Opinionsundersökningar: Slumpvisa - Självrekryterande

Det klassiska sättet att göra opinionsundersökningar har varit baserat på statistiska metoder.
Genom att göra ett slumpvis urval av respondenter har man kunnat ange felmarginaler etc på de resultat som man har erhållit.

Problemet är att många, och allt färre, bryr sig om att svara. Det kan inte heller inte förutsättas att bortfallet är slumpmässigt.
Den här typen av fel kan inte i någon större utsräckning kompenseras av att öka populationens storlek.

Det man då försöker göra är att man tager vad man haver och korrigerar så gott man kan. Vet man att en grupp som inte svarar är manliga akademiker, mellan 30-40 år, bosatta i övre norrland, så ser man hur övriga manliga akademiker, mellan 30-40 år, bosatta i övre norrland har svarat, och så viktar man efter detta.

Så förfar man grupp efter grupp tills dess att man är klar. Problemet är bara att man ändå inte vet om de manliga akademiker, mellan 30-40 år, bosatta i övre norrland som har svarat har samma åsikter som de manliga akademiker, mellan 30-40 år, bosatta i övre norrland som inte har svarat.
Eftersom allt färre bryr sig om att svara på opinionsinstitut eller marknadsundersökningar så tenderar värdet på dessa att bli allt mindre korrekt.

Till detta torde man nu även kunna tillföra Mattssoneffekten, vars innebörd är att om någon tillstår sig hysa åsikter som strider mot överhetens så kan denne avskedas, bli misshandlad. Hattidningen Expressen har således lejt våldsbenägna återfallsförbrytare med alkohol- och psykiatrisk problematik som Carl Tullgren och Martin Fredriksson.
Mattssoneffekten

Vissa, som Jacques Wallner, som mördade en stackare bara för att han totalt felaktigt inbillade sig att hans offer var fascist, blev belönade med att kunna vara verksamm som journalist på hattidningen Dagens nyheter.
Detta torde ytterligare motverka beredvilligheten att besvara frågor om personliga uppfattningar, och denna kan ej förmodas vara slumpmässig, utan främst kunna vara relaterad till dissidenter.



Som ett allternativ till den här typen av slumpmässigt baserade opinionsunderssöknningar har det förslagits att man skall använda sig av självselekterande internetgrupper eftersom den klassiska metoden med slumpvis utvalda respondenter blir allt mindre relevant ju färre som besvarar frågeställningarna.

Självselekterande internetpaneler aktualliserar emellertid en ny problematik. Hur repressentativa är dessa?
Hur skall man vikta dessa respondenters svar för att erhålla information som återspeglar de uppfattningar som gäller för den relevanta populationen?
Försök härtill har gjorts av bland andra SOM institutet.
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1...ernetpanel.pdf



Hur ser ni på opinonsundersökningar baserade på slumpmässigt urval respektive självselekterande internetpaneler?
Är opinonsundersökningar baserade på självselekterande internetpaneler mer lämpade att motverka Mattssoneffekten än opinonsundersökningar baserade på slumpmässigt urval, och kan de således av den anledninge kunna förväntas ge ett mer tillförlitligt resultat?

Usch, vilken svår fråga. Självselekterande internetpaneler är väl till det bättre, men det gallrar också bort väldigt många på sitt sätt. Telefonintervjuer har sina problem (ärlighet vid svar om man röstar på SD, SvP eller MP t.ex.).

Längesedan jag faktiskt inte kan tycka till med något konkret. I stort är iallafall undersökningar bra oavsett, för det väcker debatter till liv som kanske inte skulle kommit upp på tapeten. Sanningshalten tar seriösa debattörer med en klackspark och ofta (men inte för ofta tyvärr) så samkörs undersökningar av ena typen med undersökningar av andra typen med varandra för att skapa en större bild av ämnet.

Själv svarar jag på Cint och YouGov frågor lite då och då, men jag skulle helst vilja se öppna "val" istället. Och mer öppna debatter.

