Jehovas vittnen och de 144.000

Jag förstår vad du menar. Dessa är kanske de viktigaste buden enligt bibeln, men det tar ju inte bort anledningen till varför man är religiös. Om du visste att du skulle dö-dö när du dör och det fanns absolut ingen belöning, skulle du fortfarande tycka att detta var det viktigaste?

Japp.

Bibelns bud (i princip) ville jag följa även innan jag blev ett Jehovas vittne och innan jag ens visste vilka bud bibeln innehöll (förutom det jag kanske fått reda på från media, skola och vänner medvetet eller omedvetet).

Jag var andlig och andligt sökande även när jag var hedning, och uppfyllde därmed romarna 2:14-15

"Hedningarna har inte lagen, men om de av naturen fullgör lagens krav, då är de sin egen lag fast de saknar lagen. Därmed visar de att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan; om det vittnar också deras samvete och deras tankar när tankarna anklagar varandra och försvarar sig."(Bibel2000)

Jag visste i princip vad sanningen var, det var skrivet i mitt hjärta(tycker jag). Jag tror att vi alla som barn har en förståelse för detta, men sedan blir vi förstörda av föräldrar, media, kompisar och det allmänna samhällsklimatet, det var därför Jesus sade att ingen kan komma in under himmelriket om dom inte ödmjukade sig, omvände sig och blev som barnen:

"Vid samma tillfälle kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Vem är störst i himmelriket?” Han kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade: ”Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket." (Matt 18:1-3 Bibel2000)

Uppväxten påverkar nog mycket, jag hade en trygghet hos mina föräldrar, främst min mor, men ändå var jag självständig och var inte beroende av att bli godkänd av andra. Jag har alltid dragit mina egna slutsatser baserat på fakta, därför drog jag inte heller några slutsatser om hur Jehovas vittnen var trots att man hade hört så mycket negativt. Jag var öppen och lyssnade till deras argument och jämförde det med hur andra kristna uppfattade saker och ting.

Jag tror barn är så i grunden, man är öppen för hur andra tänker och tycker, men sedan blir man mer eller mindre påtvingad olika uppfattningar. Jag ser det som att det är samhället i allmänhet som är hjärntvättade med en massa olika uppfattningar på grund av olika påtryckningar, bland annat kompistryck, men även påtryck från föräldrar.

Jag kan självklart inte säga att du inte känner som du känner. Om detta är en falsk känsla som bottnar i något annat eller om det är en gud som har gett dig den känslan kan jag varken bevisa eller motbevisa. Såklart. Och jag antar att detta är en stor del av retoriken.

Men samtidigt är det självbedrägeri att tro, speciellt med din terminologi om en kärleksfull gud osv, att det inte är bundet till dina egna behov (vad du vill ha) i självisk bemärkelse. Därtill kommer belöningen om evigt liv. Jag personligen tvivlar på att du från början hade fastnat för JV ifall de bara gick runt och predikade evig död och plikter inför gud. Det finns en anledning till att det inte finns religioner som inte delar ut själsliga belöningar.

Det är varken eller, det är ett tredje alternativ, jag vet att jag i princip följde bibelns bud innan. Det handlar inte om en känsla utan om vetskap.


Nej, det är en del av min uppriktiga uppfattning.


Du vet inte vad du pratar om. Mitt behov har varit att söka fakta och sanningar om saker och ting, det ledde mig till Jehovas vittnen. Jag hade ingen tanke på att vilja ha någon belöning efter döden. Jag har inte varit rädd för döden eller föreställt mig att det skulle finnas något efter döden.

Det är inget jag tänker på speciellt ofta nu heller, det viktiga för mig är fortfarande att söka efter sanningen (även om jag nu är övertygad om vart den övergripande sanningen finns), och att leva ett bra liv idag och imorgon.


Om jag hade uppfattat det som sanning så hade jag ändå följt den livssyn som jag redan då hade. Då hade väl min syn varit i det närmaste ateistiskt när man tänker på vilka som predikar evig död?

Jag är övertygad om att du tror så hårt att du vill få det till vetskap. Detta femomen är ju självklart inte unikt för JV.


Det var inte så jag menade. Jag menar att det finns ingenting att orda emot på grund av lösa ändar (avsaknad av bevis och motbevis).


Det är ju dina känslor som säger att det är rätt. Du har sökt det som du mår bra av och det är jättebra. Det leder tillbaka till ditt grundantagande (att det det var skrivet i ditt hjärta) och det är den känslan eller fallenheten som gör dig mottaglig för som du kallar fakta och sanningar. Vidare är jag övertygad om att du förstår att definitionen för fakta och sanningar av vetenskaplig praxis är något helt annat.


Precis vad jag menar. Troligtvis tyckte du inte att ateismen ger dig tillräckligt mycket hopp. Det blir som att välja mellan liv eller död. Därför föll du för JV (och självklart mycket därtill).

Men. Din retorik blir lite barnslig om du påstår att ateismen predikar evig död. Det är inte en belöning för att man är ateist. Bara för att du hoppas på evigt liv så betyder det inte att det är möjligt.