Mina erfarenheter av Gang Stalking i Sverige

Jag tror inte du ska underskatta dig själv så mycket att du anser att du själv skulle ha kunnat bli en mobbare av rädsla för att bli utanför. Det skulle ha hänt för länge sedan i så fall.

Det är helt rätt att försöka förlåta sina angripare som du och Alex-84 försöker och det kan vara så att det är vi som inte mobbar men som blir angripna på våra svaga punkter som är de starkaste. Det kan mycket väl vara så att de inte vet vad de gör utan bara följer sina instinkter att dominera och jaga.

Vi som inte mobbar ser högre värden i livet än pengar och social ställning och vi är villiga att ta ganska mycket stryk för dessa våra högre värden.

Och jag tror inte att "de andra" är mer hårdhudade än oss, kanske tvärt om, eftersom vi mer än de låter oss luttras. De är livrädda för att bli behandlade så illa som de själva behandlar andra.

Jag är välerfaren med schizofrena, och dom visar beteenden som kan upplevas som lite kyliga, inte på ett psykopatiskt sätt men dessvärre ett symptom på schizofreni.

När Alex84 skriver "om du vill veta vad Gangstalking är så klicka på det här".

Detta är inte ett sätt som dom flesta av oss hade kommunicerat på, det är lite "häng med nu i svängarna, finns ingen tid att slösa på att förklara för dig".

Så, Alex, ska du inte ringa till vårdcentralen och berätta om dina besvär för en läkare? Jag lovar dig, att dom kan hjälpa.

Suck
Vid detta laget har vi väl konstaterat många gånger att ingen tvivlar på att TS har ett och annat mentalt problem. Vilket såklart vore väldigt logiskt om det nu stämmer att han blivit stalkad. Du kan väl försöka tillföra något nytt till tråden som handlar mer om gang stalking än att TS är lite störd (vilket vi redan vet, men varför han är det kanske är mer intressant). Eller tror du att läkare kanske har kontakt med de som stalkar honom och kan få dem att sluta om han söker hjälp och visar undergivenhet? Kanske stalkarna slutar av sig själva om han söker hjälp för att trigga en "jag har blivit frisk! vilket mirakel"-upplevelse med tillhörande tacksamhet för en andra chans i livet? (har beskrivit detta mer ingående lite längre bak i tråden)

Du kan väl berätta om du tror att han bara inbillat sig alltihop? Låter det totalt vansinnigt i dina öron att han kanske varit stalkad varefter sjukdomssymptom uppkommit eller förvärrats? Om inte, har du några spekulationer om hur och varför stalkingen skett? Finns många teorier i tråden - några du tycker låter mer rimliga än andra?

Eller menade du kanske att han borde gå till läkaren för att få bukt med sina mentala problem så han inte längre blir stressad av att folk övervakar honom?

Om en människa är gang stalkad enligt de mer diskreta/svårbevisade sätten som beskrivits i tråden och utvecklar mentala problem pga. det, har du något tips på hur man beskriver sin situation för en läkare UTAN att övertyga denne om att man hallucinerar och inbillar sig eller ljuger? Eller spelar det egentligen ingen roll för en själv om man är stalkad på riktigt eller i fantasin - så länge man är mentalt stabil kan man hantera båda alternativ utan stress?

Vilken är bästa tänkbara counter stalking?

En möjlighet är att sluta intressera sig för mindre händelser, återvinna sitt liv och sin hälsa och bara ha ett intresse på sparlåga för de mest uppenbara attackerna över vilka man för noggrann dagbok.

Förföljarna vill tvärt om att man ska bli mer och mer känslig för allt mindre saker som kan förväxlas med allt möjligt som har naturliga förklaringar. Och de vill säkerligen inte se ett offer bli starkare och gladare.

Att inse att det bara är vad det är - stalking och övervakning - vilket inte spelar någon större roll så länge man inte är typ kriminell eller bedriver väldigt ljusskygg verksamhet skulle jag säga är det bästa.

Det värsta skulle jag säga är att lägga ner allt för mycket tid/energi på "motattacker", skriva upp varje regnummer och fota varje motionär som passerar osv.

