Tomatsås utan italienska kryddor (recept)

Härom kvällen var jag sugen på att göra en tomatsås, som jag tänkte bräsera köttbullar i. Eftersom min kryddhylla tyvärr var lite tom så var jag tvungen att tänka om lite grann. I vanliga fall brukar jag ta den säkra vägen och använda italienska smaker – olivolja, oregano, basilika och vitlök. Jag hade varken oregano, basilika eller olivolja, så jag bestämde mig för att testa något helt nytt, och inte använda några italienska smaker, förutom tomaterna.

Jag började med att kärna ur fyra burkar hela, konserverade tomater. Kärnorna är bara beska, och det vill man inte ha i såsen. Det blöta fruktköttet inuti tomater består nästan enbart av vatten, och smakar ingenting. Allt jag använde var det yttre, fastare fruktköttet. Det la jag i en teflonklädd kastrull och lät det börja sjuda på medelhög värme. Sedan började jag titta vad jag egentligen hade för kryddor, och hittade en hel del trevligt. Jag har inga exakta mått, eftersom jag tog allt på en höft och sen smakade av efterhand, men jag har i listan över ingredienserna försökt ta dem i ordning från mest till minst. Jag hade alltså mest tomater (inte så konstigt kanske) och minst cayennepeppar.

För att söta såsen, vilket man måste göra med tomater, annars smakar det bara surt och otäckt, så använde jag mest honung (med fruktos), men också några nypor socker. Kryddningen kom från lökpulver, timjan, peppar (cayenne, vit och svart), kardemumma och nejlikor. När alla smaker balanserats fick det sjuda i 30-45 minuter, tills tomaterna kokat sönder helt och hållet. Jag kunde ha använt hackad lök istället för lökpulver, men nu ville jag inte ha några lökbitar i såsen, och eftersom min stavmixer är trasig så fick det bli lökpulver, som jag tycker fungerar alldeles utmärkt.

Då gjorde jag köttbullarna. Bara rumstempererad nötfärs, lökpulver, salt och vitpeppar. Inga konstiga kryddor där alltså. Jag stekte dem i min gjutjärnspanna, och jag gjorde det på eftervärmen. Jag hettade alltså upp pannan tills den var riktigt het, hällde i lite rapsolja, stängde av plattan och rullade köttbullarna.

När de skall bräseras i sås så föredrar jag helt klart köttbullar av amerikansk storlek – lätt dubbelt så stor diameter som en Scan-köttbulle, och alltså med fyra gånger så mycket färs. Fyra hekto färs räckte till nio köttbullar, alltså nästan 45 gram färs per köttbulle.

Nu kan man tycka att det fattas en hel del ingredienser. Många har ju ströbröd, grädde, äggulor (eller hela ägg) och gud vet vad i köttbullssmeten. Helt onödigt, tycker jag. Jag vill ha rena smaker, särskilt när det gäller köttbullar som skall bräseras. Hade jag gjort hamburgare hade jag använt en nymalen färs och dragit ner ännu mer på smakerna och bara kryddat med salt. Peppar kan man ha på efteråt. I alla fall…köttbullarna stekte jag bara så att de fick en ordentlig stekyta runtom, sedan vände jag försiktigt ner dem i den sjudande tomatsåsen och lät dem gå klart där. Nu är väl det här inte direkt en sensationell rätt, men det är den godaste pastarätt jag har lagat, i alla fall.

Om nu nån skulle testa det här så var försiktig med nejlikorna.

Såsen
Hela tomater på burk (urkärnade) och bara lite av spadet de ligger i
Honung (med fruktos)
Lökpulver
Salt
Timjan
Vitpeppar
Socker
Kardemumma
Svartpeppar
Nejlika
Cayennepeppar

Köttbullarna
Nötfärs
Lökpulver
Salt
Vitpeppar

Tack för tipset nu vet jag vad familjen ska få för middag en dag i helgen iallafall.

PS. Fan vad smart att använda lökpulver i köttbullssmeten det har jag aldrig tänkt på förrut, jag som mixar löken till mos innan jag lägger den i smeten. Jag hatar lökbitar i bullarna men smaken är god.