Mopsar

Vad tycker ni om mopsar? För/nackdelar?

En nackdel är ju att de är otroligt fula, men utöver det så är min uppfattning att de är rätt bra sällskapshundar.

Nämen håller inte med föregående talare, fördelen är att de är så söta, nackdelen är alla andningsproblem de föds med.

Ja precis så tycker jag också.

Har de inte svårt att gå också? Minnesbilden av mops för mig är sådan.

Det vet jag inte men det har svårt att föda naturellt, ofta blir det kejsarsnitt.
Dom går lustigt i all fall.
De är söta och det är perserkatter också. Men jag är emot sönderavlingen som pågår.

Samma här, det är därför jag har svårt att tänka på att de är fina. Tänker bara på hur ont och besvärligt sönderavlade djur måtte ha det och det är vårt fel.

Söta när de avlas mindre extremt och säkert härliga hundar, men plågade av en sjuk kroppskonstruktion som de inte förtjänar.

Här är vad jag menar med finare mopsar, så som de brukade se ut: http://www.mprv.de/uploads/pics/21335_Smirnoff_von_Khan_of_Peking.jpg
http://www.mprv.de/uploads/pics/mops_cosima_coco_01.jpg

Och hur de faktiskt såg ut förut, här en från 1890: http://retrieverman.files.wordpress.com/2013/07/1890s-pug.jpg
Mitten av 1800-talet: http://4.bp.blogspot.com/_0n9IExEpmh8/S8VEAnxyeWI/AAAAAAAAUCc/V77m9HQZUzE/s1600/a+pug.jpg
1750: http://img.photobucket.com/albums/v485/Pietoro/Dog%20Breed%20Historical%20Pictures/Pug/1750_Pug_Buffon.jpg

Man ser de var mer "hund" förut. För min del tycker jag det är mycket finare.

Har de problem med ögonen också, ungefär som perserkatter som också avlas för att få stora ögon?

Ja ögonproblem har de också. Har själv mött en bedårande söt mopsunge där ögonen bokstavligt höll på att poppa ut. Valpar kan ju "växa till sig" och då får ögonen mer plats, men det är fel när avel går så långt att de får alla dessa olika besvär.

De får lida för att vissa tycker de är söta (som jag), andra tycker de är fina/vackra och ska dra rasbetingelserna till sitt yttersta bara för att ha en perfekt hund i utställningssammanhang osv. (skrytfaktor som jag kallar det)

Jag har mycket svårt att se mig själv skaffa ett djur där så många rasproblem finns. Jag är ju främst kattmänniska och även där kan jag inte tänka mig skaffa katter med andningsproblematik nedärvt, hur söta den än kan vara. Sötast imo. är en stor kattnos som man kan nypa lite på när man gosar med dem

Stackars arma hundar... svårt att gå, andas, föda, ögonproblem...

Det skulle vara mycket striktare regler när det gäller hur långt man får låta avel gå. Det finns nåt i lagen om att det inte är tillåtet avla på djur som dessa, men det sker ju. Man tycker det borde ligga i uppfödarnas intresse att se till rasstandarden inte drivs så här långt, det är ju levande djur det är fråga om....

Ja det är det där med trubbnosighet man dragit för långt för vissa rasers räkning..

Det är ju en kort trubbig nos som gör djuret så sött och bevarar intrycket att vara likt en unge.. för mig är det en FULLSTÄNDIG GÅTA hur man tänkte av att inte dra i bromsarna vad gäller vissa avelslinjer inom perser, jag förstår det bara inte..

Vet du vad som motiverat friheten att inte bara rasförädla utan dessutom lyckats generera en marknad av köpare, av sjuka degenererade djur?

De är ju enormt eftertraktade kan jag tycka.

(Edit : ser att jag gått rätt ordentligt OT, det var inte meningen.. enbart vad som betingar extremt långtgående rasmarkering till mer excentriska drag.. och kan således gälla även hundar/mopsar)