Det jag tror en del missar i den här diskussionen är följande; TS frågar efter om moral är subjektiv eller objektiv, det hen menar med detta är frågan huruvida moralen är förskaffad oberoende av oss människor. Dvs; är dödande fel utan att det finns någon som dödar? Är lögn fel utan att det finns någon som ljuger? Är detta felande X, fel i kraft av att vara fel (konstituerat av världen; objektivism) eller är P fel, i kraft av att vi tycker att X är fel? (konstituerat av oss; subjektivism).
Alltså; finns det moraliska egenskaper som kan tillskrivas vissa handlingar, som förekommande i naturen, och inte beroende av oss människor? (att den moraliska egenskapen "fel" kan tillskrivas handlingen "dödande").
Om jag klargjort saken rätt då vill jag säga detta;
Det finns ingen objektiv moral. Det vore märkligt om det funnes moraliska egenskaper som tillskrevs vissa handlingar i naturen. Det är som om universum dikterat att "detta är fel", "detta är rätt", osv. Det ligger något väldigt mystiskt i det. Moral är alltså subjektiv, vi lär oss hur vi ska tycka genom vårt samhälle, föräldrar och vänner.
Ingen handling kan vara mer rätt än en annan i detta objektiva hänseende, eftersom ingen handling objektivt sett är rätt (våldtäkt=varken fel eller rätt, dödande=varken fel eller rätt).
Att säga att en handling är fel, är därmed lika med att säga något i still med "för mig är handlingen fel", eller "för min kultur är handlingen fel". Vi menar dock inte detta när vi säger det, vi gör anspråk på att moralen vi förespråkar är något absolut, varför vi tillsynes kan tro att vi står för någon slags objektiv moral, eller att denna finns. Men det finns inte.
Alltså; finns det moraliska egenskaper som kan tillskrivas vissa handlingar, som förekommande i naturen, och inte beroende av oss människor? (att den moraliska egenskapen "fel" kan tillskrivas handlingen "dödande").
Om jag klargjort saken rätt då vill jag säga detta;
Det finns ingen objektiv moral. Det vore märkligt om det funnes moraliska egenskaper som tillskrevs vissa handlingar i naturen. Det är som om universum dikterat att "detta är fel", "detta är rätt", osv. Det ligger något väldigt mystiskt i det. Moral är alltså subjektiv, vi lär oss hur vi ska tycka genom vårt samhälle, föräldrar och vänner.
Ingen handling kan vara mer rätt än en annan i detta objektiva hänseende, eftersom ingen handling objektivt sett är rätt (våldtäkt=varken fel eller rätt, dödande=varken fel eller rätt).
Att säga att en handling är fel, är därmed lika med att säga något i still med "för mig är handlingen fel", eller "för min kultur är handlingen fel". Vi menar dock inte detta när vi säger det, vi gör anspråk på att moralen vi förespråkar är något absolut, varför vi tillsynes kan tro att vi står för någon slags objektiv moral, eller att denna finns. Men det finns inte.