Citat:
1) Varför länkar du inte så man kan få en uppfattning om i vilket sammanhang detta har sagts. Det blir ju svårt att få en uppfattning om vad hon faktiskt kan tänkas vilja säga annars.
2) Varför är det viktigt för dig att känna att hon och andra feminister/kvinnor behöver dig?
2) Varför är det viktigt för dig att känna att hon och andra feminister/kvinnor behöver dig?
Vet inte hur man länkar till inlägg på facebook men här kommer länk och inlägg (i spoilern)
https://www.facebook.com/ladydahmer
Manshat är ju alltid på tapeten när man är feminist eller diskuterar feminism men jag har slutat bemöta det. Eller snarare slutat försvara feminismen och slutat poängtera att vi minsann inte hatar män för jag ser verkligen ingen poäng i att hålla handen på alla ledsna kränkta små privilegierade män på bekostnad av de som fokusen bör ligga på; de som blir förtryckta. Män sitter på den ekonomiska, politiska och sociala makten. De sitter i toppen och blir aldrig diskriminerade eller på annat sätt utsatta för att de är just män.
Det är inte synd om män. Det är inte ens synd om dem när vi hatar dem. Ett eventuellt manshat kommer aldrig påverka deras vardag. Ett eventuellt manshat kommer aldrig göra så att männen förlorar privilegier eller rättigheter eller något annat. Manshat begränsar inte männen överhuvudtaget. De behöver inte vara rädda när de går ut på kvällen och de kommer inte få lägre lön som ett resultat av manshat. Manshat, till skillnad från kvinnohat, skadar ingen, dödar ingen, utsätter ingen för våld eller förtryck.
Och det är dags att sluta curla män och framförallt att sluta hålla patriarkatet om ryggen för det är ju precis det vi gör när vi fortsätter lyfta manshat som en viktig feministisk fråga samt när vi envisas med att ”ta avstånd” från de där hemska feministerna som uttrycker någon slags fientlighet mot män. (Ni vet de där som ”förstör för feminismen”) Att man hatar sin förtryckare är inte konstigt. Det är tvärtom en ganska sund reaktion och ska aldrig skuldbeläggas.
Män har en historia av att kränka kvinnor, med våld, med sexuella trakasserier, övergrepp osv. Men att generalisera kring mäns beteende är känsligt och många har ett nästan tvångsmässigt behov av att ta avstånd från det, trots att det man lyfter är sant. ”Nej alla män våldtar inte, jag är inte sån”.
Nej alla män våldtar inte, men de flesta män deltar och upprätthåller en våldtäktskultur där kvinnor alltid är villebråd. Män står för 98% av alla sexuella övergrepp och 80%+ av alla våldsbrott. De flesta kvinnor har utsatts av nån form av sexuell kränkning. Och jag är så trött på kränkta män som inte kan ta av sig skygglapparna och se att de är del av en grupp med jävligt mycket på samvetet. Och jag är så förbannat trött på den här manskulturen som hjärntvättat även kvinnorna att hålla männen om ryggen och smeka dem medhårs.
Nu säger kanske nån att de flesta män inte alls är sexistiska eller våldsamma och att jag borde släppa associationsskulden. Jag förstår hur en menar då men jag tar det ett varv till. Jag tror inte längre på att avskriva sig ansvar för det förtryck man deltar i bara för att man inte rår för att man är född man (eller vit eller rik). Jag tror att alla som inte aktivt motarbetar sina egna privilegier bär skuld. Och jag tror att alla med privilegier har dessa på bekostnad av andra. Vilket då innebär att alla med privilegier faktiskt förtrycker.
Och det jag tycker är anmärkningsvärt är att män ofta blir mer kränkta över att bli ihopgrupperade än över att kvinnor utsätts för våld. Ofta när man diskuterar mäns våld så kommer alltid en flock oftast män in för att säga att ”alla män är inte så” eller ”tänk på oss män som inte våldtar”. Aldrig någonsin har jag stött på en man som lägger sin prestige och sin kränkthet åt sidan och ba: ”shit, det är illa – vad kan jag göra åt det här?”. Män sitter på mycket makt och det är fan skamligt när de använder sin makt till att hävda sin kränkthet istället för att motarbeta den sexistiska kulturen vi lever i samt lyfta de kvinnor som utsätts. DET blir jag vansinnig på.
