• 4
  • 5
2014-08-04, 22:55
  #49
Medlem
Bertil85s avatar
Maximala totala vrldslycka = den totala lycka som hgst kan ns. (fr tillfllet).

Sedan om ngon mr smre d rknas detta inte in i maximala totala vrldslyckan.

Den maximala totala vrldslyckan kan hjas om en olycklig person blir lycklig.

Det r just nr hen r lycklig som man brjar rkna p det.

Till problemet.
En olycklig person br inte ddas d det skert finns flera som blir olyckliga om hen blir ddad.

De kanske var lyckliga men blivit olyckliga; och d sjunker den maximala totala vrldslyckan.

Ska de ocks mrdas? Vi har allts hamnat i en ond spiral. Nej det skall inte ske.

Att brja med;

Denna olyckliga person r ej med i den maximala totala vrldslyckan; eftrsom han inte r lycklig.

Fr att ka den maximala totala vrldslyckan s mste personen som r olycklig bli lycklig.

Sledes har denna olyckliga person ett val enligt utilitarismen och det r att bli lycklig.

D skulle den maximala totala vrldslyckan ka.

Som du ser s har det uppsttt en felaktighet i resonemanget i trdstarten.
Dda en olycklig person och fler personer blir olyckliga; och den maximala totala vrldslyckan snks.

Maximala totala vrldslyckan r inte ett vgspel.

Mina teorier bara.
Citera
2014-08-08, 22:42
  #50
Medlem
LucNNs avatar
Men utilitarism r ingen teori om vilken situation som r absolut bst, ven om dina ideer stmmer trivielt in p den, utan en teori om hur vi ska vlja mellan olika valmjligheter. Det r en teori om rtt och fel, dr ett vals status som rtt eller fel r en funktion av proportionen av lycka valet medfr relativt de andra val. Dina ideer sger inget om vilken handling som r bst, utan vilken situation som inte kunne vara bttre. Det hjlper inte mannen som ska avgra hurvida han ska kpa ny hst till dottern, skicka sonen till en privatskola eller spendera pengarna p en lyxresa fr han och frugan.
Citera
2014-08-12, 00:33
  #51
Medlem
TorrentLovers avatar
Fast det frutstter ju att det finns ett "negativt vrde". Om noll r att vara dd, ja d r ju allt liv en hjning av lyckan.
Citera
2014-08-19, 00:50
  #52
Medlem
LucNNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av TorrentLover
Fast det frutstter ju att det finns ett "negativt vrde". Om noll r att vara dd, ja d r ju allt liv en hjning av lyckan.

Ja, men om nu det finns vrdefenomen (t.ex. sinnestillstnd), s r liv en frutsttning fr att vrdefrgor r relevanta, eftersom vrdefenomen supervenierar p tillstnd som endast tillkommer liv. Men ven om vi sger s, s r inte varje hjning av vrde - eller lycka - relativt absoluta minimum trvrd, och inte varje handling r bra, eftersom en handlings moraliska vrde inte bestms av huruvida dens resultat r en lycka av hgre kvalit n absolut olycka (eller noll-lycka), utan av om handlingen bidrar med den maximala kning av lycka relativt de andra mjliga handlingarna. Det avgr handlingens vrde. Sen r frgan vad som avgr en handlares moraliska skuld eller oskuld. T.ex. om han borde ha insett konsekvenserna, eller om han borde ha vervgd alternativen mer noga osv.
Citera
2014-08-19, 08:30
  #53
Medlem
srinivasas avatar
Problemet med utilitarism r att den inte r operativ, dvs det finns inget stt att anvnda den (annat n i vldigt speciella och renodlade situationer). Det gr inte att berkna utfallet av ett antal olika handlingar med avseende p summan av lycka. Det finns helt enkelt ingen realistisk metod fr det. Om jag str infr ett val av olika handlingar s ska summan av ett antal individers lycka (lycka som teknisk term) berknas. Den frsta frgan som instller sig r fr vilka individer parametern ska berknas och redan dr brjar problemen. Fr de som pverkas av handlingen r ett frslag. Javisst, men hur vet man vilka det r? Fr varje ngorlunda realistiskt komplex situation s r det omjligt att sga vilka individer som pverkas av en viss handling H. Anta dock fr argumentet skull att vi har n st individer x vars lycka L(x) ska berknas och sedan ska vi summera L(x) frn 1 till n. Detta ska d gras fr tv olika situationer, H eller inte H, allt annat lika. Men i verkligheten vet vi inte hur pverkanskedjan ser ut, ej heller hur en given individs lycka frndras givet H. Vi str som nyfdda fgelungar infr en marindiesel.

Den hr invndningen brukar betraktas som lappri av utilitarister, som om det inte var meningen att anvnda teorin. Det gamla slitna uttrycket (knt frn konstruktivismen inom matematikfilosofin) i princip brukar dyka upp. Vilket bara r ett stt att erknna problemet.
Citera
2014-11-08, 18:41
  #54
Medlem
Utilitarism som ren logisk/matematisk politiskt program r en form av sinnessjukdom. Man br dremot anvnda sitt mnskliga frnuft (heja Hume) fr att tnka igenom de livssituationer vi stlls infr.

Utilitarismen r mer n den tarvliga parodi den akademiska filosofin med ndvndighet frvandlar den till. Frmodligen r utilitarismen den form av allmnmnskliga verksamhet som skapar sjlvmedvetenhet, d vi tillskillnad frn det encelliga djuret inte suger i sig resurser tills allt kring det dr.

Det frmsta argumentet fr utilitarismen, och d menar jag inte din menlsa frga, r att vi som hieratiska mnniskor r bengna att luta oss t den ledare som ger oss ett bttre liv. Vi lyssnar p de som r kloka.

Det missbrukas av smutsen som gapar hgt, men frblir vrt arv. Nr vi fr bestmma, ver ngest och dd, s R vi utilitarister, drfr tilltalar dess filosofiska maximer oss, och drfr mste vi vara vaksamma mot de samma filosofiska satser som perverterar oss. Vi r utilitarister, det r oundvikligt.
__________________
Senast redigerad av femlitersbongen 2014-11-08 kl. 18:57.
Citera
  • 4
  • 5

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in