Skillnad i skattetryck arbetslös/arbetande?

Skulle behöva hjälp med att räkna ut skillnaden i faktiskt skattetryck mellan två olika familjer. Bakgrunden är att jag hör många debattera om att arbete inte lönar sig och jag vill veta om det stämmer. Hoppar gärna rasistkommentarer, vill ha fakta och inte propaganda åt varken höger eller vänster

Familj ett: Två heltidsarbetande vuxna som tillsammans tjänar 35000:- efter skatt. Ett barn, hyresrätt som kostar 7200:-/mån. En bil utan lån som används för jobbpendling (ej avdragsgillt) 220 dagar/år. Matkostnader för 4000/mån.

Familj två: Två arbetslösa vuxna, en som går på SFI sedan 3 år tillbaka och en med försörjningsstöd från soc. Tre barn, hyresrätt som också kostar 7200:-/mån. Ingen bil, samma matkostnader/mån. som familjen över.

Vi skippar småutgifterna för enkelhetens skull

1) Vilken familj har högst skattetryck, d.v.s. betalar mest skatt per "intjänad krona"?

2) "Lönar sig" arbetet för familj ett, d.v.s. finns det ett arbetsincitament uttryckt som "större disponibel inkomst" för den arbetande familjen?

3) Du är nu stadsminister. Vilka förändringar skulle du vilja göra för att rätta till ev. orättvisor?

Socialbidraget är det skattepliktigt??? Fam.2 har naturligtvis bostadsbidrag. Frågan är om fam2 betalar någon inkomstskatt över huvud taget. Då är ju svaret givet.

De med försörjningsstöd betalar ingen skatt då det inte räknas som inkomst. Om de däremot uppburit a-kassa så betalar de procentuellt högre skatt än de som jobbar pga jobbskatteavdraget, se här http://www.hurmycketskatt.se/. Där kan du fylla i om du jobbar eller inte samt om du är pensionär.

Den som går på SFI har antagligen aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Den är skattepliktig och ligger i samma kolumn som A-kassan. Även de som är i Jobb- och aktivitetsgarantin eller går en arbetsmarknadsutbildning har denna ersättning.

Konstigt ställningstagande. Ju högre lön du har, desto högre blir ditt skattetryck i Sverige. Väldigt enkelt.

Högst skattetryck under 2014 har personer med skattetabell 37 som har en inkomst på 2.733.401 SEK eller mer per månad. Dessa personer betalar 62% i skatt.

På detta betalar företaget även sociala avgifter på 31,42%. Så för en person med 2.733.401 SEK i månadslön så får personen in 1038692,38 SEK på sitt bankkonto, medan staten får 1694708,62 SEK i skatt + 858834,59 SEK i sociala avgifter = 2553543,21 SEK. Dvs staten får nästan 2,5 gånger mer.

Man ska straffas för att ha en hög lön i Sverige helt enkelt.

Tack för svar!

Jag inser att jag formulerat mig luddigt, frågan ska naturligtvis vara "vilken av familjerna har störst disponibel inkomst kvar efter skatt och boende", d.v.s. finns det ett gynnande av att inte arbeta eller är det en myt i det här exemplet...

Generellt kommer de som arbetar alltid att ha mer disponibel inkomst än de som går på försörjningsstöd. Det kan givetvis förekomma undantag där de som arbetar har extremt låg inkomst och inte söker tex bostadsbidrag eller bor hemma hos föräldrarna.

Den stora skillnaden ligger i folk som har haft ok inkomster och nu är arbetslösa och går på a-kassa eventuellt även med tilläggsförsäkring via facket. Dessa människor kan hamna i situationer där det är bättre att fortsätta gå på a-kassa framför att ta ett lågavlönat jobb. Alltså har de inget ekonomiskt arbetsincitament.

Det finns även en skillnad där de arbetande förvisso får en större disponibel inkomst än den arbetslöse men skillnaden är försumbar, någon eller några tusenlappar. Många tycker då spontant att ett par tusenlappar spottar man inte på men poängen är att motprestationen ligger i 160 timmars arbetsmånad kontra 0 timmars arbetsmånad och då blir plötsligt inte de tusenlapparna lika mycket värda längre.