Det är inte synd om män. Det är inte ens synd om dem när vi hatar dem. Ett eventuellt manshat kommer aldrig påverka deras vardag. Ett eventuellt manshat kommer aldrig göra så att männen förlorar privilegier eller rättigheter eller något annat. Manshat begränsar inte männen överhuvudtaget. De behöver inte vara rädda när de går ut på kvällen och de kommer inte få lägre lön som ett resultat av manshat. Manshat, till skillnad från kvinnohat, skadar ingen, dödar ingen, utsätter ingen för våld eller förtryck.
Och det är dags att sluta curla män och framförallt att sluta hålla patriarkatet om ryggen för det är ju precis det vi gör när vi fortsätter lyfta manshat som en viktig feministisk fråga samt när vi envisas med att ”ta avstånd” från de där hemska feministerna som uttrycker någon slags fientlighet mot män. (Ni vet de där som ”förstör för feminismen”) Att man hatar sin förtryckare är inte konstigt. Det är tvärtom en ganska sund reaktion och ska aldrig skuldbeläggas.
Män har en historia av att kränka kvinnor, med våld, med sexuella trakasserier, övergrepp osv. Men att generalisera kring mäns beteende är känsligt och många har ett nästan tvångsmässigt behov av att ta avstånd från det, trots att det man lyfter är sant. ”Nej alla män våldtar inte, jag är inte sån”.
Nej alla män våldtar inte, men de flesta män deltar och upprätthåller en våldtäktskultur där kvinnor alltid är villebråd. Män står för 98% av alla sexuella övergrepp och 80%+ av alla våldsbrott. De flesta kvinnor har utsatts av nån form av sexuell kränkning. Och jag är så trött på kränkta män som inte kan ta av sig skygglapparna och se att de är del av en grupp med jävligt mycket på samvetet. Och jag är så förbannat trött på den här manskulturen som hjärntvättat även kvinnorna att hålla männen om ryggen och smeka dem medhårs.
Nu säger kanske nån att de flesta män inte alls är sexistiska eller våldsamma och att jag borde släppa associationsskulden. Jag förstår hur en menar då men jag tar det ett varv till. Jag tror inte längre på att avskriva sig ansvar för det förtryck man deltar i bara för att man inte rår för att man är född man (eller vit eller rik). Jag tror att alla som inte aktivt motarbetar sina egna privilegier bär skuld. Och jag tror att alla med privilegier har dessa på bekostnad av andra. Vilket då innebär att alla med privilegier faktiskt förtrycker.
Och det jag tycker är anmärkningsvärt är att män ofta blir mer kränkta över att bli ihopgrupperade än över att kvinnor utsätts för våld. Ofta när man diskuterar mäns våld så kommer alltid en flock oftast män in för att säga att ”alla män är inte så” eller ”tänk på oss män som inte våldtar”. Aldrig någonsin har jag stött på en man som lägger sin prestige och sin kränkthet åt sidan och ba: ”shit, det är illa – vad kan jag göra åt det här?”. Män sitter på mycket makt och det är fan skamligt när de använder sin makt till att hävda sin kränkthet istället för att motarbeta den sexistiska kulturen vi lever i samt lyfta de kvinnor som utsätts. DET blir jag vansinnig på.
2. Jag tycker det verkar på henne som att det är väldigt viktigt att vi män dagligen aktivt säger ifrån oss våra privilegium och allt vad det är men jag känner mig alldeles för inkompetent för att ens förstå vad hon syftar på.
Om hon inte behöver män, varför är det så viktigt för henne att männen förändrar sig istället för att ignorera dessa typer hon snackar om.
Jag tänker inte klä på mig ulvakläderna och bära skuld för att supporta en våldtäktskultur för det gör jag inte. Istället försöker jag förstå vad jag kan göra åt problemen som hon tjatar om.
Hon skuldbelägger män samtidigt som hon antyder att dessa män inte ska göra ett endaste skit åt saken?
Det hon verkar behöva är att män ska ändra på sig, och för att kunna ändra på män ja... så behöver man män annars finns det inget att ändra på.
GE MIG FOKUS PÅ DOM FÖRTRYCKTA KVINNORNA SÅ ÄR JAG PÅ FAST DOM SIKTAR HÖGT MEN SKJUTER BLANKT.
__________________
Senast redigerad av Kashi 2014-03-23 kl. 18:48.
Senast redigerad av Kashi 2014-03-23 kl. 18:48.
