Citat:
Ursprungligen postat av
NovaOculus
Tintin i kongo är en klassiker.
Tintin i Kongo är för det första ingen bok och för det andra så är den ju inte särskilt rasistisk heller. Kongoleserna beskrivs väl på sin höjd som rätt barnlika till sinnet, vilket nog inte är alltför långt från sanningen.
Tintin-albumen överlag är ju väldigt snälla, men däremot förekommer det ju en del stereotyper. I
Tintin i Amerika exempelvis så framställs ju (den vite) amerikanen som en rovgirig hyperkapitalist som inte skyr några som helst medel för att exploatera hela sin omgivning. Visst har det funnits sådana människor, men att det skulle beskriva ett helt folk är nog att överdriva en liten smula.
På sina håll är Hergé dessutom politiskt korrekt i en mera vänsterpolitisk kontext (även bortsett från USA-kritiken). I
Castafiores juveler så är det ju skatan och inte zigenarna som är det tjuvaktiga elementet. Zigenarna själva verkar bara ha hamnat i en sorglöst knepig situation utan något som helst eget egentligt ansvar.
I
Blå Lotus gör Tintin allt för att rädda kineserna från de elaka japanerna och träffar sin tvillingsjäl Tchang, etc..