2014-02-10, 17:40
  #1
Medlem
Ögnade just igenom domen mot den polis som åtalades (och idag fälldes) för misshandel i somras ( (FB) Polis bussar hund på och slår ner berusad man (videoklipp på dn.se)).

Jag förstår inte riktigt innebörden av vad som sägs ang. skadeståndet. Tingsrätten skriver:

Citat:
Enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen är arbetstagare ansvarig för skada som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Huvudregeln är således att en arbetstagare endast undantagsvis kan bli ersättningsskyldig för fel som begås i tjänsten.
Katarina Edlund har begått gärningen under sin tjänstgöring. Rickard Spiik var mycket berusad och har själv begått allvarliga handlingar. Han har utdelat slag respektive knuffar mot två personer och han har slagit sönder en ruta och blodat ner en port. Han har fått många skador när han slog sönder rutan och vad han mer har gjort eller råkat ut för i tiden mellan den nu aktuella händelsen och vistelsen på Berns är svårt att veta. Sammantaget är omständigheterna inte sådana att det föreligger synnerliga skäl för att Katarina Edlund som arbetstagare ska vara skadeståndsrättsligt ansvarig för skadorna. Katarina Edlund ska därför inte betala skadestånd till Rickard Spiik utan hans yrkande lämnas utan bifall.

Det jag inte förstår är om rätten menar att målsägandes självförvållade skador utesluter något som helst ansvar, eller om han istället ska söka det från arbetsgivaren (polismyndigheten).
För något skadestånd bör väl utgå i ett sådant fall? åtminstone för kränkning, hunbett och batongmärken (även om de sista kanske inte går att bevisa lika lätt).
Citera
2014-02-10, 17:50
  #2
Medlem
Det är inte så svårt, för att en polis i tjänst ska kunna dömas till skadestånd vid tjänsteutövning krävs särskilda skäl.

1 § För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter.


I detta fall föreligger alltså inte sådana särskilda skäl, dels genom att det rörde sig om tjänsteutövning och dels eftersom man inte kan avgöra om skadorna är orsakade av honom själv eller av polisen i fråga.

Vill han alltså ha skadestånd får han väcka talan mot staten

3 kap. Skadeståndsansvar för annans vållande och för det allmänna


1 § Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta

1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten,
2. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och
3. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse i tjänsten.

I fråga om skadeståndsansvar för staten eller en kommun gäller även vad som sägs nedan i detta kapitel. Vad som där sägs om en kommun gäller också ett landsting och ett kommunalförbund. Lag (2001:732).


2 § Staten eller en kommun skall ersätta

1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och
2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning. Lag (2001:732).


Observera dock att skadeståndet naturligtvis kan jämkas pga beteendet hos den berusade mannen.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in