Någon som gjort en gastric bypass, men utan extrem fetma, BMI runt 35?

Jag har BMI på ganska exakt 35. Jag är 184cm lång och väger 118 kilo.
Jag har p.g.a. tidigare jobb en artros i ett knä (lägre vikt, lättare problem).
Den fetma jag har är ren bukfetma, har smala armar och ben, endast mindre dubbelhaka.

Har genom åren försökt träning och även att banta, men viljan varar inte speciellt länge.
Har haft lätt att gå ner mer än 10 kilo/vecka med viktväktarna, men efter någon månad återfall igen och äter upp mig till denna vikt.

Någon här som gjort denna operation? Vad var er startvikt och vad är målvikten efter x många månader?

Någon sa att man ska äta 7-8 gånger/dag, livet ut, detta verkar besvärligt, är det besvärligt?

Något annat som ni som gjort operationen bedömer som negativt?
Har 5-6 personer bekantskapskretsen som opererat sig. De flesta är ner på halva sin ursprungsvikt, eller ännu lägre.
Jag anser att jag borde gå ner ca. 30 kilo, stannar viktnedgången av sig själv?

Har hört att det finns de som "ätit upp" sig till sin gamla vikt, hur lyckas man med det? ÄTer de när de redan är mätta? Eller vad är det för fel de gör?

Medicinering resten av livet, vad är det man tar för något?

Jag är rökare och har hört att det inte är något man ska vara om man ska genomgå denna operation, förmodar att det stämmer?
Behöver man visa innan att man kan banta?
Hur ser återgången till normalt liv ut efter operationen? Vad äter man tiden efter operation?

Problemet med gastric bypass är ju att det inte är en quick-fix på det sättet. Man måste som du säger resten av livet äta på ett speciellt sätt och ta vara på sig. Gör man inte det finns det risk att man töjer magsäcken och sedan får återfall.

Eftersom du själv nämner att du lätt får återfall när du försökt med andra metoder, finns det ju en risk att det samma kommer att hända här.

Rökning är inte bra i samband med någon operation av flera anledning.

Jag har inte opererats men träffar många som gjort det. Med din relativt lilla övervikt tycker jag inte du ska operera dig. Dessutom, klarar du inte att hålla vikten men Viktväktarna varför vill du då döma dig till att äta en tredjedel av deras portioner - l hela livet. Matsuget försvinner inte särskilt snabbt, bara förmågan att äta. Mättnadskänsla har inget med sug att göra.

Du får ta tillskott av vitaminer resten av livet eftersom din mage inte kan ta upp tillräckligt efter operation.

Röka ska du absolut inte göra, det är en stor och riskfylld operation. Dumt att försämra läkning och återhämtning.

Du behöver innan operation visa att du kan gå ner i vikt.

Du låter inte som någon särskilt lämplig kandidat för operation eftersom du alls inte är beredd att äta mindre nu. Hur kommer du då att känna det sen?

Jag har nyligen genomfört en gbp-operation och min startvikt låg på 105,5 kilo till mina 169 cm (jag är kvinna) vilket gav ett BMI på ca 36. Innan operationen genomförs så ska man gå ner ett visst antal kilo (vilket brukar vara 5% av sin totala kroppsvikt), i mitt fall rörde det sig om att jag skulle gått ner till 101 kilo på operationsdagen. Dom flesta använder sig av pulverdiet typ modifast eller naturdiet för att klara detta. Det är den enkla delen av processen.

Efter operationen är man sjukskriven i 4 veckor, för att lära sig äta rätt och komma in i sina nya rutiner.
Man ska bara inta flytande föda dom 2 första veckorna efter operation, och samtidigt få i sig alla sina näringsämnen. Man ska dessutom dricka 1,5 liter vatten emellan måltiderna vilket är ett heltidsjobb eftersom man kan ta en klunk var tionde minut typ. Och samtidigt få i sig 6 mål "mat" per dag (och en måltid tar ungefär 30 minuter att äta).

När dom 2 veckorna gått börjar man med purékost, dvs mosad mat. Likaså här gäller det 6 måltider per dag, och 30 minuter ska varje måltid ta.

