Kommunismen är ju bra!?

Vilka är "vi" som inte kan rå för något?
I min värld har staten ett ansvar för att skydda dem som bor inom det område som är statens suveränitet. Detta skydd innefattar skyddet till överlevnad. Staten är således ansvarig för att föda folket och har att bestämma över resursernas fördelning. Detta kan ske på olika sätt. I Sverige har vi en sociallagstiftning som garanterar att folket inte svälter. Den fungerar hyfsat bra, ja den fungerar så bra så att det i princip inte finns nån svält i Sverige.

Men så har det inte alltid varit. Bara för 100år sedan så hungrade det svenska folket och det förekom hugerkravaller i Sverige. Kapitalismen hade då härskat i hundratals år. Vad som gjorde skillnad var att på 30-talet så tog staten ansvar för att bygga upp en socialstat som kom att garantera folket välstånd. Detta skedde också i stater som t ex Sovjet och Östtyskland men det har än i denna dag inte skett i USA, där folk fortfarande svälter. Gemensamt för både Sovjet, Östtyskland och Sverige var att vi alla hade ett statsbärande parti som tog ansvar för välfärden.

Således, kapitalismens marknad kan inte lösa försörjningsfrågan liksom den inte kan lösa en hel del andra frågor.

Öppna dina ögon. Vad drar du för slutsats, om någon, av det faktum att praktisk tillämpning av vad du förespråkar ENDAST resulterat i misär och elände för samtliga inblandade förutom den socialistiska politiska eliten? Vad har du emot frihet och frivillighet? Varför anser du att arbetarna inte skall tillåtas råda över mervärdet vårt arbete tillskapar? Jämställer du alla arbetare med "den kapitalistiska eliten" som "skor sig" om vi tillåts råda över VÅRA inkomster och VÅR egendom? Den socialistiska politiska eliten skor sig bättre, girigare och hänsynslösare.

Praktisk tillämpning av den kommunistiska läran har endast lett till realsocialistiska stater vars totalitära regimer förtryckt, förföljt och mördat sina egna medborgare varhelst empiriska fullskaleexperiment genomförts. Dessa totalitära regimer har även sett sig nödgade att med våld förhindra arbetarna att "rösta med fötterna" genom att lämna "arbetarparadisen".

Jag har inget emot vare sig frivillighet eller frihet. Tvärtom, kommunism innebär just detta - befrielse från kapitalismens löneslaveri och frivilligt samarbete mellan människor för att bygga upp ett inkluderande välstånd för alla.

Dagens värld är ett stort misslyckande. Vi har hundratals miljoner i yttersta fattigdom, samtidigt som vi har en kapitalistisk elit som samlar rikedomar på hög. Vi skickar folk till rymden, medan folk svälter och dör pga de inte har varit smarta nog att födas in den rika världen. För att lösa dessa frågor behövs socialism och det som bär fram den socialistiska revolutionen är just människor som strävar efter frihet och som frivilligt går samman för att kämpa för dessa ideal.

Den praktiska tillämpningen av socialism har varit en framgångssaga. I Ryssland lyftes folket ur livegenskapen på ett par decennier och blev ett av de mest avancerade industriella länderna. Kuba visar på välfärdstal som till och med i viktiga avseenden slår USA. Nordkorea har trots enorma svårigheter och yttre aggressioner som kostat miljoner människor livet i krig och blockader, lyckats mobilisera resurserna för att utveckla ekonomin och hålla landet fritt från yttre inblandning. ”Realsocialismen” har således inget att skämmas för. Dess framgångar har varit stora, men dess stater har mött en mäktig kapitalistisk fiende.

Praktisk tillämpning av socialismen har onekligen varit en "framgångssaga" för den förtryckande socialistiska politiska eliten dvs. Hur kommer det sig att de totalitära regimerna i "arbetarparadisen" sett/ser sig nödgade att med våld förhindra att arbetarna "röstar med fötterna" genom att fly?

