Citat:
Ursprungligen postat av
EmileZola
I princip ingen som stödjer HBTQ-rörelsen är för incestrelationer vilket är ironiskt eftersom det stora HBTQ-mantrat är att alla har rätt att leva som de vill, så länge ingen skadas. Incest är inte bara tabu, det är till och med olagligt. Familjemedlemmar är de enda vuxna människor som är förbjudna att gifta sig med eller ha sex med varandra (i Sverige).
Nyckeln i det hela är den numera förbjudna termen ”arvshygien”. Trots att den inte längre är politisk korrekt, så lever den kvar med full kraft inom vissa områden, särskilt då avseende konventionell heterosexuell reproduktion. Lagstiftningen är helt och hållet formad av det arvshygieniska begreppet. Framförallt incetslagstiftningen. Att den skulle ändras är politiskt omöjligt, trots att den är föråldrad. Likaså är det omöjligt att den tillämpas lika med avseende på kulturell bakgrund och sexuell läggning då dessa begrepp är skyddade enligt moderna termer.
Mitt förslag är att man helt slopar incestbegreppet utöver förälder/barn och helsyskon. Tillämpar man det som med modern terminologi kallas "gentisk rådgivning", dvs att man tar bort barn som visar sig vara defekta, ser jag inga problem med den sortens relationer.
Ett biologiskt halvsyskonpar som avlar ett barn löper ungefär samma risk att få en vanskapt avkomma som en kvinna över 40 som på mer eller mindre konstgjord väg assisteras att få ett barn. Sålunda vore det logiskt att slopa förbudet.
Vi tillåter och uppmuntrar att personer som saknar förmåga att själva alstra barn får alla tänkbara medicinska och laboratorietekniska hjälpmedel för allt avla barn som egentligen inte skulle kunna bli till. Det går emot den arvshygieniska tanken om att enbart fullt ”livsdugliga” avkommor skall skapas.
Att då förbjuda barnalstrande incest känns otidensenligt.
Barnalstrande är big buisiness nuförtiden. Det finns mycket pengar i barnhandeln. Och politiken anpassar sig efter pengarna, liksom efter det som är politiskt korrekt. Oavsett om det gäller avancerad och dyrbar medicinsk teknik för att avla barn som egentligen inte skulle kunna bli till, eller diverse lösningar för avel där man skapar barn som blir till för att fiktiva föräldrar skall få uppleva föräldralycka. Vi har en mer eller mindre smutsig handel med både surrogat-föräldraskap, dvs att man köper en avelshona, och med sperma, dvs avelshannar på burk. Tanken om att ett barn skall ha en mor och en far är sålunda allt annat än tidsenlig.
Men jag vet att det är kontroversiellt. Inte minst då konventionell heterosexuell barnavel inte är politiskt korrekt, och därför inte omfattas av modern progressiv lagstiftning. Ett provrörsbarn med halvtaskiga gener från mer eller mindre infertila föräldrar, eller ett ett regnbågsbarn, eller för den delen ett mångkulturellt barn, som blivit till antingen i ett provrör eller som ett resultat av generationer av incest i en främmande kultur, är mer värt än ett konventionellt avlat barn.
De konstgjorda barnen, som tillfredsställer människors ”rätt” att få barn även när förutsättningar saknas, är mer än något annat ett bevis på att den arvshygieniska tanken är föråldrad. Sålunda borde incestlagstiftningen reformeras i grunden.
Eftersom enbart kvinnor kan bli utsatta för sexuella övegrepp, och då enbart av män, vore det logiskt att tillåta alla former av samkönad, icke barnavlande och icke olikkönad incest. Ur ett medicinskt perspektiv borde man även tillåta incest mellan kusiner och halvysyskon under förutsättning att avkomman är livsduglig och "genetisk rådgivning" tillämpas.
[/b]