Hur vet du vad "de vill"? De flesta targets tror till en början att stalkers vill en illa, vill att man ska skriva in sig på psyket, skada sig själv eller t.o.m ta självmord. Detta föder i sin tur en stark vilja att motbevisa deras fördomar, visa att man minsann inte är psyko, att man visst kan vara en värdefull medborgare i samhället som gynnar sin omgivning osv. En slags omvänd psykologi helt enkelt. Har tagit upp detta i tråden tidigare. När man inser att de kanske gör det för att hjälpa och stärka sina "offer" känns också frågan om varför folk skulle lägga sin energi på att "angripa" oskyldiga på detta sätt mer begripligt.

Har själv blivit gladare och starkare "tack vare" stalkingen. Känslan av kontroll över sitt eget känsloliv ger grym självförtroendeboost, speciellt kontra känslan av att ens känslor och tankar är väldigt styrda av externa faktorer som de allra flesta får i början av stalkingen (då många även går så långt att de tror att deras tankar är lästa osv).

Jag har under den senaste tiden förstått att jag har varit utsatt för gang stalking under en mycket lång tid. Det kan t o m handla om hela livet. Har nu förstått att de personer som jag trodde var mina föräldrar inte alls är mina riktiga biologiska föräldrar. Detta låter säkert mycket märkligt; men jag har förstått att något slags psykiskt och känslomässigt experiment har pågått där man har utsatt mig för mobbing, trakasserier, känslomässig tortyr, förföljelse osv igenom hela min uppväxt och även under mitt vuxna liv.

Har alltid känt att något har varit så fel i min familj, det har varit fruktansvärt förvirrande, och jag har kämpat med att försöka älska mina "familjemedlemmar" hela tiden så som man ju verkligen VILL älska de som borde vara ens närmaste i livet. Men det har varit oerhört svårt pga att jag har varit utfryst, mobbad och medvetet motarbetad hela tiden. Jag har inte förstått vad det var som pågick, jag blev bara mer och mer frustrerad för varje dag. Men nu när jag har vaknat upp så förstår jag att mitt liv har varit en enda stor lögn och att jag har varit del av ett psykologiskt experiment där bl a gang stalking har varit en av metoderna, och det är inte bara min familj som har varit delaktig utan även vänner, kärlekspartners och arbetskamrater m fl.

Det finns så mycket mer jag skulle kunna berätta. Kanske skulle det t o m kunna bli en hel bok. Men jag vill i alla fall bara bidra med ett inlägg här och säga att gang stalking existerar på riktigt, och vi som är utsatta för det är inte psykiskt sjuka eller schizofrena. Detta händer verkligen och det är sorgligt och också väldigt smärtsamt att behöva uppleva den ensamhet som blir en följd av detta i livet.

Ok..
Som alla andra foliehattar påstår du en massa, men INGA bevis/belägg för det du tror..

Jag kan bara berätta öppet om mina personliga erfarenheter och sen får den som läser välja att tro på det eller inte. Jag känner inte längre något stort behov av att bli trodd. Jag vet själv vad jag har varit med om, och jag vet också att jag inte är sjuk på något sätt.

Helt ärligt så kan jag faktiskt förstå att andra, som inte själva är drabbade, har svårt att tro på detta i o m att det ju låter ganska "galet" och obegripligt. Jag skulle säkert inte tro på det själv för några år sedan.

Att bevisa detta känns väldigt svårt. Jag har ingen aning om hur jag skulle kunna göra det.

Jag har i alla fall ingen anledning att göra ett inlägg här bara för att hitta på något som inte är sant för att försöka lura andra. Anledningen till att jag skrev om detta nu var att jag ville berätta att detta fenomen existerar och det känns också som en lättnad att kunna skriva öppet om det.

Jaha, hur har du förstått det? På vilket sätt gick det till?



OK, hur vet du det?

Länkposter raderade. /Mod

Det gör de inte, men det finns regler. Om du endast postar en länk så får du göra det i tråden "länktips, konspirationer" (uppe i det gula fältet). Om du vill posta länkar här så måste de åtföljas av en beskrivning av vad du vill visa med länken, en summering av innehållet i länken. Det är inte meningen att alla ska behöva gå via länkar för att se vad du vill säga, länkar kan dessutom ofta brytas, filmer som tas bort t.ex, och då blir ju inlägget meningslöst.

Ok. Tack för förklaringen. Jag kände inte till den regeln.