Varför stipulerar Kubas konstitution att endast en lära (gissa vilken) samt endast ett politiskt parti ( gissa vilket) är tillåtna? Detta är en bärande anledning till att kubanerna tvingas leva under strikt omänskliga och onormala regler, samt även en anledning till att det enda "jämlika" är en någorlunda jämnt fördelad misär (den socialistiska politiska eliten givetvis undantagen).

Hur kommer det sig en tredjedel i Nordkorea anses icke lämpliga för militärtjänst p.g.a. kognitiva brister vilka är en följd av undernäring (den socialistiska politiska eliten givetvis undantagen)? http://bbi.syr.edu/news_events/news/2013/12/JLord_120313.html

Miljontals barn svälter, är detta en "framgångssaga"? https://www.theguardian.com/world/2012/jun/12/north-korean-children-malnutrition-un

Vad gäller Nord- resp Sydkorea så är det, liksom f.d Öst resp. Västtyskland, slående exempel utvisande vad praktisk tillämpning av den socialistiska läran resulterar i. Misär och elände för samtliga inblandade (förutom den socialistiska politiska eliten) jmf med frihet och välstånd i grannlandet.

Hur ofta tilläts medborgare i f.d. sovjetunionen att resa utomlands? Vart 12:e år (Budapest 1956, Prag 1968, Kabul 1980).

Något jag undrar över är varför inte du och likasinnade som uppenbarligen anser den socialistiska läran allt annat överlägsen frivilligt går ihop i kollektiv och poolar era resurser? Bidrag till kollektivet och fördelning av dess tillgångar kan ske i enlighet med det kommunistiska maximet "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov" vilket för övrigt återfinnes i vänsterpartiets partiprogram. Kollektivets ofrånkomliga framgångar kommer att locka fler och fler att bli medlemmar, och snart nog är hela världen lyckligt socialiserad, eller hur? Hur berättigar du att läran du tillber förutsätter att oliktänkande tvingas till underkastelse?

socialism är och förblir tvång, förtryck och ondska!

Nej, tack vare fri företagsamhet (kapitalism) har fattigdom minskat i rekordfart.

Kanske pedagogisk nog:

https://ourworldindata.org/slides/world-poverty/#/title-slide

Lite ironiskt att Sovjetunionen och Kina är de två nationer som utvecklats snabbast ekonomiskt. Ryssland var världens pissland när Tsaren störtades och hade genomgått en enorm katastrof i första världskriget. Majoriteten av befolkningen var inte läskunniga. De tog sig igenom andra världskriget också och fick nog ta den största smällen när vi talar människoliv om vi inte räknar in Kina. Sovjet blev som bekant bara på 75 år världens näst mäktigaste stat efter USA efter att ha varit urfattigt och Kinas ekonomiska under som pågått de senaste 30 åren kan ingen blunda för. Så nej. Fri företagsamhet är inte ett krav för att ekonomier ska fungera bra. Jag är övertygad om att det går att åstadkomma bättre system än de Sovjet och Kina företräder men att säga att kapitalismen allena tagit människor ur fattigdom är bara alternativ fakta som sprider vidare myten.

Det finns mycket som är bra med kapitalism men mycket som också är jävligt dåligt. Precis som det vi sett av kommunismen. Att köra på identitetspolitik och bara köra ett spår och vägra lära sig av vad andra gjort bra är idiotiskt.

Varför det? Kina låter fri företagsamhet härja fritt. Ryssland är däremot ett extremt fattigt land.
Nämn några av alla dessa innovationer du använder i ditt dagliga liv som kommer från Sovjet.

Kan du komma på något alls?
Det går inte att skapa ett samhällssystem på ett annat sätt än genom frihet, eftersom varje individ är den som är bäst att ta sina egna beslut.
Icke.
Ja, det finns saker som är dåligt. Så de dåliga sakerna kan vara bra att försöka styra upp.
Vilket är exakt vad alla kommunister gör.

