Jag orkar inte öka min vänkrets

Klart de är ointressanta för mig, du kanske hade haft kul med dem i längden. För mig är de osäkra barn, utan kunskap eller pattern recognition, nästan alltid ologiska och irrationella och pratar ständigt i affekt. Jag tycker om att umgås med människor när jag är berusad för då kan jag oftast släppa att det är så barnsliga, men utan berusning är en 30-60 minuter max.

Nästan alla människor är likadana längst inne, de drivs alla av rädsla och diverse enkla behov.

Problemet är att jag har kommit ganska långt själsligt om man väljer att använda det ordet, jag är inte troende men det passar in bra för en förståelse. Dessutom är jag intelligent vilket gör att jag särskiljer mig ifrån de flesta. Det finns massor med intelligenta människor, men oftast finns det lätta drag av autism och särintressen som regerar deras vardag vilket gör de om än väldigt intressanta för ett ämne väldigt enkelspåriga.

Fast när det gäller ödmjukhet är du kvar på dagisnivå.

Dessutom avgör inte du hur intelligent du är, det gör din omgivning.

Jag är väldigt ödmjuk, jag förklarar läget och du likt de andra 99% blir sur och tycker att jag är dryg eller skryter. Det visar mest på vad jag menar med människor i allmänhet, din egna osäkerhet projiceras på mig och du blir irriterad och osäker när jag är självmedveten. Självklart skriver jag eller beter jag mig inte såhär IRL när jag diskuterar mig själv om det kommer upp, jag förklarar istället på ett anonymt forum mitt problem och vem jag är och du känner dig underlägsen eller så reagerar du på värdeord.

Tack för att du illustrerar en liten del av problemet ärliga självmedvetna intelligenta människor möter.

När man inte passar in i grupper utan ständigt blir utstött så är det väldigt enkelt att intala sig själv att anledningen är att man är mer utvecklad, när det snarare är tvärtom. Du är socialt efterbliven, inget annat. Till skillnad från vad du tror så saknar du självinsikt helt och hållet.

Du lever i din bubbla där alla andra är korkade och tråkiga. Men sanningen är den att du är inte tillräckligt intelligent för att kunna anpassa dig.

Haha, du får gärna fortsätta bevisa vilken grupp du tillhör. Jag slår vad om att ditt stegtänkande rör sig max en 2-3 drag.

Första frågan är ju om du själv lider av detta, eller om du endast vill ändra på situationen för att "passa in"

Om du trivs med din situation, ja då finns det ju ingen anledning till att ändra på något. Skit i vad andra tycker så länge du själv inte lider av din självvalda "ensamhet".

Om du däremot inte trivs med din situation, då är det bara att ta tummen ur och börja umgås med andra när du blir inbjuden, om det nu är som du säger att du inte har några problem med att få kontakt med andra.

Vad exakt är problemet?

Kan det vara så att du är hyfsat introvert TS? Det är väldigt vanligt att introverta människor inte finner så mycket nöje i småprat och simpelt umgänge med folk man inte känner så väl. Man föredrar då att vara för sig själv och fundera på saker, vad som helst, för att ens funderingar ofta är intressantare än att småprata om vädret, senaste fyllan, fotboll eller vad som helst. Att däremot vara med kompisar som man känner väldigt väl är en viktig del, då man oftast känner dem väldigt väl för att de "fyller alla kriterier" och därför ger något i utbyte, intellektuell stimulans.

Känner igen mig själv delvis i TS inlägg. Jag har t.ex. tröttnat på i stort sett alla mina arbetskamrater, eftersom de väldigt sällan vill diskutera någonting av vikt, och aldrig på en argumentativ nivå. Jag har inga problem med att småprata lite då och då, men ibland vill man bara bli utmanad lite, och det är inte alla människor som är kapabla att ge en den stimulansen. Jag tröttnar då på dem och söker mig vidare. Som tur är har det börjat en ny intressant person på jobbet

Problemet är att jag inte tillhör något större socialt nätverk vilket i slutändan betyder att jag har mindre chanser till olika möjligheter, säg att jag skulle vilja öppna eget så skulle ett socialt stort nätverk betyda väldigt mycket. Nu rör jag mig i sådana tankar och jag inser att jag måste börja vara mer social för att mitt företag skall ha en större chans för framgång, dock är det ju väldigt beräknande och inte alls den jag vill vara. Så måste jag välja, starta eget med mindre chans att lyckas eller spela med alla andra för att nå fördelar?

Det är möjligt att det finns vissa introverta inslag, men jag njuter ändå av att umgås med människor när jag är berusad så jag tänker mig att det finns ett behov som jag inte annars är medveten om. Dessutom gynnar ju ett nätverk mig i längden som jag nämnt tidigare.

Dessutom så verkar folk känna att jag har varit deras vän efter ca 20 minuters samtal hela tiden, detta är för att jag har varit väldigt uppmärksam på hur människor känner och reagerar sedan jag var liten och det finns ca 4 arketyper av människor och beroende på vilken anpassar jag mig för statistisk enklast sätt att kommunicera.


En stor del av vad som gör att jag tröttnar på människor, jag blir nästan aldrig förvånad.

Det här inlägget besvarade den fråga jag ställde till dig bäst så jag använder mig utav det. Självklart ska du se till att ditt företag når den framgång som du förtjänar. Alla spelar spel för att vinna, ditt spel kommer ingen att genomskåda såvida du sköter det på ett bra sätt...

.... vilket innebär att du får vända på det hela: Du är intelligent och överlägsen de flesta, så låt detta bli din utmaning. Du ska övervinna dig själv; utveckla självbehärskning, tålamod och överseende, du ska bli socialare med de vänner du har och även med deras vänner i sin tur (använd dig även av Facebook där du kan agera social utan att egentligen vara social).

Ditt mål är ditt företag, du kämpar därmed för dig själv och kan på så sätt ha "överseende" med andras barnsliga drag då de bara blir ett medel för din egen vinning. Att du är uppmärksam och snabbt kan dela in människor i olika grupper är något du har nytta av då du inriktar dig på målgrupp och framgång för dig själv. Du vet vad de vill höra, du vet hur du ska få dem att känna sig trygga och du kan säkert manipulera dem till det du behöver och ändå få dem att tro att du gjort dem en tjänst.