Mina tankar kring "nuet" och talesättet/ordspråket "att leva i nuet"

Detta här är mina tankar på detta ämne. Och är absolut inget jag tvingar på andra, detta har hjälpt mig och kommer inte nödvändigtvis hjälpa någon annan. Hitta bara den livs filosofi eller motto som passar dig, det är mitt råd. Att ha stadga kan hjälpa dig att leva ett liv som du ser som bra, och jag tror en bra grund kan hjälpa andra att uppnå det, kanske inte alla men många iallafall.

Lite "livs råd" jag ger mig själv, som har relativitet inom "nuet".

Kom ihåg, ditt jag är inte dina tankar eller dina handlingar i nuet. Det är vad du kommer att bli, förlora aldrig hoppet så kommer viljan och styrkan finna dig. När ditt liv är färdigt då är du färdig det är ditt liv det är ditt jag, men tills den dagen är kommen så ska du kämpa. Lev ditt liv, glöm aldrig bort ditt jag fast det ser mörkt ut. Ingen har rätten att döma någon, inte ens du kan döma dig själv. För ingen vet vad någon är, inte fören man är färdig. Du kan bara leva ditt liv och fortsätta hoppas, glöm det aldrig och förlora aldrig hoppet.

lite mer jag skrev, försökte vara kortfattad.

Du är inte nuet, du är inte det förgångna, du är inte framtiden. Du är slutet, och tills slutet är vid din dörr så ska du kämpa, du ska hoppas, du ska aldrig ge upp.

samt

Du är vad du är när tiden är slut, tills dess så ska du inte döma dig själv. Fortsätt hoppas, fortsätt kämpa och framförallt, ge aldrig upp.

Slutsats till detta.

Jag tror att man som människa hakar upp sig för mycket på nuet, man ska såklart leva i nuet. Men man kan finna säkerhet i att veta att man inte är huggen i sten, inte fören man är död. Inte ens då kan någon förstå dig, men inget kan då ändras. Vilket på ett sätt skapar dig.

Nu fortsätter jag med tankar kring ordspråket/talesättet "att leva i nuet"

Och angående just det exakta talesättet "att leva i nuet" så uppfattar jag det som att man inte ska fastna i en speciell sinnesstämning, typ att man "lever" i en framtid eller ett förflutet (eller kombination av båda). Alltså så skapar man en sinnes stämning enligt nånting som man inte kan kontrollera om man lever så. Nuet kan du på ett sätt kontrollera, du kan skapa ett ljusare förflutet och på så sätt också en ljusare framtid, bara igenom att leva i "nuet". Ett bra talesätt med många uppfattningar som sätter tankarna igång. Men man måste försöka uppnå ett positiv "nu", och det handlar om ditt "jag".

Jag tror du har lite val vad gäller att uppnå det, antingen acceptera ditt "nu" och uppskatta det och på så sätt vara positiv gentemot det eller ändra det och uppnå ett positivt nu på det sättet. Att göra båda fungerar såklart med.

Detta är mina tankar, och jag vill gärna att någon ger kritik samt lägger till sina egna tankar. Är alltid öppen för diskussion, det bygger mig och jag har en positiv inställning gentemot det. Samt grammatik och lätt läslighet, kritisera det med.

Edit:

Är inte insatt inom filosofi, men detta är vad jag kommit fram till bland mina "funderare" på nätterna.
Och bestämde idag att sätta det i ord, så jag lättare kan bygga på mina uppfattning inom ämnet.

Jag ser det som att jag är både nuet och det förgångna. Framtiden däremot vet jag inget om. Jag levde igår och har det endast med mig i mina minnen. Just nu skriver jag men imorgon om jag finns så skrev jag. Vi lever i tre dimensioner. Nu, då och framtid! När man dör blir man bestulen på framtiden. Men ingen kan stjäla ditt förflutna eller mitt ögonblick just nu. Om jag fyller mitt liv med massor av fina ögonblick så får min hjärna minnen som är bra att ha med sig i framtiden. har man gjort dumma saker blir det istället tungt att ta med sig.

Jag kan ha liknande tankar ibland, att till exempel.

Tiden koexisterar, vi lever i ett nu, men allting är egentligen "nu", allt är och vi uppfattar bara det som att det går framåt.

Skönt att du nämnde det, längesen jag funderade på just uppfattningen "tid" med "nu".