Flashback som opinionsbildare

Jag tror att en anledning till att många människor skriver på Flashback är att de har en känsla av att de kan påverkar debatten i Sverige, även om det sker i liten skala. Flashback är en arena där varje individ själv kan framföra sina egna åsikter, många framför åsikter i hopp om att kunna påverka andra.

Jag undrar dock, hur pass stor är Flashbacks genomslagskraft? Har ni själva ändrat åsikt i någon samhällsfråga efter att ha läst inlägg här på Flashback?

Är genomslagskraften stor eller är de inlägg som skrivs på Flashback huvudsakligen trådar med begränsad livslängd som uppmärksammas av några få och sedan faller i glömska utan ha gett något som helst politiskt resultat?

Tror inte inflytandet är så stort ännu och kanske aldrig kommer o bli....

Kanske i framtiden eftersom en hel del ovanliga tankar lyfts här o vissa kan få genomslag.

Dock är det bra att folk får skriva av sig och få respons i ett samhälle där man de facto har mindre reellt inflytande än någonsin.

Det påstås att såväl formuleringar som uppslag från den här tråden, har dykt upp vid ett flertal tillfällen på Svenska Dagbladets ledarsida. Det hävdas även att den här tråden har varit vägledande för Johan Lundbergs nyligen utkomna bok "ljusets fiender".

Om vi talar om direkt inflytande på "opinionen" så är det förstås något som mest sker t ex genom långsiktig brottsbevakning och ett kumulativt skapande av en alternativ världsbild genom att många, många av medias artiklar ifrågasätts och undergrävs. Det sker över tid och skapar mer kritiska medborgare som känner igen och misstror agendajournalistik och vinklingar.

Annars handlar det möjligen om att påverka dem som påverkar. Vi vet att etablerade opinionsbildare följer vissa forum och trådar med intresse. Dessa går det förstås att påverka med argument som de sedan själva kan reproducera från sina egna plattformar.

En annan intressant aspekt är ju att inte heller dessa etablerade krönikörer och debattörer når särskilt många när de skriver på SvD eller ens Aftonbladet. Nästan inga människor läser tyckartexter på ledar- och kultursidorna.

Återigen är det i denna opinionsbildning därför tal om att - möjligen - påverka dem som i sin tur själva påverkar andra. En text på SvD om invandring blir inte läst av många tusen individer, men möjligen är det rätt individer inom partierna som läser.

Flashback är troligen just nu en av de mest inflytelserika opinionsbildarna i Sverige och kommer troligen att ha den platsen i runt fem år före någon annan tar över. Många verkar inte fatta att sociala nätverk som det pratas om inte är twitter eller facebook utan just flashback och inte så mycket mer. Finns det inte en tråd medminst 500 inlägg på flashback i ett ämne finns detta inte i den allmänna opinionen. Fårskocken och snyftrunkarna låtsas att flashback är något undergroundforum som ingen känner till men det är nog få idag som inte direkt eller indirekt tar del av vad som skrivs på flasback.

Ni som tror att alla suspekta medlemmar som verkar drivas av någon dold agenda bara råkat hitta till flashback skall nog tänka om och fundera på varför det finns ett gäng som far runt och säger en sak men uppenbarligen drivs av en annan agenda. Bearbetningen av flashbacks medlemskår är omfattande för man ärfullt medveten om vad ett flashback drev skulle få för effekt på det politiska landskapet eller den allmänna opinionen i en fråga. Flashback har haft två stora drev där fårskocken drog åt samma håll och genomslaget i samhället blev stort, ni får själva blicka tillbaks och fundera över vad detta är och vet ni vad jag talar om förstår ni varför man inte vill få ett flashback drev under valåret 2014, opinionen och valresultatet skulle nog kunna få så stort genomslag att ett eller två partier föll ur rikdagen eller hamnade precis över 4% med en kraftigt nedgående trend.

Problemet med flashback är att det finns för mycket folk som bara vill ligga och kräla runt på golvet och snyftrunka, upphörde snyftrunkandet skulle ni se att valåret 2014 blev väldigt intressant och då syftar jag inte på utlänningsfrågan utan mer fundamentala frågeställningar om samhället som sådant. Planen från fienden är att låta folk snyftrunka i ett par år för efter det kommer genomslaget av ett flashback drev inte att få lika stor effekt och vara hanterbart för dem. Som det är nu skulle ett drev totalt köra över fiendens försök med damage control via media, lagstiftning, utredningar och liknande skit.

Flashback är så vitt jag vet det största och mest betydelsefulla internetforumet för svensk politik. Men bara för att det råder en utbredd konsensus kring vissa frågor så har ju forumet rent tekniskt sett inga åsikter.