Jag var på väg att starta en egen tråd men hittade till slut denna. Anledningen till att jag vill väcka liv i denna tråd är för att diskutera vilken metod som är bäst för opinionsundersökningar, ett slumpmässigt urval eller självrekryterande webbpaneler?

Båda metoder har sina fördelar och nackdelar, men för mig är det inte uppenbart vilken metod som är bäst när det gäller partipolitiska opinionsundersökningar. Denna fråga är värd att diskutera.

Frågan är kanske också märkligt vinklad. Vilken metod är "bäst" kanske spelar mindre roll. Det räcker att den metod som används är tillräckligt bra.

Är då självrekryterande paneler tillräckligt bra? Den frågan kräver att man säger vad man anser är tillräckligt bra. Om man tittar på utfallet, vilket Göteborgs Universitet har gjort, så ser man att självrekryterande paneler har en överrepresentation av miljöpartister, vänsterpartister och folkpartister.

http://www.valforskning.pol.gu.se/di...nelen2014a.pdf

Om allt man vill veta är förhållandet mellan partier, vilket parti som är "störst", ja då kanske självrekryterande paneler är tillräckligt bra?

https://politologerna.wordpress.com/...ndersokningar/

Inga undersökningar har rätt, så frågan man måste ställa sig är om undersökningen är tillräckligt bra.

Det verkar som att självrekryterande webbpaneler har fått ett extremt stort uppsving i trovärdighet nu med tanke på de senaste oppinionssiffrorna för Sverigedemokraterna.

Frågeställning. Är självrekryterande webbpaneler just nu bättre än någonsin eftersom det verkar gynna Sverigedemokraterna?



Eller är det lika dåligt som vanligt?

Bägge metoder tillämpar slumpmässigt urval.

Fast vad menar du med "bättre än någonsin"? Med avseende på just SD så har ju dessa visat något för låga siffror tidigare - kanske har de blivit ännu sämre och visar numera alldeles för låga siffror?
Räcker ju med att de är "varken bättre eller sämre än tidigare", så indikerar de likväl en klar ökning i opinionen för detta parti.

Det går att komma på många anledningar som påtalar varför dessa metoder skulle visa för högt/för lågt i dagsläget - men det finns inget konkret som tyder på något av det. Har aftonbladet fått en massa vänsterfolk att registrera sig och således snedskjutit dem i den riktningen? Har SD-folk i drivor plötsligen börjat vallfärda till panelerna? Osv...

Men varför skulle SD vallfärda till panelerna och således snedvrida dem just nu? Efter ett val? Varför inte innan förra valet, varför inte innan förrförra? Varför skulle andelen SD i panelen bli mer snedvriden när partiet växt till sig? Borde det inte främst vara den hårda kärnan som ägnar sig åt sådan vallfärd? Borde inte denna andel snarare minska när partiet växer? Osv...

Varför skulle telefoninstituten på samma gång plötsligen bli bättre på att mäta SD?
...

...


Det blir mest önsketänkande av det hela - det rimliga är att utgå från den lilla empiri som finns och chansa på att metoderna på något så när är lika tillförlitliga som de varit tidigare.

Grundinställningen borde vara kritisk.
Och där du hittar minst problem finner du sannolikt störst trovärdighet?
Finns det några problem alls i form av möjliga vinklingar i självrekryterade webbpaneler?
Eller är det bättre med slumpmässiga paneler som du inte frivilligt och intressebaserat kan anmäla dig till?

Jag förstår inte, jag sparkar ju in helt öppna dörrar i universumet "sunt förnuft" här, men möter våldsamma protester, baserat på en helt uppenbar favorisering av ett rasistiskt parti vars fanboys inte accepterar någon form av kritik.

Tror du att det här håller i längden?

Grundinställningen till självrekryterande paneler, eller allt som är "självrekryterande", bör vara kritisk. Risken för infiltration av personer med agenda är att betrakta som stor eller överhängande. Det skulle alltså gå att manipulera om man bara vill och lite smidigt samordnar "spontaniteten" lite. Där ligger den stora risken. Frågan bör alltid vara "varför vill du vara med eller svara på frågor?" och vad de än säger så är det i grunden något som är lite skumt med det.

