När en stjärna dör, blir det kvar en vit dvärg eller ett svart hål?

Beror som sagt på vilken massa stjärnan har till att börja med. Solen har för låg massa för att bilda ett svart hål. Med dubbelstjärnor kan det vara mer komplicerat, vita dvärgar kan t.ex. bli svarta hål senare om de matas med massa från en partnerstjärna.

Att svarta hål skulle "suga in" materia är en vanlig missuppfattning. Ett svart hål har faktiskt mindre massa än stjärnan det bildades ur, mycket materia kastades ju ut av supernovan. Svarta hålets massan är bara mycket mer koncentrerad, så att det får en händelsehorisont. För himlakroppar på avstånd så spelar det ingen roll, de kretsar runt ett svart hål på exakt samma sätt som runt en stjärna med samma massa.

Vad bygger man teorierna om en svart dvärg kring och hur säker är man? Vad exakt är en svart dvärg? Det finns ju öht inga svarta dvärgar och lär ta X antal miljarder år till innan de kan existera.

En vit dvärg har ingen fusionsprocess, den genererar ingen värme, och är därför ingen egentlig stjärna. Den bara lagrar värme från stjärnan den bildades av och svalnar genom att stråla ut den. Efter många miljarder år, mycket längre än universums ålder idag, så har den svalnat och kallas då för "svart dvärg". Detta är man helt säker på. De äldsta vita dvärgarna har idag ännu en yttemperatur på några tusen grader.

En svart dvärg skulle ännu bestå av degenererad materia, där atomernas elektronhöljen är maximalt sammanpressade. Den vore ungefär lika stor som jorden men skulle ha en ytgravitation som är 100 000 gånger högre än på Jorden så om man skulle landa på den skulle man kollapsa till degenererad materia (utan riktiga kemiska egenskaper).

En vit dvärg, och även en svart dvärg, kan dock få nytt liv en stund genom att samla på sig (normal) materia från en annan stjärna som den kraftiga ytgravitationen pressar samman så att den fusionerar och blir en viss typ av supernova. Den kastar då ut massa och återgår till att vara en svalnande vit eller svart dvärg. Detta kan upprepas flera gånger för vita dvärgar som har en annan stjärna som kompanjon. Eventuellt kan den då utvecklas till en neutronstjärna, en kvarkstjärna (=strange star) eller svart hål. Och det kan väl finnas hybrider som är kvarkgröt, neutrongröt och degenererad materia i lager. Deras egenskaper är så exotiska att det kan råda större osäkerhet om hur de fungerar, än vita/svarta dvärgar. Gravitationen kan t.ex. kröka deras rum så kraftigt att man kan se deras framsida och baksida samtidigt från samma riktning...

Tackar för svar. Vad gäller för en neutronstjärna som lämnas ifred i X antal miljarder år? Även neutronstjärnor svalnar ju av.

Bra fråga, jag vet inte. De har en temperatur på typ en miljon grader så de borde behöva längre tid på sig att svalna. Ensamma neutroner faller sönder på bara cirka 10 minuter, men i en neutrongröt vet jag inte om ens ett mycket långsamt sönderfall förekommer.

Det var inte menat på det sättet. Jag försökte bara påvisa att vi (vet) att svarta hål finns, men självklart är det ingen sanning. Bevis finns det ju.

Den hålls stabil pga det enorma trycket annars hade alla neutroner fallit isär illa kvickt.

Är det teoretiskt möjligt att det kan finnas en planet i omlopp runt en vit dvärg som skulle kunna vara berikat med liv?

I så fall så borde den planeten ha en livskraftig "stjärna" som inte slocknar i första taget, jämfört med vår fusionsstjärna?

Knappast då den troligen bränts till aska när dess stjärna var en röd jätte och är för kall när den blev en vit dvärg. Men, universum är rätt stort och det finns ju en och annan stjärna...
Så på något ställe finns nog det en förutsättning för det jag kan dock inte komma på hur det skulle gått till på rak arm just nu.

Tack. Har du något tips på dokumentärer/serier där man lär sig mer om sådant eller universum generellt? Tycker det är riktigt intressant.

Ja, den första exoplaneten som upptäcktes kretsade runt en vit dvärg, PSR B1620-26b. Den tros också mycket riktigt vara extremt gammal, 12.7 miljarder år. Sådana planeter kan ha en mycket stabil tillvaro, men just den första som upptäcktes har en vit dvärg-pulsar och vissa vita dvärgar kan ha extremt kraftiga magnetfält som nog kan orsaka farlig strålning. Planeter runt vita dvärgar är särskilt enkla att upptäcka med transitmetoden eftersom de kan skymma så gott som hela den vita dvärgen vid en passage. En vit dvärg är inte större än en planet.

Sådana planeter kan bildas av material som den döende stjärnan kastat ut (som av orelaterad anledning kallas för planetär nebulosa) och som faller tillbaka och bildar en ny ackretionskiva och planetformningsprocess runt den vita dvärgen.

Jag tycker om videoföreläsningar och här är de främsta samlingarna jag känner till:

https://webcast.stsci.edu/webcast/archive.xhtml
(Av astronomer för astronomer, inte det enklaste att följa men mycket intressant insikt i hur astronomi går till och ett väldigt utbud av föreläsningar)

https://www.youtube.com/user/KISSCaltech

http://www.jpl.nasa.gov/events/lectu...r=2014&month=6

http://astrobiology.nasa.gov/seminars/

http://www.seti.org/talks
(Se Archive eller Topics för gångna föreläsningar)


I den här tråden är det någon som postar kommentarer till ca var 20:e vetenskaplig artikel om astronomi som pre-publiceras i Arxiv som han tycker är intressanta:
http://cosmoquest.org/forum/showthre...n-Arxiv/page29


Det finns ett antal mer lättillgängliga bloggare men jag märker att de faktiskt gör felaktiga påståenden emellanåt. Men planetary society är seriösa och korrekta:
http://www.planetary.org/blogs/

En fråge/svar-bank under uppbyggnad, riktar sig mer till astronomstudenters kvalificerade frågor än till allmänhetens lösa funderingar, men är kanske inte så framgångsrik med den kvalitetsnivån:
https://astronomy.stackexchange.com/

(Jag vill avråda från böcker eftersom astronomiämnet förändras snabbt, redan tio år gamla böcker saknar viktig information. Men t.ex. grundläggande fysik står förstås på mer stabil grund)