Är du medveten om hur du automatiskt styrs av dina egna tankar?

När du går ner för gatan, känner du hur dina tankar styr dig och din sinnesstämning jämtemot människor och omgivning? Tror du att du själv "väljer" dessa tankar?

När du ser en snygg människa, när du ser en fattig människa, när du ser en stressad människa, när du ser en glad människa. Känner du hur dina tankar dömer, sätter folk i fack, analyserar, definierar och förminskar folk. Känner du hur du styrs av denna "kraft" som dina tankar reglerar dig?

När du gör något fel, känner du hur dina tankar skapar oro, stress, rädsla. När du ställs inför något obehagligt, hur din kropp fryser och din hjärna låser sig. Vet inte hur den ska lösa situationen. Snabbt slår en osynlig tanke in "är detta rätt"? Såg någon mig? Skamsen

Känner du dina tankars järngrepp om ditt väsens frihet? Tror du att du väljer dessa tankar och att detta är något du vill? Kan du tänka dig en annan verklighet? Där tankarna upphör, där du inte längre styrs av din egna röst.

Kan du höra tystnaden? När ingen längre säger åt dig om du mår bra eller dåligt, är rädd eller modig. Är sexig eller ful, är självsäker eller osäker.

Förståelse fas 2. Känn detta. Bevaka dig själv. Hör vem som säger vad. Styr du detta själv? Är detta människans vackra idé om fri vilja? Tror inte det.... Sluta lyssna, gör annorlunda. Bryt dina egna mönster. Skapa nya tankar. Nya teorier.

Fas 3. Se dess påverkningar, förstå hur du kan skapa nya tankar och rörelsemönster. Bryt dig fri. Expandera din verklighet. Låt medvetandet blomma. Släpp det gamla. Låt hjärnan arbeta som den ska. Sluta tro. Förstå.

Tror du att det är "du" som "tänker"? Var finns du? Är du en tanke? Är du en idé? Om du inte är en idé, vad är du då? Finns det något du?


Kan en tanke vara verklig? Troligtvis inte. Varför styrs vi då av tankar? Varför styrs våra väsen av idéer? Är detta förenligt med naturen? Naturen är väl verklig? Ja det kan vi bara anta. Mest troligt.

Alltså kan inte tankarna vara verkliga. Alltså styrs vi av fantasier. Alltså kan målet inte vara förenligt med naturvetenskapen/ det riktiga. Alltså bryter vi naturen i vårt sätt att leva. Vad leder det till? troligvis förvirring. Troligtvis lidande. Alla andra väsen på jorden tycks ju leva i harmoni med naturen. Alltså måste naturen vara det som leder till harmoni, glädje, mening. Och uppenbarligen lever vi inte enligt naturen eftersom vi lever efter idéer/fantasier. Därför lider vi. Därför gör vi det mesta fel.

Och därför kommer inte människan att klara denna uppgift att leva. För vi gör fel i den mest essentiella delen. Dumhet, eller sjukdom. Ja kanske båda.

Har ni någonsin försökt att tänka annorlunda? Eller har ni accepterat att "livet blir inte bättre än såhär" och lever vidare enligt gamla levnadsvanor och inbitna beteenden?

Följdfråga:
Är det medvetet eller omedvetet ni försöker få detta att låta supermystiskt och svårt? Tror att de flesta människor vid lite eftertanke kommer fram till att vi styrs enormt mycket av våra tankar.

Hur gör ni själva för att inte vara "monkey-minds" (tankarna hoppar runt helt okontrollerat som en apa i djungeln hoppar mellan grenarna)?

Låter lite som att TS har läst The Power Of Now och ska impa med sina nya kunskaper. Om det är så har du nog helt missförstått boken.

Både jag och nej, så fort jag blev medveten om att jag styrdes av mina tankar så blev jag samtidigt inte styrd av mina tankar. När jag blev medveten om faktumet så hade jag ett val, antingen separera "mitt" själv från tankar eller fortsätta vara tankarna. Jag separerade mig själv från tankarna och försökte "vara" det som tankar inte var. Tankar var ord, bokstäver, språk, siffror, bilder, minnen m.m. Jag eller jaget, valde då att inte "vara" detta utan försökte vara det som tankar inte var.

