Kinesiska maten i Sverige

Utomlands när man stöter på kinesiska restauranger så brukar de antingen vara peking, szechuan eller kantonesiska och alla maträtterna på menyn skrivs med sina orginalnamn, vilket kan vara svårt gissa vad det är. I Sverige är det ju bara friterat blaha eller 3 små rätter och friterad banan med glass till efterrätt. Har mest blivit besviken när jag besökt kinesiska restauranger utomlands undantag för den där läckra ankan som de hänger upp i skyltfönstret.

Kan nån vänlig själ förklara för mig vad skillnaderna är mellan de 3 olika köken och vilken som är mest lik det som serveras på kinesiska restauranger i Sverige?

Är det inte 4 små rätter?

I DN På Stan senaste tror det var en kinarestaurang som körde vissa rätter på menyn endast på kinesiska (jaja, kantonesiska, whatever ) då dom rätterna var lite ovanligare än standard-kinesmaten i Sverige...typ.

Vilket inte direkt ger svar på din fråga, men en intressant grej i varje fall.

Det finns en uppsjö Kinesiska kök, det pratas om 8 huvudsakliga, traditionsenliga, hur som helst är det som oftast serveras på Kinarestauranger Kantonesiskt i ursprung, relativt svagt kryddat, i kontrast mot Szechuan. Ingefära, vårlök osv är populärt. Kantonesisk matlagning använder sig av rätt många olika metoder, men innefattar Fritering, Ångkokning och Wokning bland de huvudsakliga metoderna. Mandarin är köket som oftast innefattar matlagningen i Peking, men den är kraftigt influerad av alla andra kinesiska stilar och brukar inte ses som en av de åtta traditionsenliga. De varmare klimaten har i regel kryddigare mat.

Angående Friterade bananer med glass, jag hörde att det var en västerländsk uppfinning, kineserna själva föredrar små och väldigt söta desserter.

Tack!

Har man en gång ätit den riktiga, delikata kinamaten blir det oerhört svårt att gå tillbaka till det försvenskade kinaköket med sötsur sås och potatismjöl. Har man turen att bo i Stockholm så ligger det en restaurang som heter Ho's vid Hornstull. Där serverar de helt enkelt kinesisk mat kryddad som kineserna själva vill ha den och det är löjligt gott. Lokalen är väldigt anspråkslös (ingen pling-plongmusik, heltäckningsmatttor eller lampor med tofsar) och maten, får jag en känsla av, är kinesisk husmanskost snarare än finmat. Men gott som satan är det i alla fall. Dessutom är det billigt, en varmrätt kostar typ 118 kronor och skulle göra Roger Persson mätt. Testa gärna biff Szechuan med vitlök och svarta bönor eller kyckling med ingefära och purjolök. Till detta dricker man såklart det kinesiska ölet Tsing Tao som är fullständigt lysande. Jösses vad bra det är, blir nog banne mig Ho's idag! Helt nöjd för en tvåhundring.

Ja, Tsing Tao e gött som f-n.

Finns ett par till som är bra: Kejsaren (mitt emot Kungshallen i Sthlm, den DN skrev om förresten), de har dessutom Dim Sum (små ångkokta degknyten fyllda med räk eller fläskfärs, mycket gott och smakrikt), Lao Wai på Luntmakargaran i Sthlm (autentisk vegetarisk kinesisk mat, mycket bra råvaror och tillagning), Hongkong (Kungsholmsstrand) bra men dyr, samt Sunflower på Götgatan.

Såvida man inte citerar någon, eller skriver som man pratar, vilket man sällan gör, ser skriftspråket ut likadant oavsett om det Kantonesiska, Mandarin eller Hakka.

Det är tråkigt att det inte finns någon riktig Chinatown i Sverige överhuvudtaget. Jag har nyligen besökt ett flertal på en chartertur till Kanada där merparten av resenärerna var kineser, inklusive guiden. Naturligtvis skulle man då äta frukost och middag på kinesiska restauranger. Och jag måste säga att jag blev mycket förvånad över hur maten och sättet att äta den skiljde sig från kinaresturangerna hemma.

T.ex. satte man sig med hela familjen runt ett runt bord med en såndär lazy susan på toppen som kan snurra. Man beställer in maträtt efter maträtt som alla tar en liten del av och äter.

Det är ett jäkla chatter på folk konstant, och jag fick en smärre kulturchock när jag såg hur man kallar på kyparen. Ställ dig upp och vinka hit dem eller skrik på dem lite, så kommer dem.

Jag har inte riktigt koll på vad jag åt, allt var skrivet på kinesiska och jag litade blint på mina medresenärers och guidens ord vad gällde vad jag stoppade i mig.

Billig var maten, och det ska riktig kinesisk mat vara enligt guiden och resesällskapet. Låg väl på drygt 3 usd per rätt, och ett sällskap på 12 personer går lätt igenom 10 rätter, men 30 usd är ett bra pris att betala.

Dricksen kan jag meddela var 15 procent, inte ett cent mer, inte ett cent mindre.

Det var en intressant upplevelse, men jag har fått nog av kinesisk mat för ett bra tag framöver...


Ps. Jag ber om ursäkt om detta inlägg har blivit lite osammanhängande. Klockan är mycket.

Liknande har jag upplevt pa kinesiska restauranger utomlands.

Angående asiatisk mat i andra länder än asien brukar ofta bli sådär.

Maten görs så att den ska passa in hos folket som ska äta den (urinvånarna i t.ex sverige). Oftast, i min mening tråkigt, men uppenbarligen så säljer det.

Som ett exempel, jag käkade sushi här om dagen med mina japanska poolare (i San Francisco) och jag ställde som vanligt frågan som jag brukar ställa, vad är skillnaden här och hemma... Då sa dom att detta var ett bra ställe, såklart är inte fisken lika bra som i Japan, och sen är det avacado i allt (du ser aldrig avacado med sushi i Japan), men i övrigt väldigt bra mat.

Well, har inte varit och testat ikeas köttbullar än,, vem vet, det kanske finns avacado i potatismosen här?

Vandrade lite väl offtopic. Angående dessert så är "a nn ni nn do u fu" en väldigt vanlig Kinesiskt dessert. Det är gele i något form av socker/mjölklag. Jag får en känsla av mentol när jag testat, men mina smaklökar är nog ute och vandrar.