Precis som kvinnor förklarar sitt ibland irrationella beteende med sviktande hormoner så kan mäns våldsamhet förklaras med detsamma. Testosteron, that is.
Finns med andra ord inte så mycket att diskutera. Problemet är biologiskt och har inget med någon könsmaktsordning eller "strukturer" att göra. Precis som lågbegåvade kvinnor använder sitt känsloregister för att få sin vilja igenom, eller för att kontrollera andra människor, så använder deras manliga diton våld för att uppnå detsamma.
I just detta fallet har nog dock gärningsmännens kulturella tillhörighet en stor del i det hela, och om något ska diskuteras så är det hur efterblivna kulturer ska bekämpas eller civiliseras. Att påstå att våld mot kvinnor skulle vara ett stort problem i länder som Sverige tycker jag är att överdriva kraftigt. För en drabbad kvinna är det givetvis en tragedi men det är individuella problem och inget samhällsproblem. Det finns ingen som helst social eller juridisk acceptans för våld mot kvinnor, snarare tvärtom. Att misshandla en kvinna anses av en förkrossande majoritet vara oändligt mycket värre och renderar dessutom ofta i högre straff än om samma våld hade varit riktat mot en man.
Vad gäller våld i relationer så är min teori att det är något som i huvudsak utövas av så kallade betahannar som inte kan hävda sig bland andra män och därför tar ut det på fysiskt svagare individer i sin omgivning, såsom kvinnor eller barn. Jag skulle inte vilja kalla dessa män för "offer", men precis som många kvinnor genom könsroller känner press att bete sig och se ut på ett visst sätt så har män pressen på sig att de ska vara ledargestalter som pekar med hela handen. Just dessa män har dock missuppfattat hela grejen och har helt missat att en alfahanne är den som skänker trygghet åt sin omgivning genom att vara berget i stormen. En alfahanne brukar inte våld mot sina egna och behöver inte hävda sin dominans. En äkta alfahanne behöver inte ens bruka våld mot andra män.
Sen tycker jag absolut att mer resurser borde läggas på att utreda våldsbrott, men det gäller alla våldsbrott och varken enbart eller särskilt våld mot just kvinnor.
Avslutande vill jag, som dock utövar våld som hobby (kampsport) vilket kanske färgar mina åsikter i frågan, tycka att psykisk misshandel är lika illa som fysisk. Något som utövas av kvinnor i lika hög grad som av män, om inte mer.
Finns med andra ord inte så mycket att diskutera. Problemet är biologiskt och har inget med någon könsmaktsordning eller "strukturer" att göra. Precis som lågbegåvade kvinnor använder sitt känsloregister för att få sin vilja igenom, eller för att kontrollera andra människor, så använder deras manliga diton våld för att uppnå detsamma.
I just detta fallet har nog dock gärningsmännens kulturella tillhörighet en stor del i det hela, och om något ska diskuteras så är det hur efterblivna kulturer ska bekämpas eller civiliseras. Att påstå att våld mot kvinnor skulle vara ett stort problem i länder som Sverige tycker jag är att överdriva kraftigt. För en drabbad kvinna är det givetvis en tragedi men det är individuella problem och inget samhällsproblem. Det finns ingen som helst social eller juridisk acceptans för våld mot kvinnor, snarare tvärtom. Att misshandla en kvinna anses av en förkrossande majoritet vara oändligt mycket värre och renderar dessutom ofta i högre straff än om samma våld hade varit riktat mot en man.
Vad gäller våld i relationer så är min teori att det är något som i huvudsak utövas av så kallade betahannar som inte kan hävda sig bland andra män och därför tar ut det på fysiskt svagare individer i sin omgivning, såsom kvinnor eller barn. Jag skulle inte vilja kalla dessa män för "offer", men precis som många kvinnor genom könsroller känner press att bete sig och se ut på ett visst sätt så har män pressen på sig att de ska vara ledargestalter som pekar med hela handen. Just dessa män har dock missuppfattat hela grejen och har helt missat att en alfahanne är den som skänker trygghet åt sin omgivning genom att vara berget i stormen. En alfahanne brukar inte våld mot sina egna och behöver inte hävda sin dominans. En äkta alfahanne behöver inte ens bruka våld mot andra män.
Sen tycker jag absolut att mer resurser borde läggas på att utreda våldsbrott, men det gäller alla våldsbrott och varken enbart eller särskilt våld mot just kvinnor.
Avslutande vill jag, som dock utövar våld som hobby (kampsport) vilket kanske färgar mina åsikter i frågan, tycka att psykisk misshandel är lika illa som fysisk. Något som utövas av kvinnor i lika hög grad som av män, om inte mer.