Nä någon skryt tråd är det inte. Detta är frågor som jag arbetar med att förstå, ibland får jag lust att höra andras åsikter. Dock verkar man ju inte få fråga eller tycka någoting alls här utan att bli påhoppad man det förvånar ju föga.

Mystiskt och svårt? Jag skulle säga att denna fråga är avgörande för hela det politiska systemet vi har byggt upp till exempel. Vi straffas ju för brott vi begår. Är viljan inte fri, dvs vi kan inte välja våra tankar och därför kan vi inte stå till svars för våra handlingar. Och förstår man något så viktigt som vem man är så är jag nog berädd att kalla denna fråga som väldigt svår, enkel när man väl förstår såklart.

Ja jag läste den för drygt två år sedan, håller med vad som står i den. Förstår inte allt så att jsg har upplevt egodöd direkt men övertygad om att allt han säger är sant, det är så jag har förstått människan på egen väg också nämligen.

Om jag nu har tolkat allt så fel, kan du förklara vad som menas så att en stoltnisse som jag också förstår.

Jag funderar mer på hur våra tankar uppkommer. Varför väljer vi att tänka på en viss sak? Vi väljer det inte egentligen utan tankar bara poppar upp i huvudet. Dessa skapas från innehåll i det undermedvetna. Sedan agerar vi ibland i enlighet med dessa tankar. Det jag tänker på ibland, är hur det undermedvetna hela tiden matas med intryck. Att sluta mata det undermedvetna är nyckeln till att få mer kontroll. All reklam, propaganda och mer eller mindre dolda budskap är just till för att vi ska förlora kontrollen.

De flesta tankar sitter i det undermedvetna. Vissa tankar kommer fram till det medvetna. Där fungerar medvetandet som en radar och fångar in tankarna. Det är en bra fråga, varför dyker just dessa tankar upp? Kan det verkligen finnas någon som väljer tankar? Skulle inte det betyda att det redan finns en tanke som säger att jag vill tänka på X. Det i sin tur betyder att den tanken också har ett ursprung från samma källa som andra tankar.

Vad menar TS? Vad vore alternativet till att inte styras av sina tankar? Att handlingarna styrs av vindriktningen eller något liknande? En levande varelse är ju inte en flagga på en flaggstång.

En primitivare organism kan inte sägas styras av sina tankar, om man utgår från att endast ett mänskligt nervsystem har tankar. Men om vi tillåter variationer i hur en varelse är konstruerad, så styrs de flesta djur självklart av sina tankar, och kan inte styras av något annat.

Som jag förstår det finns det inget alternativ till det som TS är så förfärad över. Det är en omöjlighet.

Jo, jag kan just nu tänka "jag ska tänka på en grön elefant" och gör sedan det. Att jag valde att tänka på det beror dock på att jag läste det du skrev. Detta i sin tur, hade sin grund i det jag skrivit. Tankarna är kanske på samma sätt en lång kedja. Ibland poppar dock tankar upp ur "intet". Jag tror att vi egentligen inte alls väljer vad vi tänker på, utan att detta mestadels styrs helt av det undermedvetna.

Kände länge att jag var på rätt väg. Blev inte mycket skrivande då. Känner att jsg har tappat spåret lite, kanske är mina skriverier ett sista försök att övertyga mig själv om att jag fortfarande är på rätt väg. Känns ju inte riktigt så, och känslorna är nog det enda jag litar på. Kanske dags att ta tillbaka allt till skrivbordet. Börja om igen, trots att man har börjat om tusen gånger. Någon gång man måste man väl komma till insikt och sluta börja om, sluta skapa, sluta söka, bryta detta eviga snurrande momentum och kunna njuta av att vara. Det är ju det som är målet. Ja jsg tycker det är svårt, jag säger inte att jag vet, att jag har kommit loss. Men till slut sker det, känner att jag får krafter ibland. Får rysningar från den djupare dimensionen, en liten inblick. Behövs inte mycket för att känna dess krafter.

Ja,ja vi märker väl hur det går.