Man kan förtrycka folk av olika grad, men ju mer enskilda personer försöker diktera samhället desto mer åt helvete går det.

Det är helt uppenbart varför. Man måste tro att människan är en Gud om man tror att det finns personer som kan organisera ett helt land framgångsrikt i åratal när inte ens småföretag och privatekonomi är några enkla saker för de flesta.

Samtliga historiska experiment vad gäller praktisk tillämpning av den kommunistiska läran har endast lett till realsocialistiska stater vars totalitära regimer förtryckt, förföljt och mördat sina egna medborgare, i.e. förtryckar samhällen där alla övervakar alla och regimen med våld förhindrar att arbetarna lämnar "arbetarparadiset".

M.a.a. historiens facit undrar jag varför du anser att tillämpning av den kommunistiska läran innebär frivillighet och frihet? Det skulle för övrigt vara mycket intressant om du kunde anföra något som helst vilket skulle föranleda att ett nytt kommunistiskt experiment skulle leda till något annat än samtliga tidigare...

"Definition of insanity: Doing the same thing over and over again and expecting different results". Albert Einstein.

Det inlägg spretar väldigt. Låt mig sammanfatta. Socialismen föddes ur den kapitalistiska utsugningen och det kapitalitiska förtrycket av de arbetande klasserna. Den har en enorm uppförsbacke. Men inte heller kapitalismen hade en enkel seger för många hundra år sedan då den slog igenom. Men efter en lång kamp så segrade kapitalismen över feodalismen och samma kommer att hända med socialismen. När kapitalismen segrade så blev kapitalisterna den härskande klassen. När socialismen segrar blir de arbetande massorna den härskande klassen.

Det är ju självklart att detta arbetande folk inte kan tillåta att kapitalistisk diktatur återinförs när det väl har genomfört den socialistiska demokratiseringen. Folket har en mäktig kapitalistisk fiende med enorma resurser som det har stulit från det arbetande folket i hela världen och folket måste skydda sig från kapitalismens försök att återinföra diktaturen.

Problemet med stater som Sovjet var att det sänkte garden, lät kapitalismen sprida sitt ideologiska gift och lät dem köpa agenter för regimskiften, som t ex Gorbatjov, eller decennier före honom, Chrusjtjov. Detta måste socialismen dra lärdom av. Den ideologiska kampen måste stärkas – såsom den t ex har gjorts i den Demokratiska Folkrepubliken Korea (DFRK) - och man kan inte låta kapitalisterna plädera för återinförande av diktatoriska system, en ideologisk kamp som kapitalisterna förstås för med hjälp av det kapital som det helt diktatoriskt (de så kallade ”fria medierna” är inte mer fria än vad dess ägare bestämmer sig för att de får vara, och har att företräda kapitalistklassens intressen) använder för att sprida sin propaganda och störta den socialistiska demokratin.

Det sätt man möter kapitalismens diktatoriska system med, är folkets massrörelse. Det är därför vi t ex ofta kan se enorma folkförsamlingar i DFRK, som går ut och demonstrerar mot USA-imperialisternas försök att krossa den socialistiska arbetarstaten.

Det finns nog en hel del belägg för att staten som motor för ekonomisk utveckling har haft en avgörande inflytande på välståndsutveckling under skilda ekonomiska "systemetiketter". Sverige är ju ett gott exempel, där staten och fackföreningarna haft avgörande inflytande på den ekonomiska utvecklingen och på marknadskrafterna; ja, vi hade i själva verket korporativism i Sverige under de decennier som SAP var statsbärande. I Sovjet och Kina kom kommunistpartierna att vara statsbärande och drev på den ekonomiska utvecklingen i hiskelig fart. Kommunistpartiet i Kina har idag ett fast grepp över marknaden genom att det kontrollerar staten, som kontrollerar bankväsendet och tillika är majoritetsägare i många av världens största företag. Även den ryska staten idag, oavsett om man definierar Ryssland som kapitalistiskt eller ej, har en dominerande inflytande över den ryska ekonomin.

