Citat:
Det är en strikt militant hierarki som råder här, och det finns inget som heter "Jag vill inte", såvida du inte tycker om att "belönas" med något skitotrevligt. Ukrainarna är iof väldigt ödmjuka och tar gärna emot hjälp, men om det sker på rätt sätt. T.ex. skulle jag inte rekommendera att du inför alla kritiserar en chefs beslut, då blir det några tråkiga veckor för dig. Men de är inte alls främmande för att ta till sig av olika goda råd, nu har jag haft turen att få visa mig nyttig vid ett flertal olika tillfällen och kommit vår befälhavare rätt nära, vilket gör att vi kan hålla en vettig dialog i olika frågor. Sedan hade jag väl redan en särställning från början iom att jag var operativ chef för de "svenskfrivilliga".
Vänsterextremister i västra Ukraina och speciellt i Kiev är ytterst marginaliserade och skulle de visa sig i närheten av högra sektorn eller C14 så skulle de omedelbart misshandlas det grövsta. Vilket gjort att de håller sig borta från de mer centrala delarna av Kiev.
Vad jag har lärt mig är att politiker alltid kommer göra dig som radikal nationalist besviken, så att liberaler i regeringsställning men även nationalister i regeringsställning tar knäppa och märkliga beslut är något jag räknat med. Men skulle de jag lever och tränar tillsammans med börja ta knäppa märkliga beslut, så skulle jag känna mig oerhört sviken och även ledsen. Nu har de ju iof visat sig vara män av den rätta kalibern, så något sådant känns inte speciellt troligt.
Min far har jag inte pratat med på några månader nu, så vad han tycker har jag inte en aning om, men jag misstänker att han inte är särskilt road. Min mor däremot har jag talat med vid ett flertal tillfällen och hon är inte heller speciellt road men hon stödjer iaf mig i mina beslut. Hon har väl tvingat mig att lova henne att hon ska få besöka mig någon gång här till sommaren, trots att hon är flygrädd så inåt helvetet.
Det finns sämre saker i livet än att dö på ett någorlunda hedervärt sätt. Och här får väl citatet "Hellre dö stående än leva på knä" fungera lite som ett ledord. Sen om det innebär att det tar slut i morgon eller om 40 år är inte relevant.
/Micke
Vänsterextremister i västra Ukraina och speciellt i Kiev är ytterst marginaliserade och skulle de visa sig i närheten av högra sektorn eller C14 så skulle de omedelbart misshandlas det grövsta. Vilket gjort att de håller sig borta från de mer centrala delarna av Kiev.
Vad jag har lärt mig är att politiker alltid kommer göra dig som radikal nationalist besviken, så att liberaler i regeringsställning men även nationalister i regeringsställning tar knäppa och märkliga beslut är något jag räknat med. Men skulle de jag lever och tränar tillsammans med börja ta knäppa märkliga beslut, så skulle jag känna mig oerhört sviken och även ledsen. Nu har de ju iof visat sig vara män av den rätta kalibern, så något sådant känns inte speciellt troligt.
Min far har jag inte pratat med på några månader nu, så vad han tycker har jag inte en aning om, men jag misstänker att han inte är särskilt road. Min mor däremot har jag talat med vid ett flertal tillfällen och hon är inte heller speciellt road men hon stödjer iaf mig i mina beslut. Hon har väl tvingat mig att lova henne att hon ska få besöka mig någon gång här till sommaren, trots att hon är flygrädd så inåt helvetet.
Det finns sämre saker i livet än att dö på ett någorlunda hedervärt sätt. Och här får väl citatet "Hellre dö stående än leva på knä" fungera lite som ett ledord. Sen om det innebär att det tar slut i morgon eller om 40 år är inte relevant.
/Micke
Haha, fy fan vilken tönt du är Micke. Jag antar att du känner dig riktigt ball när du får stå i kamouflagekläder och vakta parlamentet. Men jag antar också att dina partivänner i SvP är rätt glada att bli av med dig. Du har ju gjort dig omöjlig i varenda jävla organisation du hoppat in i på grund av dina agressionsproblem och våldsfetischism. Men då passar väl umgänget med de nationella mongoloiderna i Ukraina dig som hand i handske...