Förhoppningen då är som sagt att detta inte sker. Utan istället så är de som går med i en självrekryterande panel personer som är intresserad av exempelvis då politik. Därefter är nästa förhoppning att detta är jämt fördelat över alla partier, åldrar, kön osv. Han finns en betydlig risk och då måste man börja med lite viktningar osv och det öppnar som sagt dörren för att det kan gå i princip och praktik hur mycket åt helvete som helst.

Problemet i grunden är självförvållat. En gång i dåtiden så svarade den lilla medborgaren plikttroget när det komer brev från SCB. Man läste, kryssade och skickade in och svarsfrekvensen den var väldigt bra. Svarsfrekvensen den har sedan bara dalat och är nu närmast i fritt fall. Nu måste man skicka påminnelser, både två, tre och fyra gånger. Man brukar även banta frågeformuläret och plocka bort frågor. Personerna som svarar i omgång fyra behöver alltså inte nödvändigtvis svara på alla frågor.

Orsaken till detta kan vara flera så som att tilltron till staten minskat, det har kommit för mycket aktörer, det ställs för mycket frågor (det är dyrt att skicka ut formulär, påminnelser etc så man försöker pressa in så mycket frågor som möjligt vilket gör folk ännu mer avtända på att svara), fel frågor, för ofta, vi vet inte hur frågorna och svaren används och så vidare. Medelsvensson tröttnade helt enkelt att svara på enkäter, även dem då som kommer från mer "seriösa" aktörer som SCB.

Därav då tanke att vi frågar bara de som är intresserade, förhoppningsvis avbildar de också samhället i stort. Det kanske som sagt inte är speciellt bra, det är det troligen inte, men det kanske är tillräckligt bra och det är nog lite där vi har hamnet. Men som sagt de har själva (opinionsundersökare) försatt oss alla i denna jävla båten så det går inte riktigt att lipa över situationen nu. Förtroendet i den meningen är förbrukat och går troligen inte, lätt, att återskapa.

Du kan ju läsa inlägget, inklusive länkarna, ovanför ditt så får du förhoppningsvis svar på dina frågor.

Det man måste komma ihåg är att självrekryterande webbpaneler (likt YouGov) kör en mängd olika typer av undersökningar varje månad där en liten del av medlemmarna väljs ut för att besvara frågorna i en viss enkät. Det kan vara allt ifrån "vilken tandkräm föredrar du?" till "vad skulle du rösta på om det var val idag?".

Jag har jobbat en del med webbpaneler och min icke vetenskapligt grundade uppfattning är att det är en överrepresentation av sjukskrivna och arbetslösa bland de som orkar besvara långa frågeformulär för att få t.ex. en trisslott i utbyte.

1. I frågeställningen finns två huvudfrågor inbakade, metod och resultat.

2. Metod. Det är givetvis som så att det slumpmässiga urvalet är på rent vetenskaplig grund helt överlägset alla andra metoder - man kan formellt bevisa urvalets förhållande till den totala mängden med ungefär samma metoder som casinona studerar spelarna. Sedan kommer bortfallsfrågorna och de tar förstås bort vetenskapligheten i det hela annat än att man kan kalkylera säkerhetsintervall även för bortfallen - dessa blir dock med de bortfall som finns idag, så stora att det kan ifrågasättas ifall det finns någon nytta med slumpmässiga urval alls.
2.1. Övriga metoder. Matematiska modeller saknar rent generellt all form av vetenskapligt stöd, det krävs stora urval och repetitiva urval för att kunna uttala sig om totalmängdens egenskaper som en funktion av repetitiva experiment. Viktningsmetoder - saknar helt matematisk bevisföring även om det finns några doktorer som tror på saken.
2.2. Självvalda internetpaneler är idag ungefär lika säkra som slumpmässiga urval av postadresser eller personer eller telefonnummer. Panelerna kan innehålla hundratusentals till 10 miljoner individer.

3. Resultat - eftersom alla opinionsundersökningar som utförs idag är ovetenskapliga så kan man bara utvärdera dem vid val, när de röstande väljarna kan räknas.