Citat:
Ursprungligen postat av
Out-of-Step
Jag håller med dig fullständigt. Finns många minnen där jag mått fruktansvärt dåligt men som nu i efterhand blivit en av dessa perioder jag blir mest nostalgisk över. Märkligt - å andra sidan är jag lagd åt det hållet att jag gillar känslan av att försöka överleva. Men det kanske är just det, att jag utvecklat en överlevnadsinstinkt som får mig att uppskatta även de perioder då jag mår sämre.
Med det sagt - finns det då ens någon "bottenvåning" på hur mycket psyket kan påfrestas? Kanske inte relevant fråga för just denna tråd men ger kanske en intressant frågeställning.
Det är lite märkligt, jag är ju inte så jättegammal själv, men undrar hur äldre människor i säg, 70-80 års åldern som haft det relativt kämpigt i livet tänker när dem blickar tillbaka?
Jag vet inte hur andra uppfattar det, men jag kan ofta få en ganska trevlig känsla av nostalgi. Det bästa är förståss utifrån perioder i mitt liv som varit bra, men att även de dåliga dagarna får vara med utan att det känns alltför jobbigt.
Jag tror nog att det finns en gräns. PTSD osv är det jag kommer att tänka på. Har man blivit utsatt för ett grovt trauma så är det nog svårare, eller mera tidskrävande för att (om ens möjligt) bli nostalgisk kring tankar på den situationen.