Sen är ju varje människa en slags opinionsbildare om han eller hon argumenterar för en åsikt, något som är relativt vanligt åtminstome bland mina vänner på facebook. Nästan alla har någon form av politisk, filosofisk eller etisk positionering som denne är beredd att i någon mån försvara. Det som är bra med Flashback är att man kan testa sina argument mot slipade debattörer utan att behöva gå ut med sitt namn. Då kan man pröva olika infallsvinklar, kasta ut en åsikt som man inte ens vet om man riktigt står för, våga göra bort sig, osv.

Man kan nog säga att Flashback har fostrat en ny generation opinionsbildare. På sätt och vis är det en folkrörelse, för samtalsämnena är liksom inte styrda ovanifrån av stat, politiska partier, företag eller andra makthavare. Det är mest vanligt folk som möts och diskuterar ämnen som annars kan uppfattas som provokativa, kontroversiella, nördiga, fula eller bara allmänt opassande. Nykterhetsrörelsen verkade för att erbjuda sina medlemmar bildning och fungera som en träningsscen för diskussioner om demokratifrågor. Jag tycker man kan se en liknande tendens här.

Eftersom många högutbildade människor i Sverige letar bildning via Flashback, så är det en ganska bra opinionsbildare. Eftersom de flesta som har utvecklat ett kritiskt tänkande har insett hur verkligheten faktiskt ser ut, så borde FB vara en maktfaktor att räkna med.

Det är inte alls konstigt att det råder konsensus i ett antal delforum, då vi råkar ha siffror och empiriska bevis för våra teser och teorier. Motståndet är alltid känslor och hypoteser.

Det fetstilade ser vid första anblicken kanske lite lustigt ut. Jag menar, vi diskuterar ju på och om ett forum som inte ens kan ha sina servrar på svensk mark därför att dess inflytelserika etablissemangsfiender sedan många år uppfattar det som ett tillhåll för dödsknarksnazister av det mest ohyggliga slag. Men det du säger är faktiskt i sak riktigt: på den tid arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen existerade som livskraftiga fenomen försökte de möjliggöra något som Flashback ger möjlighet till - "att erbjuda sina medlemmar bildning och fungera som en träningsscen för diskussioner om demokratifrågor". Flashbacks diskussioner om olika fenomen som har med bildning och kultur att göra kan naturligtvis bli bättre, men här finns rent tekniskt och organisatoriskt alla förutsättningar även för det. Och några diskussioner värda namnet om de ämnena förekommer ingenstans i den svenska offentligheten.

Vad gäller det som kanske kan kallas "demokratifrågor", den enskildes förhållningssätt till och eventuella förmåga att i någon liten mån kunna påverka eller undfly ett allt mer inhumant och repressivt övervaknings-och åsiktsregistreringssamhälle, där det globalist-nyliberala etablissemanget i en ohelig allians med kvasikulturmarxister vänt sig mot folket och försöker undergräva folkets själva existens som etnisk-kulturell entitet, och helt avskaffa det nationella självbestämmandet, har Flashback en viktig roll att spela.


Jag förstår vad du menar med detta "snyftrunkande", och det man kan göra är väl helt enkelt att försöka få de nervsvaga, småborgerliga "Jimmie ska frälsa oss!"-mupparna, och de knarriga stofiler som fortfarande tar det inte sällan svensknedvärderande Timbrosponsrade dravel som skrivs på exempelvis DN:s och SvD:s s.k. ledarsidor på högtidligt allvar, att inse att de lever i en fantasivärld, och att helt andra saker står på spel än vad de inbillar sig, att mycket av vad de tror kommer att bestå snart är borta, och att inga mirakel kommer att inträffa för att lydiga medborgare vart fjärde år masar sig i väg till valurnorna och däri lägger tre små lappar som symboliserar att de stödjer något unket riksdagsparti styrt av ryggradslösa och egennyttiga karriärister.

Jag tror att debatten på Flashback kan ha en pådrivande effekt, särskilt i frågor där de politiska partierna inte ligger i skyttegravarna. Två aktuella exempel:

1. Insikten om att försvaret av Sverige måste byggas i Sverige och inte i Afghanistan, som det nu plötsligt tycks finnas ett blocköverskridande stöd för.

2. Insikten om att den svenska skolan befinner sig i en djup kris och att något måste göras nu.

Både dessa frågor debatterades tidigare på Flashback, och med större probleminsikt och djup, än i andra media.

Politik - Inrikes --> Flashback i Media
/Moderator

Finns exempel på att tyckare, mest på vänsterkanten mår dåligt av det som skrivs på FB. Att de varje dag tänker på FB och ser det som ett hot. Givetvis mot deras egna åsikter som de vill ska var normgivande och omöjliga att ifrågasätta.

Jättebra att det finns de som plågas av åsiktsfrihet på riktigt.