ångest av att låta någon komma nära mig

Jag har svårt att släppa in folk. Visst, jag har många vänner som jag egentligen kan lita på och som jag ibland berättar privata saker för men problemet är att jag oftast inte vågar. Jag vågar inte för att Varje gång jag berättar nått som för mig är känsligt så känns det bra för stunden, men efter några minuter får jag panik, ångest och vill nästan inte ha med människan jag berättade det för att göra. Dålig förklaring kanske, menmen.. någon som känner igen sig ? och varför beter jag mig såhär :/

Jag hatar också folk, oftast så hatar jag dom jag är med mest, det är fan sjukt jag kan ju inte ha en kompis i mer en 1 vecka innan jag får damp på han.

brukar dock inte ta ut hur jag känner på mina kompisar, men att jag känner som jag gör efter att jag har berättat något gör att jag får ännu svårare att öppna mig för folk.

Är det så att du känner att personen riskerar ändra uppfattning om dig, eller ligger problemet i att du blir obekväm i själva intimiteten?

Jag vet inte... Jag bara tar avstånd och får grymt mycket ångest. Att dom kan ändra uppfattning bryr jag mig nog inte så mycket om,

När du säger ta avstånd, betyder det inför just den personen du pratat med, eller allt socialt? Har du svårt att lita på människor i allmänhet?
Gäller detta även vid fysisk närhet?

Du tycker inte om dig själv och undrar vad den här människan kan tänkas göra med informationen.

Vill du ens ha folk runt omkring dig? Känner du att det är ett "måste" bara för att verka normal?

Ps Släpp ångesten.

Har inte tänk på det innan.. Jo det är väl lite ett måste.

Antagligen känner du att du sagt "för mycket" och privata saker och känner dig utlämnad. Kan det stämma?

Testa att släppa lite på det, och släpp bara in OM du vill och behöver det, delvis att du får ut något av det! Sitta och identifiera sig med människor bara för att man känner att det är ett måste är dömt att misslyckas och du kommer sluta olycklig.