Litteraturgrenar som saknas i Sverige

Hej alla!

Vilka kategorier inom svensk litteratur (alltså litteratur skriven av svenskar, ej översättningar av importerad litteratur) tycker ni är underrepresenterade idag? Och varför tror ni det är så, inom den specifika genren?

Följdfråga till er som är insatta i skönlitteratur: Varför finns det ingen magisk realism a la Murakami, Jorge Luis Borges i Sverige idag? Eller om det finns, kan ni ge något exempel? Jag menar då modern litteratur, ej Lagerlöf etc.

Mikael Niemi skriver väl magisk realism?

Men annars så tycker jag att svenska, intelligenta, sci-fi romaner saknas. Det behöver inte vara space opera men något futuristiskt och intelligent i svensk kontext vore spännande. Annars så saknar jag det postmoderna svenska 80-talet och skulle önska att den svenska postmodernismen fick ett uppsving - med stilblandningar, ironi, självmedvetenhet och kyla. Det vore något.

Visst är det så? Jag håller med i det du säger... jag saknar också en, vad skall vi säga... en svensk "Don DeLillo" på något sätt - någon som utforskar den simulacra, det osäkra samhälle vid lever i, där media, popkultur och psuedovetenskap dikterar hur vi ser oss själva i samhället.

Föresten, varför tror du vi saknar dessa genrer?

För att "vi" är mer intresserade av socialrealism eller helt orealistiska deckare. Dessutom så har det heller inte funnits någon stor marknad i Sverige för svensk sci-fi eller fantasy, genrer som avviker blir för kostsamma för förlagen.

Peter Nilsons Guldspiken och Majgull Axelssons Aprilhäxan är två alltför sällsynta exempel på magisk realism i modern svensk litteratur, där det annars tyvärr är mer prydligt tillrättalagd realism som gäller.

Skulle gärna se nutida begåvade svenska författare som likt Rushdie, Murakami och Olga Tokarczuk skriver magiskt realistiskt om den svenska samtiden med trådar tillbaka till det förflutna. Men var finns de?