Inte ens USA är fri från denna stat. Det var staten som utvecklade internet och det är statens insatser då det gäller forskning och utveckling som ligger bakom väldigt mycket av det välstånd som produceras också i USA, dock har man här privatiserat mycket av vinsterna, vilket gör systemet dysfunktionellt. Som Marx sade, produktionen under kapitalismen blir allt mer församhälleligad, medans privata ägare behåller greppet. Detta skapar en motsättning som bryter sönder systemet: samhällets intressen (i form av massornas dito) står i motsättning till ägandeklassens profitbegär.

"Enorma folkförsamlingar i DFRK" äger rum då den förtryckta pöblen beordras ut på gator och torg, t.ex. för att hylla den evige (men ändock döde) presidenten. Dessvärre blir aldrig de "arbetande massorna den härskande klassen" då det klasslösa samhället aldrig uppnås. Proletariatets diktatur permanentas alltid med en liten socialistisk elit som förtrycker massorna permanent. Detta har historien klart och tydligt visat. Som tidigare sagt, kan du anföra något som helst vilket skulle kunna tänkas föranleda att ett nytt kommunistiskt experiment INTE skulle leda till samma resultat som samtliga tidigare.

Min grundläggande filosofi är tämligen enkel. Jag anser att alla och envar skall få göra i princip vad dom vill under förutsättning att görandet och låtandet inte skadar någon annan fysiskt, psykiskt eller ekonomiskt. Detta är icke möjligt under den socialistiska diktaturen.

Något jag undrar över är varför inte du och likasinnade som uppenbarligen anser den socialistiska läran allt annat överlägsen frivilligt går ihop i kollektiv och poolar era resurser? Bidrag till kollektivet och fördelning av dess tillgångar kan ske i enlighet med det kommunistiska maximet "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov" vilket för övrigt återfinnes i vänsterpartiets partiprogram. Kollektivets ofrånkomliga framgångar kommer att locka fler och fler att bli medlemmar, och snart nog är hela världen lyckligt socialiserad, eller hur?

Hur berättigar du för dig själv att grundvalen för läran du tillber är att oliktänkande skall tvingas till underkastelse? socialism är ondska!

Det du kallar förtyck i DFRK, är blott de arbetande klassernas (arbetare, bönder och intellektuella arbetare) maktutövning genom i första hand det Koreanska Arbetarpartiet vars ledning är tillsatt helt i demokratisk ordning. Nu sker dock folkets inflytande även genom andra massorganisationer, ungdoms-, arbetar-, kvinnoorganisationer etc. Dessutom har DFRK flera politiska partier i parlamentet. Korea är ett samhälle som bygger på de folkliga massornas demokratiska maktutövning. Ska man kalla detta för diktatur, så får det bli de arbetande klassernas diktatur, vilket är samma sak som Marx menade med Proletariatets Diktatur, vilket helt enkelt är massornas demokratiska maktutövning i kraft av den majoritet de representerar.

Jag delar förstås din uppfattning att människor ska kunna göra vad de vill i det samhälle de lever, med undantag att skada andra. Det senare innebär t ex exploatering och förtryck i kraft av privat ägande av produktionsmedel och kapital, vilket skapa diktatoriska kanaler för maktutövning.

Marxismen-Leninismen är en teori vilken som grund analyserarar samhällets materiella struktur. För att förändra denna krävs enligt teorin ett övertagande av staten, som i varje samhälle uttycker ett bestämt klassförtryck. Detta förtryck kan inte upplösas genom frivillig associationsbildning, då de senare krossas då den härskande klassen känner sig hotad. Detta skedde t ex efter 1945 i södra Korea då de amerikanska invasionsstyrkorna lät krossa de revolutionära demokratiska kommittéerna som bildades efter att landet befriats från det koloniala japanska förtrycket.