Citat:
Ursprungligen postat av
particulum1
Så är det, intressant att du ändå förhåller dig till att tro. Jag brukar ibland fundera över även min egen tro, för mig är tro som att fantisera i princip, är det ens någon poäng med att "tro" vad upplysning är för något? För mig är det nästan som att fantisera ihop massa olika aspekter om vad upplysning kan vara. Oftast kommer jag till slutsatsen: nej det är nog ingen ide att tro heller, för jag fantiserar bara ihop massa saker som jag heller aldrig kommer att kunna konfirmera på något vis.
Jag vet inte annars hur jag ska benämna det jag vill säga. Då gör jag det genom att skriva tro. Det med fantasin var det jag skrev. Inte ordagrant, men innebörden av att
veta innebär att man håller ut kunskap som inte passar in i sitt vetandet.
Jag anser egentligen inte att det är fel att bestämma sig för något. Det som är fel är när man inte kan ändra sig. De flesta människor bestämmer sig för något och håller sig kvar hela livet. Den åsikten blir en del av deras identitet, ego. De tror att de är åsikten och åsikten blir viktig att skydda. Det är som en mor som har ett olydig barn - hon blir oförmögen att se bristerna för hennes lilla solstråle skulle aldrig gör något elakt.