Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2014-04-22, 18:49
  #1
Medlem
Är det värt att försöka övertyga om att barnen är viktigast när ens fru säger att hon vill lämna för att hon inte älskar mig längre?

Vår gemensamma dotter på 4 har jag extremt svårt att vara ifrån varannan vecka och ännu mera så saknar hon mig varje minut vi inte träffas.

Hur klarar man något sånt här?
Citera
2014-04-22, 18:54
  #2
Medlem
Finns såklart mer till historien..
Citera
2014-04-22, 18:58
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Gosainacken
Lägg droger i hennes handväska och sätt dit hon, säg sen att hon missbrukat inför barnen och att hon slår dom.

Jo jag har väl endel sånt, vilken hon nog också kan påpeka sedan tidigare.

Dock var inte min tanke huruvida jag skulle få full vårdnad utan om det är värt försöka hitta tillbaka till varandra.
Citera
2014-04-22, 19:01
  #4
Medlem
C-3POs avatar
Man försöker att så snabbt som möjligt lösa boendefrågan, se till att få rutiner på plats vad gäller umgänget med barnen, fixar skilsmässopapper och löser det praktiska med den biten samt ser till att avsluta äktenskapet med värdighet i syfte att behålla en god kontakt med barnens mamma, ni kommer att ha med varandra att göra en lång tid framöver och att vara osams då gör allt mycket svårare.

När allt detta är klart så kan du börja koncentrera dig på hur du vill leva ditt liv. Umgänget med barnen är viktigast enligt min mening men om ni har delad vårdnad så kommer du ha en hel del tid för dig själv. Se till att fylla den med meningsfulla aktiviteter.

Allt kommer att vara jobbigt en tid men du kommer att klara av det. Lycka till.
Citera
2014-04-22, 19:01
  #5
Medlem
Gosainackens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av naggels
Jo jag har väl endel sånt, vilken hon nog också kan påpeka sedan tidigare.

Dock var inte min tanke huruvida jag skulle få full vårdnad utan om det är värt försöka hitta tillbaka till varandra.

Sluta spela på internetkasinon och köp en bukett rosor till henne så kanske vinner tillbaka henne.
Citera
2014-04-22, 19:07
  #6
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av naggels
Är det värt att försöka övertyga om att barnen är viktigast när ens fru säger att hon vill lämna för att hon inte älskar mig längre?

Vår gemensamma dotter på 4 har jag extremt svårt att vara ifrån varannan vecka och ännu mera så saknar hon mig varje minut vi inte träffas.

Hur klarar man något sånt här?

Ja du måste acceptera det och leva med det,det finns inget att göra åt saken om hon nu bestämt sig.
att vara ledsen,skrika,gråta kommer inte lösa något för dig dessvärre blir problemet större bara och det i onödan.. Lägg aldrig skulden på dig själv.Det är bara att acceptera det och släppa henne helt från tankar och själ och gå vidare bara, Livet går inte under för att det är slut, det finns alltid nya fiskar i havet du kan finna lyckan med.

Kärlek har ingen garanti, allt kan hända därför skall man inte ta något för givet, men kan hoppas och tro på kärlek men ta den aldrig för givet, det är en tumregel som gör att du klara dig betydligt mycket bättre långt framöver om något liknande skulle inträffa på igen när du finner en ny partner!

Citat:
Är det värt att försöka övertyga om att barnen är viktigast när ens fru säger att hon vill lämna för att hon inte älskar mig längre

Nej man ska inte leva med någon mot sin vilja för någon annans skull ts,
Barnen måste lära sig att sånt här händer och din uppgift blir att trösta dem så mycket du kan och hjälpa dem på vägen. Lycka till.
Citera
2014-04-22, 19:14
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Gosainacken
Sluta spela på internetkasinon och köp en bukett rosor till henne så kanske vinner tillbaka henne.

Visste att den skulle komma på grund av tidigare inlägg här på FB. Detta har dock inget med skilsmässan att göra.
Citera
2014-04-22, 19:28
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Relationsadvokaten
Ja du måste acceptera det och leva med det,det finns inget att göra åt saken om hon nu bestämt sig.
att vara ledsen,skrika,gråta kommer inte lösa något för dig dessvärre blir problemet större bara och det i onödan.. Lägg aldrig skulden på dig själv.Det är bara att acceptera det och släppa henne helt från tankar och själ och gå vidare bara, Livet går inte under för att det är slut, det finns alltid nya fiskar i havet du kan finna lyckan med.

Kärlek har ingen garanti, allt kan hända därför skall man inte ta något för givet, men kan hoppas och tro på kärlek men ta den aldrig för givet, det är en tumregel som gör att du klara dig betydligt mycket bättre långt framöver om något liknande skulle inträffa på igen när du finner en ny partner!



Nej man ska inte leva med någon mot sin vilja för någon annans skull ts,
Barnen måste lära sig att sånt här händer och din uppgift blir att trösta dem så mycket du kan och hjälpa dem på vägen. Lycka till.


Kärleken struntar jag i, konsekvenserna för vår dotter på 4 år däremot.
Citera
2014-04-22, 20:45
  #9
Medlem
teflonpannan69s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av naggels
Kärleken struntar jag i, konsekvenserna för vår dotter på 4 år däremot.

De flesta barn klarar av att leva i "skilsmässofamiljer" galant, så länge föräldrarna kan hålla sams och vara vänner.

Ifall det blir en vårdnadstvist och gud vet vad för att du försökte hålla kvar i äktenskapet, tja, då är det generellt sätt inte en höjdare.
Citera
2014-04-22, 20:48
  #10
Medlem
Bluebeast72s avatar
Känner en karl som dig, han ville inte hleller bli lämnad. Nu sitter denne i vemod med gråa trista tankar, livet ler utanför dennes fönster men denne vägrar se. Han bara vill ha tiullbaka henne vilket aldrig lommer hända.

Hon å andra sidan lever livet, hittat nya hobbies, nya vänner, ny energi.

ett råd, lev, vänta inte.
Citera
2014-04-22, 22:14
  #11
Medlem
akzags avatar
Sånt här som gör så att vårt samhälle får skitzade barn. Thats all im saying and im high as fuck.
Citera
2014-04-22, 22:37
  #12
Medlem
Dehstas avatar
Har varit i exakt din situation. Nu får du tyvärr lära dig vad smärta egentligen är...

Gör slut. Sup inte för mycket. Försök att ordna det snyggt för barnens skull. Du kan knulla lite, men jag skulle rekommendera att vänta ett bra tag med riktigt förhållande igen. Annars tar du bara ut din sorg på den nya. Det är väl personligt, men för mig tog det 1.5 - 2 år innan allt lagt sig

Då hade vi typ varit ihop i 17år och gifta.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback