Varför blev jag till?

Hej

Jag har haft ångest och varit ensam hela livet, jag har aldrig betytt något för varken mina föräldrar eller andra. Enda jag gjort i livet är att ja lidit, varför blev jag till?

Livet är lidande och sorg.

Ju snabbare man inser det ju snabbare kan man finna sig i situationen, livet i sig är värdelöst. Dock så får man komma ihåg att man ständigt blir starkare av varje motgång man möter i livet. Meningen till livet är något man får finna själv i sin vardag och omgivning. Allting är inte så värdelöst som man kan tro ibland.

Initialt blev du till för att dina föräldrar hade oskyddat sex.

Varför ska varje människa ha en betydelse och om det nu är så? så kanske din betydelse kommer i framtiden. Finns en person som kan ändra på ditt liv, gissa vem!

du har ju skrivit fler trådar lik denna....... släpp allt lämna alla utan att säga vart du ska och starta ett nytt liv.... eller skit i det och fortsätt lida och skriva om att du lider

Du blev till för det finns en plan med dig, om du slutar titta ner i marken av förvirran och tittar uppåt med nyfikenhet så kommer du säkert komma på det.

Allting är verkligen värdelös, jag kan inte glädjas åt något. Snälla hjälp mig på nåt sätt.


Oh så fint det där va, kan min betydelse verkligen komma i framtiden? Menar du att det är jag själv som kan ändra på mitt liv?


Hur skulle det hjälpa?


Jag försöker verkligen, men misslyckas varje gång. Snälla ge mig nåra realistiska förslag, snart blir jag galen.

Lyssna inte på idioterna som försöker trycka ner dig. Du måste vara relativt stark för att klara dig i denna värld. Va inte svag, folk kommer att dra nytta av det.

Har själv tidigare tänkt som du tills jag en dag sa till mig själv att det är okej att vara annorlunda. Dagen kommer då du inte längre känner dig ensam, ta det bara lugnt.

Va dig själv och kör över alla som trycker ner dig och stå upp för den du är, det kommer leda till bättre självförtroende och senare så kommer du må bättre.

Det är svårt att vända på sitt liv under en natt om inte helt möjligt. Antar att du försökt och trillat tillbaka två dagar senare?

Försök att ändra något en gång i veckan eller varannan dag. Från och med i morgon ska du gå ut och gå minst 30 minuter varje dag. Gör det. Om en vecka bestämmer du dig för att läsa minst 30 minuter varje dag. Gör det. Om ytterligare än vecka bestämmer du dig för att hälsa (säga hej) till minst 5 personer per dag. Gör det.

Försök att sakta bygga upp en rutin i din vardag. Vem vet, om 2 år kanske du ser tillbaka på den här tiden och förundras över varför du inte tagit tag i ditt liv tidigare.

Om du går i skolan skulle jag rekommendera dig att prata med skolans kurator. Om du är vuxen skulle jag rekommendera en psykolog. Vet att det är dyrt.

Livet handlar inte om att förstå det, det handlar om att hitta en hobby eller något man gillar för att komma undan tanken om "varför". Där av har vi de som är sport intresserade antingen som åskådare eller utövare. Det handlar inte om att vi har några meningar med våra liv. Ingen som finns här har en mening med sitt liv. Sen om någon menar att meningen med deras liv är att jobba som volontär på barnhem i Kenya så är det inte meningen att dem skulle göra det. Dem har bara valt att ha det som syfte.

Syftet med ditt liv kan bara du själv bestämma. Men ett gott tips, ta och spara pengar och res sedan runt om i världen. Träffa folk du vanligt vis inte träffar testa nya grejer som Fallskärmshoppning. Gör sånt du tycker är kul. Så fyller du ut dit liv med grejer som får dig att må bra.

Jag har kommit på att jag älskar mitt jobb där jag får lösa massor av problem och hjälpa andra människor. Det brinner jag för och så länge jag är på mitt jobb som jag trivs med så tänker inte jag på annat än det.

Hitta din grej genom att testa nya grejer. Så skall du se att det kommer att bli lättare att tänka på annat.

Det bara blev så. Strängteorin säger att det enbart finns begränsat antal kombinationer så förmodligen finns det flera du i andra universum.
Sluta gnäll för det är strax över.

Det låter väldigt klyschigt men det blir bara bättre, när man nått botten så inser man att det bara kan bli bättre. Jag har själv varit vid botten och nått den vid ett flertal tillfällen, idag mår jag mycket bättre.

http://www.youtube.com/watch?v=ujMP41Rphzc

Jag gissar att du har haft otur och fått föräldrar som varit olämpliga som föräldrar. Tyvärr blir ju även idioter föräldrar.

Det gav dig en svår start. Jag tror dock att du kan se chansen att få leva ett gott liv som vuxen.

Försök ansöka om studier på annan ort och egen bostad där. Eller ett jobb.

Det gör stor skillnad. Du får nya människor omkring dig och kan sakta men säkert ta dig bort från den meningslöshet som du har från barndomen och föräldrar som inte bryr sig.