p Satan, to och drucko i djefvulens namn, och egnade sin tro och sin dyrkan t en annan Gud eller t den andre. Hvilken denne andre Gud verkligen var, kan icke vara ngot tvifvel; man igenknner hos honom nnu alltid dragen af den gamle hedniske Oden Allfader, ehuru smningom sjunkande ned emot den utifrn lnade iden om djefvulen.
__________________
Senast redigerad av rdg 2014-09-03 kl. 07:48.
Citera
2014-09-03, 13:21
  #7
Medlem
Luzurs avatar
Tja, det finns ju Asatroende n idag, s...
Citera
2014-09-04, 18:09
  #8
Medlem
vanayi1234s avatar
Ragvald Odenskarl avrttades 1484 bland annat d han beknde sig till asatron.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ragvald_Odenskarl
Citera
2014-09-04, 19:08
  #9
Medlem
Katzyns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PolitisktProblem
Intressant!

En annan sak jag kom att tnka p r om det finn ngra medeltida domar fr ktteri eller dylikt i samband med asadyrkan. Ngon som vet om det existerar?

Det finns en dom i en av Stockholms tnkebcker, sent 1400 tal eller tidigt 1500 tal. Dr handlar det om en man som bland annat tillbett "Djvulen Oden" och gjort hedniska riter kring en kyrkogrd men som jag frstod det blev han i frsta hand steglad fr att han stulit kyrkosilver och inte s mycket fr det dr med dyrkan av Oden.
Citera
2014-09-04, 19:18
  #10
Medlem
Just i stra Smland finns ett antal bondbyar vars namn innehller asagudar eller annat som berr frkristlig tid:

Odensvi, Frdinge, Sdra Vi (vi=offerplats). Dessa smorter ligger bara ngra mil ifrn varandra.
Citera
2014-09-04, 22:36
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av studentroland
... och runskrift frekom vl p ett flertal platser i Sverige in p 1500- 1600- och 1700-talet, bl.a. i Hrjedalen r 1795 enl denna sidan... hxprocesserna i slutet av 1600-talet i kombination med kad lskunnighet kanske innebar slutet fr asatron i Sverige?

Frgestllningen r i alla fall intressant ur det perspektivet att nationalstaten Sverige ur ett folkligt perspektiv kan anses som ett folkkonglomerat...

...bestende av en mngd olika, bl.a. tidigare politiskt, socialt och kulturellt tskilda hedniska folkgrupper med olika sociala samhllen och lagar, s.k. landskapslagar, t.ex. vstgtar, stgtar, svear, gotlnningar, norrmn (Jmtland, Hrjedalen), danskar (skne), finlndare (avknoppat 1809), samer (motsttningar pgr fortfarande), alla inflyttade yrkesfolk till jrnindustrin, etc. etc... enandet av alla dessa folkgrupper till en socialt, kulturellt och politiskt sammanhllen nationalstat vilket pgtt sedan 1000-talet har nog inte kunnat g, om inte ls- och skrivkunnigheten utvecklats, s teoretiskt sett borde hednisk asatro ha funnits kvar s lnge som ls- och skrivkunnigheten inte fanns, eftersom den tnkande mnniskans intellekt har en tendens att tro p att det skrivna ordet har strre makt n de egna erfarenheterna...

Erknner villigt att jag r novis i det hr intressanta mnet, men runskrift och asatro har vl inget som helst samband? Vi finner vl runor ven p tidiga kristna stenar? Olika typer av mer eller mindre "latiniserade" former av runskrift frekommer precis som du sger fram till tminstone 1700-talet i Sverige om jag minns rtt frn historielektionerna. Det har, svitt jag frsttt, mer att gra med att det rent praktiskt r lttare att hugga in rta linjer i sten (exempelvis gravstenar) n dagens rundade bokstver.

Vad gller tro p tomtar, lvor, troll och andra naturvsen: Detta r mer frekommande n idag n mnga kanske tror. Och nu talar jag inte om flummiga storstads-newage-tokerier. En av min mors bsta vnner r same och hon hvdar bestmt att det finns vttar som man mste hlla sig vl med.
P Island och Irland r tron p olika vernaturliga vsen frvnansvrt utbredd. Kopplingen till de hr "hedniska" sakerna och asatro r dremot vldigt svag, det handlar vl snarare om urldriga frestllningar som med tiden inkorporerats i kristenheten (tomten, s:t claus) eller bara mer eller mindre tolererats som ngot udda utanfr den kristna kyrkans dogmer.
Citera
2014-09-05, 23:58
  #12
Medlem
DrJohnBWatsons avatar
P tusentalet slutade kungen att blota i Uppsala fr landets tillvxt och fred. Kungen blev kristen, precis som mnga andra men...

Nordisk hedendom levde kvar i folktron. Jag trffade gamla mnniskor p 1900-talet som trodde p hedniska vttar och hedniska troll och satte ut julgrt och julkrve.

Faktiskt r vi mnga som fortfarande tror p den hedniska nordiska folktron, som hrstammar frn den nordiska hedendomen. Jag upprtthller hedniska traditioner med psk-ris och majande och midsommarstng.

Hsten nrmar sig, den tid p ret d allt dr i naturen fr Odens ddskraft d drar fram.

Allahelgonahelgen r en direkt fortsttning av den hedniska frfderskulten kring hstens alfa-blot med alfer i gravhgar och stenar som r de ddas andar.

Den nordiska hedendomen dog aldrig ut.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in