sätta barnet i dålig skola, hur fan tänker ni?

Då är du en oansvarig och dålig förälder barn behöver inte se den skitiga verkligheten förrens de har mognat mentalt.

Den skitiga verkligheten såg hon redan på dagis där hon var ensam svensk. Vi valde alltså en skola i en annan stadsdel för att hon skulle få träffa lite svenska barn också.

Elevernas beteende är upp till eleverna själva och föräldrarna.

Det är inte alltid det finns möjlighet att välja skola, och även om det finns så kan det vara problematiskt att byta. För att inte tala om svårigheterna för barnet att lämna alla sina vänner och kastas in i en helt ny omgivning. Jag hade det själv väldigt svårt i skolan jag gick i, jag passade inte alls in utan umgicks nästan uteslutande med vänner från andra skolor - men när mina föräldrar frågade om jag ville byta skola svarade jag nej varenda gång. Hur ska man som förälder göra i ett sådant läge? Det är en mycket knepig situation.

Nu när jag själv är förälder och mina barn går i skolan så är just skolan mycket viktig för var vi bor. Men det finns inga bra högstadieskolor eller gymnasier i närheten, så vi kommer flytta inom några år och har redan börjat göra efterforskningar.

Det här jävla snacket om "invandrare och vita" ger jag inte mycket för. Hellre sätter jag ungarna i en klass fylld med iranier, indier osv än i en helvit klass där alla har y-namn. Ambition smittar av sig, hudfärg är irrelevant.

Har haft mina barn i en skola med ca hälften invandrarbarn. Helt värdelöst. Det är stökigt. Ingen respekt för lärarna. Det går långsamt i utbildning då några barn håller på att lära sig svenska. Invandrarbarnen duschar inte på gymnastiken. De skrattar åt nakna svenskbarn i duschen. Stökiga killar i klassen som inte kan vara tysta. De blir aldrig tysta alltså. Fortsätter att låta och dra tjejer i håret på lektioner, kasta grejer etc. trots tillsägelser. Bra skola, bra lärare. Det är inte problemet. Det är eleverna som inte har någon hyfs alls. Invandrarföräldrar skäller ut lärarna på föräldramöten. Den här utvecklingen i Sverige är katastrofal.

Jag har diskuterat det med morsan.

Hon verkar inte ta in verkligheten. "Det finns bra människor där också" är hennes resonemang.
Hon vägrar ta in hur stora riskerna är där.

Vad hjälper det att det finns bra människor där också om det är ditt barn som mobbas. Just ditt barn som bötfälls eller just ditt barn som våldtas???????

Jag kan också känna hur föräldrar sitter i sina bilar mellan hemmet och bostaden och sedan bara sover på en plats. De vet inte vad som pågår på samma sätt som barnen som lever i områdena. Barn som skall ta sina första stapplande steg ut i vuxenlivet.

Jag är inte förälder, men startade precis en tråd som kanske svarar på frågan:

Bara 10% av skolresultatet beror på lärare och skolval

Svarade i tråden 2014, men först nu har jag fattat detta med föräldrar som medvetet sätter ungen i en dålig skola. pga att jag mött såna. Menar nu inte såna som inte har råd att flytta till ett rikare område med bättre kommunal skola, utan tvärtom det som gör detta trots sina pengar. Det är idealism.

Oftast är mamman idealisten, pappan gör som mamman säger trots att han egentligen vet bättre och hans idealism är fejkad. Själv har både mor och far växt upp nära på eller rentav helvitt. De tror att det kommer vara bra för barnet med kompisar från olika kulturer. Att deras barn kommer utvecklas till bättre människor av detta och att genom att göra detta bidrar de själva till en bättre värld.

Deras barn får det väldigt jobbigt i skolan, av den anledningen blir barnet sk. "hemmasittare" (ungar som vägrar gå till skolan och är frånvarande mer än de är närvarande). Men mamma vägrar erkänna att hon haft fel i sin idealism och tjatar istället till sig till en NPF-diagnos på barnet. Därför slutade hon gå till skolan, inte för att det på något sätt är dåligt att gå i skolan med mestadels invandrarbarn för ett vitt barn, utan pga NPF.

Först med NPF som ursäkt kan de sätta barnet i en skola de borde satt ungen i från första början. Blir "bara" ett svart hål i barnets utveckling och trauma ett par år. det kostar mammas idealism.