Det du ber om är komplicerat att räkna på då ersättningsnivåer skiljer sig från kommun till kommun och skulle man ändå göra sitt bästa att göra en korrekt uppställning som visar att det ofta inte lönar sig att jobba skulle folk börja diskutera att den socialbidragssumma som du kommit fram till är korrekt minsann inte alls är korrekt där de bor och så blir det en meta-diskussion om något annat än det du efterfrågar.

Så leta upp siffrorna själv och räkna lite. Det är inte svårt att göra en generaliserande uppställning och dra sina egna slutsatser.

Tack för input Eerie, jag tänkte inte på att normerna för bidragsstöd var olika från kommun till kommun.. Det hade ju varit intressant att se om det går att hitta någon "cut-off"gräns i inkomstnivå där det pga skatteeffekter och annat inte längre lönar sig rent monetärt att förvärvsarbeta, men det går väl inte då antar jag. För många variabler helt enkelt.

Många tycker ju om detta, synd att det inte är samma normer nationellt så att man kunde jämföra rakt av.

Det finns väl en riksnorm men många kommuner avviker från den och betalar ut högre ersättningar för att de anser att det behövs eller att de har råd.

Det finns ingen sådan gräns som gäller för alla eftersom en extremt låg förvärvsinkomst kan vara bättre för en person som inte kvalificerar sig för a-kassa och därmed är hänvisad till försörjningsstöd men eftersom personen bor hos föräldrarna och är väldigt ung inte får bostadsbidrag. Medan den arbetsinkomsten för en annan person är ett skämt.

det jag glömde nämna i mitt tidigare inlägg är alla som deltidsarbetar. Dessa kan ofta få ut mer genom att på heltid gå på bidrag, men baksidan av det är att de ofta skulle kunna få bidrag om de bara ansökte men det gör de inte för deras hushåll har god ekonomi.

Det finns en oerhörd mängd variabler för att göra detta korrekt. men bestäm dig för en nivå att räkna från och se vad det blir. Börjar man posta avancerade uträkningar blir det fort pajkastning.

Räknar med ensamstående vuxen med 1 barn.

Enkelt uttryckt.

Arbetande:

Lön Brutto 25 000 kr
Skatt -5 378 kr
Lön netto 19 622 kr
Barnbidrag 1 050 kr
Uppskattad månadskostand för bil -2 500 kr
Hyra -7 200 kr
Resten -4 000 kr
Summa över: 6972 kr

Riksnorm:

Vuxen 3 880 kr
Barn varierar med ålder för enkelhetens skull sätter vi 2 500 kr
Barnbidrag 1 050 kr
Hyra -7 200 kr Man får dock bostadsersättning som varierar beroende på behov, så svårt att säga vi säger att det blir 5 000 kr.
Resten -4 000 kr
Tillägg för att du hamnar under existensminimum 450 kr
Summa över: 1 680 kr

Min uträkning är inte korrekt och mycket saknas i den. Tex arbetsluncher, arbetskläder för den arbetande samt eventuellt extra ersättning till den arbetslöse för hemförsäkring och a-kasseavgift. Barnomsorg kostar även det mer om man har inkomst jämfört med att inte ha inkomst. Många parametrar att ta hänsyn till blir det alltså.

Skillnad i inkomst blir 5 292 kr. Det ger dig en timlön på 33 kr. Är det värt att jobba 160 timmar i månaden för 33 kr i timmen jämfört med det minskade ekonomiska utrymmet som det innebär att jobba 0 timmar i månaden?

Jag är tveksam och då pratar vi alltså försörjningsstöd och existensminimum jämfört med en person som tjänar som medianpersonen i Sverige.

Har du istället a-kassa med tilläggsförsäkring så blir det en helt annan historia.

Så nu kan ni hacka på mina uträkningar som jag gjorde i all hast. Egna uträkningar uppskattas från alla muppar som kommer peta i detaljerna.

Det var precis något sådant jag var ute efter, Eerie, tack för att du tog dig tid och ställde upp ett exempel..

33 kronor/h är ingen jättemorot direkt, håller med om det

Det var så lite så. Jag är själv nyfiken på detta och skulle gärna se lite fullständiga exempel baserat på olika typfamiljer och livsförhållanden.

Men det är ingen lätt uppgift.