Är romantiken död?

Var inte det vanligare med riktig kärlek innan? Förr i tiden, möttes folk när de var 16 år och levde livet ut tillsammans. Men i takt med amerikaniseringen av Sverige och Europa, och därmed med den sexualisering som på samma sätt utbrett sig över Internet och samhället, har alla tillstymmelser till genuina känslor i förhållanden försummats. Alla verkar ju vara inställda på att k****a så många tjejer som möjligt, hoppa från förhållande till förhållande, med ursäkten att "vi klickade inte längre" vilket, för att tala klarspråk, betyder: "Jag blev trött på sexet och vill ha sex med andra tjejer". Skaffa den fetaste bilen, störst muskler, så att du till slut kan skryta om hur många tjejer du har kopulerat med. Livet i ett nötskal.
Jag märker även av detta i mitt egna liv; denna fasad jag undermedvetet har anammat, hindrar mig från att fungera socialt med det motsatta könet. Istället för att vara sig själv, skratta, bygga något genuint, något slags nyfikenhet och autentisk dragning till varandra, har man vid vissa tillfällen valt att vara kall och känslolös, för alla säger ju att "man måste vara kall om man vill ha många brudar, ge henne inte mycket uppmärksamhet etc. etc.", vilket är totalt idiotiskt. Allt är sexualiserat. Konsumtion av porr är standard. Hur ofta ser man en så här passionerad och kärleksfull scen längre?
https://www.youtube.com/watch?v=f7Unnx5eLbk
Förlåt mig för att jag bitchar om samhället och klagar, naturligtvis finns det väl par som älskar varandra, men till vilken grad? Och hur många är det som gör det? Finns det någon här som delar min gammalmodiga livssyn? Som vill tillbaka till romantiken, till gudfruktigheten, till kärleken man drömde om när man var liten? Som söker GUD och det lyckliga liv som hans vägledning ger en till slut? (nu jävlar kommer det bli ett sjuhelvetes rabalder här i tråden) (jag vet att det lät som något som en sekterist kunde sagt...)
Människa, sök inombords! Hur var du när du ännu var ett barn, utan synd! Såg du inte med stora ögon på livet och fylldes av glädje och livslust vid tanke på vad det kunde erbjuda? Fantiserade du inte om att träffa flickan/pojken som du skulle gifta dig med en dag när ni var unga? Jag är så trött på att vara den realist jag är idag! Är inte du?

(Nihilister och indoktrinerade gudsförnekare, som helt och hållet baserar sin religiösa åskådning på vad de har hört andra säga, undanbedes försöka övertala mig om en annan religiös uppfattning. Jag har hört exakt alla argument gaphalsiga ateister har erbjudit, och de låter alla fruktansvärt repetitiva. Detta har bara gjort min tro starkare. Varför blandar jag in religionen? För att jag anser att ett förhållande som strävar efter att följa ett kristet ideal, kommer vara mindre benägna till otrohet, vilket kommer resultera i en fördjupad kärlek och ett lyckligare förhållande, än ett par där en part är lättfotad och sexuellt utsvävande. Jag ber om ursäkt om det känns som om jag går till attack mot personer som identifierar sig som ateister, ty det finns ateister i världen som är bättre människor än de mest religiösa. Kristendomen har jag helt enkelt sett som en bra väg att basera mitt liv på.)

Jag håller med dig i det mesta faktiskt.

Det finns dock riktig romantik kvar, människor som är genuina och inte "playar" varandra. Den medryckande materialismen och vårt konsumerande kanske även kan appliceras på oss människor och vår relation till varandra? Allt har gått fort de senaste 50 åren och vårt land tycks ha mist sina rötter.

Men jag tror, liksom du, på sann romantik. Jag tror att fler håller med dig i din iakttagelse och att vissa saker kanske verkligen var bättre förr.

HAHAH! Tror nog inte att det finns många babes där ute som skulle svara på romantik. Tyvärr men livet är inte en film.

Tror du att det är riktigt kärlek då ens föräldrar gifte bort sina unga döttrar i 16 års åldern till män runt 30 års ålder förr i tiden? Denna "kärlek" som du tänker existerar knappt, utan det är en illusion du har fått och påverkats av, orsakad av samhället som vill framställa ditt liv dystert med sina "happy ending movies", där allt är perfekt. Du borde läsa mer historia..

Som sagt, din "romantik" existerar inte. Bara intryck du fått som barn av all TV.


Just detta är orsaken till "sexualisering" som du är mot. Det är en skillnad mellan dagens ungdomar och ungdomar förr. För några decennier sedan var man tvungen att skaffa ett riktigt jobb och spara i månader för att få råd med en teknisk pryl som telefon, Tv, Pc etc, och som du har listat ut så var man säkert runt 25 år åldern då, dvs könsmogen. Därför påverkades man inte så mycket av det som föregick i medierna i prylarna, ex "romantiken". Men idag så ser du barn som knappt är 8 år gamla med iphone, laptop, egen TV osv, omogna människor med ej fullutvecklat hjärna, dvs ej könsmogen. När barn runt den åldern ser Miley Cyrus twerka sönder, Bieber som betraktar kvinnor som objekt och andra patetiska individer så blir påverkan mycket stor och leder till det som du kommer till..att ha köttsligt umgänge med så många "objekt" som möjligt osv...


Majoriteten av de syndare som du pekar ut ingår just i den tron du förespråkar just nu, jag skulle inte sälja skinnet innan björnen är skjuten.

Att hitta orörda kvinnor kommer att bli som att vinna miljonlotteriet i framtiden, den obekväma sanningen.

Nej, man kan vara romantisk på ett modernt sätt så får man tjejer.

In my ass..Det är därför du har 1k posts och spenderar större delen av ditt liv på Flashback.

Han gav ju bara ett tips på hur man kan göra för att vara mer romantisk. Han kanske har världens mest romantiska liv, vad vet du?

Det jag vet vet inte du mycket mer om.

Du förstör min tråd.

Du verkar ha kollat på för mycket Disney-filmer. Jag tvivlar på att romantiken var mer genuin då än nu. Visst, vi kanske ligger runt i högre grad, men det är fortfarande samma halter kemiska substanser i hjärnan som frigörs när vi blir kära nu som då, för det är trots allt vad kärlek är: kemiska substanser som får oss att må bra. Att folk skiljer sig i högre grad nu än förr har väl antagligen att göra med att det dels är mer accepterat och dels inte längre en lika stor ekonomisk risk (Speciellt inte för kvinnan), men kärleken finns och frodas än idag, även om den inte gör det på samma sätt som i Törnrosa eller Askungen.

Välkommen till verkligheten.

Dagens verkligheten, orsakad av dagens utveckling kanske. Att folk skiljer sig i högre grad nu än förr, som du nämnde, kan också bero på att folk inte längre fruktar ett evigt helvete p.g.a. alla sina synder efter sin död. Något som vår nyfikenhet på verkligheten har orsakat, man kan verkligen fundera på om att det inte var bättre förr när vi ännu inte hade kunskapen om universum och allt annat, och trodde på himmel och helvete.

Jag håller med till en viss del, tror dock att idag med hjälp av all teknologi och alla sätt att kommunicera på så ändras också villkoren för kärlek. Förr i tiden så hade man kärlekschansen kanske en gång i livet om man hade tur och då gällde det att man tog chansen. Idag kan man dissa en tjej för att nästa dag skriva med en annan på Facebook. Vi är i dagens samhälle inte tacksamma för det vi har och vill alltid ha bättre.