String Theory / Multiverse, vad tror ni?

Det är väl lite snarstucket att kritisera strängteoretikerna över deras avsaknad av experimentell fysik. De behöver väl en LHC stor som halva universum för att detektera strängar typ och varje gång de startar upp den kör de slut på ett tusental normala solar i energi för att dra runt den, lite överdrivet kanske men inte mycket.

Men visst att strängarna varit duktiga på att föra ut sina idéer på den populärvetenskapliga arenan är det väl inget snack om, vilket jag tycker de skall ha all heder för och borde få en typ 20% högre anslag generellt för bara därför att de flyttat ut kvantfysiken i vardagsrummen.

Det är skitbra och en vetenskapsdemokratisk framgång utan dess like bara evolutionen har lyckats med något liknande men de hade hjälp av häftiga dinosaurier med.

Jag ser det bara som positivt att varje gång jag får en ny bordsdam vid en middag och som visar sig klarar av att föra sig genom modern vetenskap. Lite dramatiskt kanske men det känns som en framgång mot ignoransen varje gång.

Men, men, jag fattar vart du ville komma nu.

Jag tror att om framtiden inom detta fält bara eller huvudsakligen kommer att bestå av matematiska teorier och modeller kommer intresset bland de som inte har de specialkunskaper som krävs för att kunna ta till sig detta, sådana som jag, ganska snabbt att falna.

Alltså har vi en teori som i dag inte gör några som helst testbara prediktioner.

Helt korrekt men inte en nyhet för vetenskapen eller hur?
Finns ju utfästelser från relativitetsteorin som inte kunnat bekräftas förrän det senaste decenniet och standardmodellen med higgs samma sak där eller hur?

Grejen är ju den att strängteorin borde ju kallas för stränghypotesen i stället.
För tills vi kan börja bekräfta den experimentellt är den just det.

Men det var ju som Greene sa, vi kommer nog aldrig kunna påvisa strängar i laboratorier, problematiken ligger i att utforma bra nog experiment som indikerar på dem.

Vad består strängarna av?

Strängar hör ju till materians minsta byggstenar, så dom består ju inte av något mindre. En sträng är en endimensionell vibrerande sträng helt enkelt.

Har svårt att förstå detta. Är strängarna energi? När uppstår fast form, eller något som har en massa, eller hur man nu ska uttrycka det?

Strängar består av ren energi. Partiklar får massa genom higgsfältet som genomsyrar hela universum:

http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Higgsboson
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Higgsmekanismen

På wiki står det "En sträng består inte av något, den är fundamental.". Jag misstänker att det är en idiot som skrivit det här eftersom strängar måste bestå av sig själva, alltså vara något annars skulle de inte finnas.

Hur de kan vara strängar och samtidigt endimensionella förstår jag inte. En sträng har ju form så om den ser ut som en sträng, hur kan den vara endimensionell?


Energi finns inte, energin en matematisk konstruktion. Så hur kan de bestå av något som inte finns? Nä, de måste bestå av nåt annat. Och sen även om energi existerade och de bara är "ren energi", hur skulle de kunna se ut som strängar. All rörelseenergi, elektricitet osv är vågor. Men nu påstår du alltså att energins egentliga form är strängform?

Vad allt 'egentligen' består av har man ju ingen aning om. Strängar kan sägas 'bestå av sig själva' i samma mening som de fiktiva punkterna i vanlig fältteori inte består av något annat. I teorin. Varför finns det fält? Vad är de 'egentligen'? Det är en intressant fråga, men man kan inte belasta strängteoretikerna med att svara på den. Uppenbart finns det gott om utrymme för svängningar, fält och vågrörelser av olika slag.

En sträng är bara endimensionell i en dimension I rumstiden är de lakan och andra mångfalder. Dessutom vibrerar de i ett stort antal dimensioner.

"Energi finns inte, energin en matematisk konstruktion. Så hur kan de bestå av något som inte finns? Nä, de måste bestå av nåt annat." Ja, det måste de. Eller så kan man säga att deras existens måste bero på något annat.

Frågan är om fysiken över huvud taget fångar vad något 'är'. Det enda den kan observera är kanske fasförändringar.
http://www.space.com/17217-big-bang-...ge-theory.html

Världen som vi känner den kanske sålunda är regelbundna 'matematiska' konstruktioner, symptom på fasförskjutningar hos något som vi aldrig kan lära känna. Det kan ju till och med vara så att detta 'något' kan ha mer än ett svar, dvs det kan vara lite vad som helst, det kvittar för oss. Det enda vi känner är 'symptomen'.

För att förstå detta kan man titta på en hög med sand.
http://en.wikipedia.org/wiki/Abelian_sandpile_model

Jo de mest accepterade teorierna "vibrerar" i tio eller 24, beroende på teori har jag läst. Vilka de dimensionerna är och hur dom ser ut skulle jag vilja veta.


Om deras existens beror på nåt annat så måste det finnas något annat innan strängarna. Fanns strängarna för Big Bang? Om det är så, så vad skapade strängarna? Om alla dimensioner och Universum tillsammans är "Varat", fanns strängar före Varat? Före rum och tid? Hur kan de "vibrera" om det inte finns tid och rum?

Det känns som om man försöker hitta en konstant, typ en "evighetsprincip". Strängteorierna är alldeles för mycket religion i min egen smak. Jag inte har ingenting emot religion.

Men det är intressant ur ett sånt perspektiv. Om vår själ kan vandra genom olika världar och dimensioner så måste det ju finnas en konstant eller ett rum som är gemensamt för alla världar, så jag tror att strängteoretikerna gör religionerna en stor tjänst. Samma sak med kvantfysik där man kan befinna sig på flera ställen samtidigt. Min själ kan alltså vara i Andens rike och i den fysiska världen samtidigt, trots att de är olika dimensioner som lyder olika lagar. Vetenskapen håller på att legitimera religion.



Sant. Människor tenderar att överskatta fysikens "resultat".

Hmm. Hur kommer det sig att strängarna kan bli olika partiklar, eller kan de inte det? Har jag missförstått alltihop?