Att hålla tal

Hej jag ska ha ett muntligt tal imorgon, vet att jag är lite sent ute men har iaf börjat skriva det och undrade om jag kunde få lite tips/feedback på det....

Iaf här är mitt tal så långt som jag har kommit:

Tes - Särskrivningar skapar missuppfattningar och irritation

Inledning - Jag är emot dödsstraff men tycker ändå att man borde ta kål på särskrivningen. Särskrivning är något som på senare tid har vuxit sig större och det kan skapa stora missuppfattningar.

text - Även om särskrivning är något som i vissa fall bara blir komiska men som man fortfarande förstår vad som menas som till exempel "stekt kyckling lever" istället för "stekt kycklinglever" eller "sjuk sköterska" istället för "sjuksköterska". Så gör det fortfarande att man tappar tråden i texten samt att man tappar förtroende för skribenten.

Det kan också bli väldigt irriterande för läsaren att behöva sitta och gissa sig till vad skribenten menar. Som till exempel "en ljus hårig kvinna" istället för "en ljushårig kvinna". Det är omöjligt för läsaren att faktiskt veta vad skribenten då menar.

Avslutning - Avslutningsvis vill jag säga att särskrivning är minst ett lika stort problem som felstavning och att särskrivningar faktiskt kan skapa missuppfattningar och irritation.

Svenska nationella? Ska också ha det

Tycker du inte att talet är lite väl kort? Det ska väl vara 5 - 7 minuter..? (Har inte läst mitt papper så noga än, men har för mig det?)
Jag tycker att början är okej men kan förbättras mycket mer för att intressera åskådaren ytterligare. Fundera över vad du egentligen menar med första meningen: "Jag är emot dödsstraff men tycker ändå att man borde ta kål på särskrivningen." Att prata om dödsstraff i början utav ett samtal som ska handla om särskrivning känns inte så proffsigt. Man tror alltså att du ska tala om dödsstraff, istället för särskrivning vilket inte är bra, du får inte förvirra åskådaren. Pratet om dödsstraff kan också väcka en annan diskussion i åskådarens huvud: "Vad menar personen med det här? Jag tycker inte att dödsstraff är okej.. Menade personen att hen vill döda alla som särskriver eller vad...?" Jag skulle därför inte börjat med detta utan formulerat det på ett annat sätt.

Talet är för övrigt väldigt opersonligt vilket gör att man inte riktigt alltid orkar lyssna. Folk brukar oftast lyssna när man börjar prata om sina egna erfarenheter om problemet. Exempelvis: "Jag såg igår på stan att ICA sålde ut löst godis för bara 39:90. Vad det nu skulle betyda? Ligger varje godis bit seperat i en egen plastficka eller vad menar dem? Hade kanske godisbitarna rymt så det var därför som man sålde ut dem? Löst godis, vad är det? Eller menade kanske butiken bara "lösgodis för 39:90"?" (I för sig är "löst godis" egentligen ett stavfel men hittade inget bättre exempel klockan kvart i 3 på natten) och sedan börja rabbla på hur svårt och jobbigt det kan vara med särskrivning.

Bra avslutning, man förstår att den muntliga framställningen är slut.

Dessa åsikterna är exakt vad min lärare skulle skrivit... Jag har A i både svenska och muntlig framställning om det är så att du tvivlar på mina åsikter/korrigeringar..

Ett allmänt tips (bortsett från att du givetvis ska kunna ditt tal utantill) är att folk i allmänhet kommer ihåg början och slutet så det är på de delarna man ska lägga mest kraft.

Att kunna sitt tal utantill är verkligen inte att rekommendera, det gör att det ser väldigt stelt ut. Det är ju nästan exakt samma sak som att läsa ur ett papper, bara att du läser från huvudet.

Lär dig ditt ämne väldigt bra, ha ett papper med lite stödord (så att dispositionen blir bra) och tänk på att ha bra åhörarkontakt så har du ett garanterat A på själva utförandet. Du kan till och med ta det ett steg längre och använda gestikulering som passar talet, fast på gymnasienivå måste jag säga att det oftast ser ut som att man försöker lite väl mycket.

Vi andra dödliga har inte fotografiskt minne, så för oss är det faktiskt är en gigantisk skillnad mellan att inte ha en aning vad man ska säga och läsa på papperet utantill - och att faktiskt veta vad man ska säga och sedan säga det på ett så naturligt sätt som nervositeten tillåter.

Bra att utforma ett tal enligt talarkonstens "regler" och sedan också följa det någorlunda väl. Inte bara kunna lite allmän fakta om ditt ämne och hålla tummarna.
Inte för att jag säger emot din rekommendation med stödord och att kunna ämnet. Men skadar absolut inte att memorera hur "det exceptionella" talet ska låta, och sedan försöka komma så nära som möjligt på d-day.

Nu skojar du väl? Du tror alltså att skämten de drar på teatrar inte är noggrant inövade?

Tack för feedbacken, ändrade inledningen och kom på lite mer att lägga in så talet blev längre, räckte nog för att få ett D så jag är nöjd...speciellt eftersom att jag bara övade 5-10 minuter innan jag skulle hålla det ^^

Det är en stor skillnad mellan en skådespelare och en gymnasieelev i andra ring. Men, givetvis kan det vara bra att ha det noggrant inövat men talar efter egna erfarenheter att det kan bli stelt - blev i alla fall mycket bättre för mig att bara kunna mycket och ämnet, samt följa en bra disposition.

Visst, du har rätt till viss del. När jag ska hålla tal skriver jag det så som jag skriver och det är inte så jag pratar, men jag kan inte skriva som jag pratar. Så jag skriver mitt tal och övar på det utifrån min lapp, mycket väl medveten om att jag inte kommer säga exakt det som står på lappen. Lappen finns där som en trygghet om jag skulle komma av mig, men talet är genomgånget och inövat många gånger.

Absolut, men de gör det varje dag för dom är det mer naturligt.. För dig blir det att försöka skriva ner mönster meningar du vill ha fram. Då behöver du inte memorera motiveringen varför du tycker så efter du sagt en punkt..

Men hålla tal är svårt, och som mycket annat krävs det mycket övning.

När jag håller tal har jag i förväg övat in vad jag ska säga. Kanske inte vartenda ord, men bra nära. Jag läser det för mig själv gång efter gång för att finslipa det. Jag har med mig ett papper med talet mest för att jag kan kolla på det ifall jag kommer av mig i stundens ingivelse.