Varför hatar ni feminister?

Detta stämmer så himla bra med min egen uppfattning! + 1

I dessa tider av växande rysskräck och allmän mobiliseringsiver och krav på ökade försvarsanslag och full befästning av ön Gotland, är det hög tid att dra i nödbromsen. Vi måste våga se samband och sammanhang. Vi måste en gång för alla befria manligheten från våldsmonopolet och tillsammans bygga en säkerhetspolitik som har som mål människors säkerhet.

Som en del i detta blir det självklart med militär nedrustning, stopp för vapenexport och en omställning av försvarsindustrin till civil produktion. Varje internationell konflikt borde generera krav på militär nedrustning och varje misshandlad kvinna borde generera en säkerhetspolitisk diskussion.

http://www.schyman.se/?p=753

Hitta den där på internet ur en text om militären och vapen.
Om jag har förstått er rätt vill ni att Sverige inte ska ha något motstånd och bli kål arbetare i en gruva?

Där har vi en anledning till varför jag inte gillar fi och jag kan komma med fler+ källa om ni vill...

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om varför just jag ogillar feminismen, men ska försöka sammanfatta detta lite enkelt.

De feminister jag träffat (har tex. en i min klass) är så otroligt hatiska mot allt och alla. De beter sig som översittare och tar minsta lilla chans att trycka ned människor i sin närhet så fort tillfälle ges (oavsett kön). De stör sig verkligen på allt, klagar om hur dåligt kvinnor i Sverige har det samtidigt som de maniskt uppdaterar sin status på facebook (flera gånger per dag), med en massa "strunt" som normala människor (kvinnor/män) oftast inte ser som ett speciellt stort "problem" ändå. Sen har vi ju SCUM-manifestet med såklart, som det finns ett flertal anhängare till...

Nedan är mina erfarenheter av de feminister som jag träffat i verkligheten ( typ 15 stycken) och de som ventilerar sig i diverse sociala medier (tex. Aftonbladet)...

* Är inte speciellt källkritiska.
* Tar ofta bara upp kvinnors rättigheter.
* Pekar ut en stor grupp människor som ett problem, vita män (detta är rasism).
* Kan inte diskutera med människor som tycker annorlunda utan att bli upprörda, skrika eller gå till personangrepp.
* Kan inte diskutera sakligt.
* Använder sig många gånger av diverse härskartekniker.
* Är hela tiden ute efter att provocera och har fortfarande inte fattat hur kontraproduktivt detta är i längden.
* Jobbiga, gapiga och ångestframkallande typer av människor.
* Pratar ofta om hur den typiska mannen borde vara, men ligger/dejtar många gånger med män som är en direkt motsats till deras ideal.
* Människor som bär på så mycket hat och ilska att man mår psykiskt dåligt av att vara i deras närhet.

Lite läsning och insikt, hur vi andra normala ser er feminister.

http://jamstalldhetsfeministern.wordpress.com/

Med normal, vi som vill ha riktig jämställdhet inte bara åt ett håll

Feminist är väl inte det samma som kvinna?

Jag tycker att feminismen i grund och botten står för något bra. Historiskt har den haft stor relevans, och det finns områden där den fortfarande har det. Jag efterlyser dock ett bredare perspektiv: könsskillnader, biologiska eller sociala, och vår uppfattning av dem kan missgynna båda könen. Det hade också varit bra om det blev lite mindre skrik och dogmatism - många kvinnor, för att inte tala om män, avskräcks av detta. Alldeles för många anser sig ha tolkningsföreträde och väver dessutom in andra politiska åsikter i feminismen.

Tror jag ses som en feminist i alla länder utom Sverige.
Här krävs det att du som man har självhat både för ditt kön och hudfärg (om du nu är vit) för att kvala in.

Hatar absolut inte feminismen, dock hatar jag extremisterna som gör allt dom kan för att reta upp folk så dom ska få ha sin lilla "kamp".

Fick mig många garv. Här kan man tala om satir.

Detta är ett referat från skolboken.

Man kan anta att kvinnan i ett förhållande med en man låter mannen köra bilen, för han tycker det är mer kul att göra det.

Finns det en biologisk förklaring kopplad till körupplevelsen, eller beror det på strukturer i samhället som handlar om makt, självförtroende och tradition, "som gör att det känns ""naturligt"" att mannen kör bilen?

Hur ska jag peppa min sambo till att köra bilen mer än mig? Hur höjer jag hennes självförtroende genom att pusha henne till att köra bilen, trots att hon inte alls ofta vill det...

Jag har dessutom problemet att jag har mycket självförtroende när jag kör bil. Jag tror mig ha lite bättre reaktioner och säkerhet i min körning, som gör att min sambo på säkrast sätt kommer från punkt A till B - ifall det är jag som kör. Sannolikheten till olycka tror jag minska någon procentenhet ifall jag kör.

