Geografiska termer

Jag har sökt utan tillfredsställande resultat efter en ordlista som förklarar eller åtminstone innehåller de flesta geografiska ord (holm, lund, sund, å, klippa, brant, backe, äng, strand - kort sagt alla slags) bl.a. men inte uteslutande dem som används i platsnamn. Jag brukar hitta bara listor över geografiska platsnamn.

Vet någon var en sådan finns? Desto bättre om den har både svenska och finska ord men det känns lite långsökt.

Detta kanske hjälper? http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_ortnamnsefterled

Samtliga exempel utom å och äng finns i SAOB, som just nu slutar på TYNA – något symboliskt. Ordet holm är en kortform av holme och har egen artikel.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
http://sv.wiktionary.org/wiki/holme

Platsnamn kallas ofta ortnamn. Orden {kulle, ås, ravin, lid} står för topografiska »features«. Mellan Göteborg och Norge kan fjäll stå för berg av beskedlig storlek.

Ja tack, det är iaf mycket mer än jag hittills haft.

"Efterled" var kanske det kritiska sökordet jag saknade.

Vissa ord och morfem förekommer även som förled, exempelvis i Hultsfred. Attributet fager ‘vacker’ är ofta förled som i Fagerhult.

NE.se har många etymologier för församlingsnamn:

Varberg … Ortnamnet (1305 Wardbergh) är lånat från slottet och ursprungligen namn på den klippa där slottet ligger. Det är bildat med ordet *vardhbergh, troligen med betydelsen 'vaktberg'.

Jag råkade kunna de orden jag nämde. Men vanligtvis när jag läser romaner eller ser ortnamn med geografiska efterled så nöjer jag mig med att vagt förstå om det är fråga om vattendrag eller landform eller topografi eller växtlighet eller beboelsetyp. Nu när jag funderar på det så gäller det också de flesta fisk- och fågelarter, kanske därför att jag ofta förstår sådana ord på samma sätt på engelska.

Ofta har morfemen i ortnamn förändrats i två steg. Dessutom uttalas slutledet ofta försvagat på orten i fråga. Två tydligt uttalade morfem blir så att säga övertydligt på orten själv.

Exempel på det första: Västerås är en sammandragning av Västra Aros, där aros i sin tur är en sammandragning a·r-os. Morfemet ar är genitiv av a (vattenflödet å). Ett os är utflöde i en sjö, ett område där isen är särskilt förrädisk.

Ortnamnet Åhus lär ha samma etymologi som Aros.

Det finns ett problem med just topografiska ord i ortnamn i svenskan, och det är att såväl topografin som betydelsen av namnlederna kan ha förändrat sig över tid. Vad gäller det första ställer en välsignade landhöjningen till saker som man inte behöver räkna med på de flesta andra håll i världen. Du kan t ex mycket väl stöta på ett Lervik en halv mil från närmsta vattendrag. Det betyder lika förbannat just precis lervik, eftersom det säkert var en väldigt lerig vik där så sent som i slutet av 1600-talet, när vattenståndet var två meter högre i mellansverige. Och du kan läsa dig till hur mycket du vill i ordböcker och uppslagsböcker att ett näs är en smalare landbrygga som förbinder två större landmassor - i åttio procent av alla ortnamn betyder näs likafullt udde, halvö, och den udden/halvön kan vara rätt stor - Värmlandsnäs är ett exempel som är ett par kyrksocknar stort.

Du menar att om du läser i en roman att en fågelskådare har sett a Pin-Striped Dimwit ute på heden, så vet du visserligen inte exakt vad det är för fågel, men utgår från att det är en tunnstrimmig spovsläkting?

Man ska dock akta sig för att i allt för hög grad direktöversätta när man har med fågelnamn att göra Don't be such a tit! betyder inte samma sak som Var inte en sån mes!

Å andra sidan ligger Nya Jórvik (New York City) mer än behagligt lågt, och sjunker fortlöpande i förhållande till svenska Norrland som undantränger allt mera vätska.

Ortnamn undergår som sagt en del förändringar. Vallgatan (Wall Street) kommer i ny dager när den verkligen blir vallen runt den långsmala ön.

Nordisk motsvarighet till "trans"/"tras"/"anti"? (transsylvanien, trastevere, antiparos etc)=på andra sidan/den motsatta
Finns det någon motsvarighet till detta bland nordiska ortnamn? Jag trodde att Hisingens förled kom av "hin" som i "hinsides", dvs på andra sidan.
http://ordnet.dk/ddo/ordbog?select=hinsides,2&query=hinsides
men enligt wiki etc ska Hisingens förled vara His "Grundbetydelsen av förleden Hís- är klyva, skära av, skilja och finns i till exempel Hisøy i Norge och Hisön på gränsen mellan Bohuslän, Dalsland och Norge. Tolkningen av namnet skulle då bli den från fastlandet (genom de två älvarmarna) avskurna ön. Namnformen anses kunna härröra från tiden före Kristi födelse. [3][4][5][6]"

Det korta ordet »ör« förekommer ofta i korsord, därför att det varken finns kemiska beteckningar eller amerikanska delstater efter mönstret Ö¤. Ledet ör- ‘grus[bank], sand[bank]’ är faktiskt rätt vanligt: Öregrund, Öresund, Kungsör, Skanör.¹ Den skånska reveln Måkläppen rör sig bokstavligen i trakten av Skanör. Ordboksförfattarna har nog missat poängen att det är Hisingen som sådan som klyvs av Kvillebäcken. Det är en av de få bäckar som stabilt rinner åt både norr och söder. Vid Tuve-raset flyttade sig källpunkten något. För uppåt 1000 år sen lär man ha kunnat ta sig i båt tvärs över Hisingen, från nuvarande Lundby till Nordre älv. Eller i varje fall dragit ett mindre flytetyg.

Ortnamnet Hishult i södra Halland ska enligt NE ha sitt första led från ett gammalt ord för idegran (Taxus). Nja, mera troligt är Hinshult, på andra sidan Åsen från hemlandet räknat. Hela Halland har fått sitt namn efter den principen. En engelsk källa säger att “yew” ‘id’ är kognat till fornnordiska ýr. Långt från Hishult. Nationalencyklopedin har visst svårt med det danska perspektivet.

Ledet hin- ‘andra [sidan]’ förekom i dialekt »hinster« / »hinsters hus« ‘granne’. Det ledet finns även i talesättet:

Tänken på det som hinsides är!

Underförstått: Tjafsen icke om höga förvaltningsavgifter i bankväsendet.
___
¹ öresvin ‘delfin’ kan syfta på havssand, trots att ordboken antyder att nosen är öronlik

Hinseberg, kan månne vara ett annat exempel? Finns det exempel från övriga germanska språk?