Flashbacks rädsla för åsikter, analyser och perspektiv

Läste någon tråd igen där en åsikt hade råkats uttryckas offentligt i media. Ett TV-program, var det denna gången.

Tydligen så var det en polis som hade sagt "hoppas han klarar av att sluta så att han kan leva ett normalt liv" när de grep en person som hade rökt cannabis. En idiotisk kommentar i min mening, men Flashback tycks som vanligt snarare förfäras över att en personlig åsikt och analys hade presenterats offentligt.


Som jag skrev i den tråden:
Jag tycker visserligen både att polisen är en (moraliskt) kriminell organisation, att polisen som sade så också "klarar av att sluta så att han kan leva ett normalt liv", och att det är polisen som förstör cannabisanvändarens liv mer än vad cannabisen i sig gör.

Men samtidigt så börjar jag tröttna på Flashbacks hysteri om att varenda åsikt som presenteras offentligt kallas "propaganda". Vad kräver ni egentligen? Ska vi avskaffa yttrandefriheten? Ska vi kräva att man inte offentligt ska få använda sin analytiska förmåga? Eller är det bara åsikter som går emot er egna världsbild som är vilseledande?

Låt mig få höra ett förslag på vad som konkret bör göras.

I mina ögon så är journalistens och medias huvudsakliga uppgift att belysa och analysera samhällsproblem. Att en åsikt dyker upp i ett underhållningsprogram är bara bra - även om jag inte håller med om just den här åsikten/analysen som polisen uttryckte.

Fan, jag uppmuntrar till och med detta. Jag uppmuntrar er att om ni någon gång skulle vara den som blir tagen - önska polisen detsamma. Presentera er analys. Jag uppmuntrar varken er eller individen som grep er "att hålla käft" för att vara neutral.

Den här inställningen mot att analyser och åsikter är lögner och propaganda är farlig. Att på något märkligt sätt försöka förhindra att människor får se saker ur olika perspektiv gynnar ingen. Låt alla människor få ta del av alla perspektiv.


Så skrev jag, och jag tycker att denna texten fungerar gott som diskussionsunderlag.

• Vad tycker ni rent konkret ska göras?

• Ska journalisten och medias jobb vara att belysa och analysera samhällsproblem, eller ska det bara vara att presentera så neutral fakta som möjligt?

• I mina ögon är den allra största fördelen med yttrandefrihet att man får ta del och upptäcka perspektiv, lösningar och analyser på samhällsproblem. Bör vi då förhindra att den stora massan får ta del av olika perspektiv? I mina ögon så vore det att eliminera själva poängen med yttrandefrihet.

Kan man inte göra bägge delar, samtidigt?

Jag anser att det är mycket svårt för t.ex. en journalist att belysa någonting som denne uppfattar som ett samhällsproblem och samtidigt vara neutral.

Ska journalisten skriva artiklar á la "Och därför är det här ett problem. Eller..?"?

Creds till en journalist som klarar av detta! Men kommer läsarna att kunna klara av detta? Kommer alla läsare att anse att en artikel är neutral eller kommer en läsare med en redan etablerad åsikt att tycka att "Det där har ju minsann redan motbevisats!" eller "Han glömde ju ta upp det viktigaste!".

Och sist men inte minst - hur ska detta i så fall säkerställas utan att vi begränsar perspektiven och analyserna som folket får ta del av?

Ska man verkligen fortsätta att inbilla sig att "just den här journalisten/tidningen som bekräftar min världsbild är tillräckligt neutral"?

Vad var fel med det polisen sa? ja i sig då ni tycker cannabis ska vara lagligt, men då de flesta människor inte tycker det eller skiter i vilket så kan jag inte förstå hur det kunde vara fel att säga så.

Jag anser att polisen är den största orsaken till att cannabisanvändaren inte skulle kunna leva ett "normalt" liv, så det blir motsägelsefullt att en polis griper honom för att sedan komma med den kommentaren.

Själva cannabisfrågan är nog dock lämpligare att diskutera här:
(FB) 112 på liv och död och deras förbannade propaganda

Ok ok, tänk dock att en Polisman kan ha personliga åsikter som reflekterats vid detta tillfälle.

Ja?

Problemet är när bara en sida hörs om och om igen. Om dag efter dag efter dag samma åsikt framförs, då är det ett problem.

Tja, inte nödvändigtvis skulle jag säga.

Det hänger mer på konsumenten. Upplever konsumenten aldrig någonting annat än "sin" tidnings perspektiv så kan det nog bli ett problem för konsumenten. Jag ser det dock som osannolikt att något sådant skulle hända i ett samhälle med yttrandefrihet, i alla fall om klimatet är sådant att olika perspektiv vågar uttryckas.

Jag tror att konsumenten förr eller senare kommer att stöta på ett annat perspektiv, och om det är i en argumentation så kommer en person som plockat upp fler perspektiv att ha en fördel då denne känner till sin motståndares argument.

Sedan så ser jag inte hur det hjälper att propagera för en minskad spridning av perspektiv om själva problemet vore just en för låg spridning av perspektiv.

Jag tror faktiskt att "diversiteten" av olika åsikter väger mer än hur ofta en åsikt upprepas.

Om låtsas att vi har ett problem, och så säger vi att lösning A är etablerad, men att lösning B vore en mer gynnsam lösning.
Och så tar vi två scenarion:
1. Man presenterar tydligt lösning A i 5 artiklar och lösning B i endast 1 artikel.
2. Man försöker att undvika att presentera någon lösning, och hoppas att läsarna själva upptäcker alla möjliga lösningar.

Då tror jag faktiskt att lösning 1 vore mer gynnsam för lösning B, än tvärtom. Då har man uppnått yttrandefrihetens "mål" och försäkrat sig om att alla lösningar presenterats, även om det är i olika mängd. Alla läsare skulle givetvis inte köpa lösning B, men jag är ändå övertygad om att fler hade gjort det - förutsatt att det faktiskt vore den mer gynnsamma lösningen

Nyckelordet här är inte "Neutral" utan "Konsekvensneutral". Givetvis sker det ett val redan när man väljer vad man vill rapportera om. Men en ärlig journalist kör på & gräver & rapporterar vad han hittar, oavsett åt vilket håll det råkar peka & vilka konsekvenser det får för dom som blir granskade.