HATAR det här såkallade "LIVET".....

har sjuk ångest för allt skit man har gjort..
helt slut pengar..
arbetslös..
skulder till kronofogden...
saknar utbildning...
saknar totalt livsgläjde................
går runt OROAD hela tiden..
socialfobi..
kan inte sova om nätterna..
får bara SKITMEDICINER av OBRYDDA ÄCKLIGA läkare går nu på mirtazapin 30mg om kvällen och det funkar inte alls att sova på..,fadsirwgkowgrpjeirokre
vill bara dö, fan att det ska vara så jävla svårt... vill bara att det ska gå snabbt och enkelt, vad fan ska jag göra??

Psykratrin är inget alternativ då jag har väldigt dåliga minnen därifrån som är hemska.

Du och ett par miljoner till i det här landet, vännen. Livet suger balle ibland, men det är ju för fan inte ditt fel att vi har ett politiskt system som orsakar massarbetslöshet, extrem privat överskuldsättning, bostadsbrist osv. Om du är bitter över situationen så omvandla det till ilska istället och rikta den mot dom jävla asen i riskdagen som våldtagit vårt land. Alla i Sverige har skulder idag, ingen går säker på jobbet, skit i det för fan och passa på att göra sånt som du tycker om nu när du ändå är ledig på dagarna.

Lägg ned pillerna och börja springa och gymma istället. Då dundrar endorfinerna in i belöningssystemet i hjärnan och du kommer må som en kung.

Livet går upp och ner och så är det, vi alla har svackor under olika tillfällen i livet. Försök koncentrera dig på saker som betyder något för dig, hitta en hobby, börja gymma som någon sa tidigare. Ja du fattar poängen...

Sedan så är det aldrig försent att börja plugga igen och utbilda dig till något som du brinner för, vilket kanske skulle bidra till en bättre levnadsstandard iframtiden, lycka till ts!

Edit. Att dö är ALDRIG ett alternativ, glöm inte det !

Skippa de fem första i din lista:


Börja med utbildning... and your ass will follow, maybe?

Är så jävla ledsen.. jag har aldrig klarat skolan bra, alltid haft problem med det, känner mig så jävla konstig bland folk känns som att alla skrattar åt mig innerst inne.. känns som att jag är i slutet av mitt liv och jag är 21 år gammal.. Har gjort bort mig så jävla mycket och svikit nära och kära.

Snälla gud, kan du inte spola tillbaka tiden så jag kan rätta till mina misstag? jag ber dig

Ja, jag vill verkligen börja göra nånting med mitt liv men känns totalt hopplöst. Känns som sagt att alla skrattar åt mig innerst inne, klarar inte att kolla nån i ögonen. Jo får försöka börja träna men det är svårt när man mår såhär..

tack för svar föressten det hjälper verkligen.

Nån som har lust att prata lite via pm?

wow, det var nästan som att läsa en direkt reflektion av svackan i mitt liv just nu,också 21 år gammal.

Blev av med tjejen som jag älska för 2 år sen, tänker fortfarande på henne varje dag!
Sköntaxerad av skatteverket så ekonomin har gått i botten, dessutom blev jag av med jobbet i fredags.
ja..det finns nog en massa saker jag kan skriva som är dåliga just nu.. men det jag intalar mig själv HELA tiden när jag inte pallar med skiten är TÄNK FRAMÅT!
Det ända vettiga man kan göra i sådana här situationer.

Att jag dessutom försöker ta mig ur mitt cannabismissbruk gör det inte enklare. (jaaa det går att missbruka)

Men som sagt, vi alla har och är med om dessa svackor i livet, det ända man kan göra som enskild person är att göra det bästa av situationen.
Hoppas det var till nån hjälp gubben

Tack för alla era svar.

Det bästa tipset jag kan ge dig i denna situationen är faktiskt att stanna upp lite och tänka vad du vill göra med livet, vart vill du vara om låt oss säga fem år? Sätt upp mål och se dig själv stående där om fem år som motivation, till exempel skuldfri eller whatever du vill

Ett annat tips jag hade velat ge dig är att börja studera igen. Det är faktiskt väldigt kul även om det kan vara tufft ibland. Du kommer träffa väldigt många nya människor och ha väldigt kul. Att börja studera låter även som en bra lösning på dina "problem" ,lycka till ännu en gång

Det kanske inte är till nån hjälp just nu, men du är väldigt ung fortfarande och då tar man allt väldigt allvarligt och livsavgörande. De första åren i vuxenlivet är förmodligen dom värsta under hela ens liv. Hur mycket du än tycker och tänker att du gjort bort dig så tänker ingen annan på det, det finns bara i ditt huvud. Sen har vi alla gjort grejer som man senare känner kanske inte var helt hundra men man får lite hår på bröstet av misstag och hjärnsläpp och efter ett tag inser man att världen inte går under.

Var inte så jävla hård mot dig själv, var lite generös och överseende med sånt du är missnöjd med och ta ett steg i taget med problemen. Man växer sig starkare, men man måste jobba på det och samtidigt slappna av lite och be livet dra åt helvete ibland och njuta av dom bra stunderna när dom kommer och fokusera på att göra sånt man gillar och mår bra av. Stå på dig broder.

Tänk livet lite som en väg utan rondeller. Att ångra sig kan man visst göra, det är lite som att häva en sladd. Det är inte helt lätt, men långt ifrån omöjligt. Men även under sladden går det framåt. Kämpar du för att häva sladden kommer du att lyckas. Du har förtjänat livet, se till att göra det bästa av det