I en märklig passage i Det populistiska manifestet tar Åsa Linderborg och Göran Greider upp Hitlers hundår i Wien 1907-13 och de fattiga miljöer han såg där (och delvis själv levde i). Hitler berättar i Mein Kampf om sina observationer av hur hundratusentals människor från landsbygd och småstäder kom till metropolen Wien och försökte ordna jobb och en karriär där, och hur dessa arbetare hölls nere av borgarna och av att behöva stå med mössan i hand: de var förtryckta både mentalt och ekonomiskt. För Hitler är det visserligen inte en fråga om klasskamp i socialistisk mening, men han ser och beskriver (halvt i förbigående) denna misär och den lägre borgarklassens rädsla och förakt för knegarna, just därför att de visste att de själva riskerade att ramla ner dit om de inte såg upp.
Nå, vad är det som är märkligt med det här? Jo, helt enkelt att Greider och Linderborg stödjer sig på Hitlers observationer och helt utan omsvep säger: även om det är Hitler så har han rätt i sak i just den här beskrivningen, så här ser klasshatet och den påtvingade ekonomiska misären ut när det inte finns någon säkerhet kring att man kan få behålla jobbet. De påpekar naturligtvis att Hitler var antisemit och att det de anför inte är något viktigt inslag i Mein Kampf - men för de allra flesta svenska kulturskribenter eller offentliga personer ö h t hade det varit helt uteslutet att hänvisa till uttalanden av Hitler eller andra nazistledare för sakpåståenden om samhället.
Inte ens i ett meta-sammanhang ses det som okej.
Jag har inte sett någon på sociala medier som har plockat upp det här och häpnat - kanske kom de flesta inte så långt in i boken?
Nå, vad är det som är märkligt med det här? Jo, helt enkelt att Greider och Linderborg stödjer sig på Hitlers observationer och helt utan omsvep säger: även om det är Hitler så har han rätt i sak i just den här beskrivningen, så här ser klasshatet och den påtvingade ekonomiska misären ut när det inte finns någon säkerhet kring att man kan få behålla jobbet. De påpekar naturligtvis att Hitler var antisemit och att det de anför inte är något viktigt inslag i Mein Kampf - men för de allra flesta svenska kulturskribenter eller offentliga personer ö h t hade det varit helt uteslutet att hänvisa till uttalanden av Hitler eller andra nazistledare för sakpåståenden om samhället.
Inte ens i ett meta-sammanhang ses det som okej.Jag har inte sett någon på sociala medier som har plockat upp det här och häpnat - kanske kom de flesta inte så långt in i boken?
Citat:
I en märklig passage i Det populistiska manifestet tar Åsa Linderborg och Göran Greider upp Hitlers hundår i Wien 1907-13 och de fattiga miljöer han såg där (och delvis själv levde i). Hitler berättar i Mein Kampf om sina observationer av hur hundratusentals människor från landsbygd och småstäder kom till metropolen Wien och försökte ordna jobb och en karriär där, och hur dessa arbetare hölls nere av borgarna och av att behöva stå med mössan i hand: de var förtryckta både mentalt och ekonomiskt. För Hitler är det visserligen inte en fråga om klasskamp i socialistisk mening, men han ser och beskriver (halvt i förbigående) denna misär och den lägre borgarklassens rädsla och förakt för knegarna, just därför att de visste att de själva riskerade att ramla ner dit om de inte såg upp.
Nå, vad är det som är märkligt med det här? Jo, helt enkelt att Greider och Linderborg stödjer sig på Hitlers observationer och helt utan omsvep säger: även om det är Hitler så har han rätt i sak i just den här beskrivningen, så här ser klasshatet och den påtvingade ekonomiska misären ut när det inte finns någon säkerhet kring att man kan få behålla jobbet. De påpekar naturligtvis att Hitler var antisemit och att det de anför inte är något viktigt inslag i Mein Kampf - men för de allra flesta svenska kulturskribenter eller offentliga personer ö h t hade det varit helt uteslutet att hänvisa till uttalanden av Hitler eller andra nazistledare för sakpåståenden om samhället. Inte ens i ett meta-sammanhang ses det som okej.
Jag har inte sett någon på sociala medier som har plockat upp det här och häpnat - kanske kom de flesta inte så långt in i boken?
Nå, vad är det som är märkligt med det här? Jo, helt enkelt att Greider och Linderborg stödjer sig på Hitlers observationer och helt utan omsvep säger: även om det är Hitler så har han rätt i sak i just den här beskrivningen, så här ser klasshatet och den påtvingade ekonomiska misären ut när det inte finns någon säkerhet kring att man kan få behålla jobbet. De påpekar naturligtvis att Hitler var antisemit och att det de anför inte är något viktigt inslag i Mein Kampf - men för de allra flesta svenska kulturskribenter eller offentliga personer ö h t hade det varit helt uteslutet att hänvisa till uttalanden av Hitler eller andra nazistledare för sakpåståenden om samhället.
Inte ens i ett meta-sammanhang ses det som okej.Jag har inte sett någon på sociala medier som har plockat upp det här och häpnat - kanske kom de flesta inte så långt in i boken?
För några år sen ska Åsa ha sagt att det är viktigt för förståelsen av Adolf, att läsa det han skrev. Detta motsades av Svante Weyler, den gamle utrikeskorren, som ska ha sagt att han tagit sig friheten att inte läsa nåt som helst av det Adolf skrivit. Vet inte när eller var detta utspelade sig, denna diskussion alltså, men jag har ett bestämt minne av att jag hört den. Weyler motiverade sitt tagande av frihet med nåt i stil med att det kunde vara farligt att stirra för länge och för djupt ner i avgrunden.
Det kan nog vara så att väldigt få i Sverige ens kan kommentera det Linderborg och Greider skrivit angående Hitlers nedtecknade observationer, eftersom många här säkert är minst lika rädda för ideologiska så kallade avgrunder, som Weyler är rädd för sådana.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera