Dignosera min bror

Låt han göra ett test, prata med en psykolog då han kanske har något störande problem. Det är omöjligt att kunna säga vad han lider av genom flashback.

Ja, du. Hade du läst tråd starten ordentligt så hade du kunnat förstå att jag är fullt medveten över att det är svårt att diagnoserna han över nätet.

Jag ville bara höra från er vad ni TROR kan vara för fel. Bara vad ni TROR. Kan ni inte komma på nåt, så kan ni alltid vara vänlig och berätta hur man kan hantera denna situation om ni inte vill det heller, har ni faktiskt ingenting att göra i tråden, då denna tråden har bara dessa två alternativ för att man skall vara on-Topic.

Du verkar vara sån som endast. Olle svara, bara för att. Och inte vilja hjälpa alls.

Du skrev ju precis det som jag skrev ifrån början ""det är svårt att sätta diagnos på han såhär över nätet". "Svårt att sätta diagnos utan att ha gjort tester på han"

Patetiskt att du bara ville svara, bara för att. . .

Du är inte tillräckligt gammal för att vara här, va?

Jodå, är tillräckligt gammal för att vistas i forumet. Som sagt skulle jag tagit ett test på han istället för att lägga ut en tråd här på flashback. Gör du ett test så får du snabbare svar och ett korrektare svar.

"Jag tror" att han har någon sorts av aggressivitets problem.

låter som vilken lat och eventuellt söndercurlad 22-åring som helst.. han beter sig sådär för att han kan, antagligen? det låter som att din mamma måste sätta ner foten, han måste bidra till hushållet så länge han bor hemma nu när han är vuxen, eller så får han flytta. roten av problemet kanske är att han faktiskt inte har något ansvar?

är du avundsjuk på din bror? för att han får bo hemma, lata sig, köpa massa skit, medan du får på på internat och slita?

Varför är det så viktigt för dig att berätta hans exakta ålder här? Skulle du göra det om din egen ålder ifall du pratade om privata saker? Tvivlar det starkt.

Visa lite respekt mot din bror, herregud

Ålder har har betydelse eftersom de berättar vilket dilemma i livet man brottas med. (Ja, jag älskar Eriksson, deal with it.)

Men för mig verkar det som en slänga av Borderline med aggressiva tendenser. Han är förmodligen styrd av vad han känner för tillfället? Han lever i nuet och tänker inte allt för mycket på hur framtiden ser ut? Han är impulsiv och kan ofta inte kontrollera hans känslor? Han tänker ofta irrationellt, kan te sig osmart och gör förhastade slutsatser?

Hur är han relationer? Måste han vara social ofta? Prata med folk hela tiden? Eller är han en ensam varg, blir trött och arg av umgänge och vill vara ensam?

Att jag är avundsjuk på min bror?
Åh, nej. Verkligen inte. Jag vill absolut inte bo hemma oss modern. Skulle bara bli deprimerande för att jag inte visste vilket håll jag går åt livet.

Nu pluggar jag, går på den kurs jag vill och bor med härliga rumskamrater. Så att jag är avundsjuk, det är jag verkligen inte.

De där frågorna. Där sa du något som fick mig att tänka minsann!

Han verkar vara väldigt pratMÅSTE inte pratglad, utan känns mer som att han har lust att berätta om sina idéer, vad han vart med om, vad han har sett på youtube. Rekommenderar/uppmanar mig att installera olika spel.

Jag är då ingen dataspel person direkt. Det är mer sällan att han kommer fram till mig och pratar om spel, som han nyligen spelat, och uppenbarligen börjat kärat ner spelet i sig. Han står och skryter om vad han gjort i spelet, och vad man kan göra. Sedan talar han om för mig att börja spela spelet.

Har jag inte installerat det, så fortsätter han ändå pratet om själva spelet. Han berättar precis vad som helst, om just spelet och dess värld.

Till min moder - Han kommer hem, oftast så går han direkt till min moder. Där han berättar en bekant som han vet att modern känner till. En vän till min bror som min bror tidigare berättat om. Eller en bekant som min mamma känner till personligen.

Talet om vad han gjorde med bekantes, eller vad han hittat på o.s.v. Kan på gå ca 40 minuter. Ibland mer än en timme.

Ibland brukar min moder uppvisa att hon inte är så värst intresserad av hans tal, då det blir tröttsamt till slut. Det verkar inte störa min bror så mycket, utan han fortsätter pratat, som om hon spetsat siba öron till Max, och lyssna väldigt noga på honom. När i själva verket säger hon ofta repliker "mhmm" "aha".

PS: jag skriver med min IPad. Orkar inte förhandsgranska. Jag antar att man ändå förstår vad jag menar.

Tack på förhand!!