Kan snälla någon tjej svara mig på detta?

Jag är för feminism men 80% av feministerna verkar inte förstå varför det är ojämställt och 10% högljudda dårar vet varför men intalar sig och 80% att det är nått annat.
Vi lever i ett patriarkalt samhälle där folk medvetet eller omedvetet behandlar flickor olika och här är systrar, bröder och föräldrarna de största bovarna då de anstränger sig för att göra en mer friktionsfri uppväxt än pojkarna och detta leder till att tjejer får sina första riktiga problem att tackla vid 17-20 åra ålder. Det leder till att de blir svagare och mer handfallna vid vissa situationer. Att det är kultur att killar går på 3 sporter och tjejer går på dans adderar en klyfta då fysisk storlek inger respekt och effektivitet i sitt arbete.
Dessa svaga kvinnor har en avundsjuka och intalar sig att det är en patriarkal struktur som gör att mannen får 20% i lön när det i själva verket att mannen löser problemet snabbare pga den överlägsna fysiken och har bättre stresshantering då dennes uppväxt var tidigt präglad av situationer där han utsattes för stress i större utsträckning än tjejen.
Dessa avundsjuka kvinnor kommer aldrig va lika effektiva som män generellt sett men unga tjejer idag har det så länge man inte inpräntar en svag feminin självbild där de vänder sig till andra för att lösa sina problem istället för att möta de face on.

exempel på förklenande/självbyggande upplevelser:
första gången man frågar någon på date/liknande här är det killen som gör det medan kvinnan bara säger ja/nej. tjejen utvecklas inte av att vara passiv och vänta på killar medan killen är med om en stor upplevelse som för varje motgång förbättrar stresshantering och hur man hanterar motgångar.

idrotts kulturen där männen bygger muskler och kondition medan tjejer tränar rörlighet.

Slagsmål. Majoriteten av killarna har nog vairy med om det och det är utvecklande inte att slåss varje helg men insikten av att kunna ta till fysisk våld för att försvara sig ger självförtroende. Jag är ingen våldsam man men jag är nästan säker på att alla som varit med om ett slagsmål någon gång jämfört med någon som aldrig lyft nävarna är mer självsäker.

Kulturen kring gråtande männen lär sig trycka undan tårar och smärta vilket skapar bättre krishantering och en styrka i stressade tider.

detta är inprintat i oss och präglar oss tjejerna som levt svaga och nedtryckta i 20 år + kommer inte vara jämställda männen bara för att de känner lite Girl Power då flesta männen varit med om fler karaktärs byggande upplevelser.

För att de är dumma i huvudet och har fel? Så enkelt är det.

Radikalfeminism kan, tillsammans med alla andra former av radikal politik, dra åt helvete och omfattas inte av nedanstående åsikter.

Jag har inget emot feministiska åsikter i sig, och tänker därför inte berätta vad jag tycker om. Eftersom trådens syfte är att komma fram till vad man inte gillar, så ska jag berätta vad jag inte gillar.

Jag gillar inte hur feministiska bloggare och liknande personer ses som modiga eller som om de tar något tillbaka när de kallar sig "feministfitta" eller liknande. Jag gillar inte hur de låtsas som om det är deras åsikter som är obekväma, som om de skriker ut en obekväm sanning som män inte klarar av att höra och att det är därför vi kritiserar. Jag gillar inte hur deras läsare tror samma sak.
Jag gillar inte hur deras får till läsare applåderar dom för deras upprepningar. De skriver att våldtäkt är fel, och fåren gillar och delar som om det aldrig sagts förut. Jag gillar inte hur upprepningar fortfarande mottas som om de är modiga. Det är inte modigt eller starkt att säga att våldtäkt är fel eller att tjejer också ska få komma till tals; det är helt naturliga åsikter som de allra flesta redan håller med om.

Jag gillar inte hur de (och väldigt många andra, såklart) är så djupt i ett märkligt uppdelat samhälle att man inte får ifrågasätta dom. De tror att det är apartheid där killarna förslavar och trycker ner tjejerna, och att om jag kritiserar dom så är det automatiskt jag som har fel. De får, i egenskap av minoritetsbefolkning, ifrågasätta män, men om jag kritiserar så är det fullt naturligt att jag är en kränkt man. Helst en kränkt vit man. Kanske en kränkt vit man som egentligen bara är avundsjuk. De tycks inte vara villiga att ha en öppen dialog eller ens svara på en enstaka fråga någon gång, det är attack direkt.
Jag gillar inte hur det här inlägget skulle kunna, och säkert kommer, tas som om jag är för våldtäkt.