Efter dessa 5 veckor börjar man äta vanlig mat igen, men man ska fortfarande äta 6 gånger om dagen och få i sig minst 1,5 liter vatten ovanpå det.

Viktnedgången tar en rasande fart i början, och sedan jämnar den ut sig en aning, men man måste fortfarande jobba mycket med motion (minst 5 dagar i veckan). Den stannar inte av sig själv utan man måste balansera upp det på egen hand.

Rökare får inte lov att göra operationen.

Man får heller inte dricka i samband med måltid resten av sitt liv. Man ska sluta dricka 30 minuter före man ska äta och inte börja förrän 30 minuter efter avslutad måltid. Annars sköljer man ner maten rakt ner i tarmen och får således plats med mer mat i sin lilla magsäck, och det är på så sätt folk går upp i vikt igen. Dom dricker i samband med måltid.

Man käkar omeprazol (magsårstablett) 2 månader efter operationen, morgon och kväll.

Sedan ska man livet ut äta B-vitamin, multivitamin och kalktabletter varje dag.

Edit: dom flesta har ett helvete tiden efter operation eftersom ALL aptit försvinner helt och hållet. Mat är det sista man tänker på, och jag får tvinga i mig allting. Denna omställning är verkligen inte enkel, men så småningom så lär sig dom flesta att leva någorlunda normalt igen.

Har du provat LCHF? Om inte gör det i så fall. Du kommer garanterat gå ner i vikt och må mycket bättre.

Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter, whaa!

Jag måste säga att jag baxnar över detta:

"Man får heller inte dricka i samband med måltid resten av sitt liv. Man ska sluta dricka 30 minuter före man ska äta och inte börja förrän 30 minuter efter avslutad måltid. Annars sköljer man ner maten rakt ner i tarmen och får således plats med mer mat i sin lilla magsäck, och det är på så sätt folk går upp i vikt igen. Dom dricker i samband med måltid".

DET har jag aldrig nånsin hört talas om tidigare! Jag har läst en del om hur opererade personer har det, både positiva och negativa erfarenheter, men detta med att inte dricka i samband med måltiden - jisses.

Jag är också en lågkolhydratförespråkare, och tror att r_o_n skulle gilla den kosten, framför allt eftersom du har svårt att hålla dig till bantningskost - LCHF är raka motsatsen. Prova på, är du snäll, det kan visa sig att det är det bästa du har gjort!

Många verkar tro att dessa operationer görs för att man ska kunna gå ner i vikt. Så är det egentligen inte. Operationen gör det lättare att gå ner i vikt, men gör inte jobbet åt en. Man måste fortfarande klara att ändra livsstil. Har man inte "viljan" som du skriver TS, är man inte lämplig eller redo för en gbp. Gör du operationen måste du nämligen ha en "vilja" som varar resten av livet.

Dessa operationer gör det lättare att gå ner i vikt OCH hålla den nya vikten på längre sikt. Det är därför de görs. Men ändrar man inte livsstil för gott, går man ofta upp igen efter några år, eller får andra problem.

Man kan säga att operationen är en hjälp på traven, men inte mer än så.

Dessutom tycker jag att du har på gränsen till för lågt BMI för att en så drastisk åtgärd som magsäcksoperation ska vara aktuell för din del. Dessa operationer är sällan regelrätt farliga, men medför trots allt vissa risker, även om du slutar röka. Risken för komplikationer eller biverkningar är relativt stor. Har man mycket stor övervikt, är det oftast farligare att förbli så överviktig än att göra operationen, men du ligger inte i det spannet. Jag råder dig att istället ta tag i dina vanor och försöka gå ner på andra sätt. Du måste hitta en livsstil som passar DIG och som du kan hålla fast vid, samt kanske ändra ditt tänk och ditt beteende kring mat och motion.

Här är ett tips till TS - istället för att fylla ut tallriken med t.ex potatis och mer "mat", så fyll ut den med sallad. Väldigt många äter väldigt mycket lite sallad på tallriken och för mycket av "det andra".

Ett annat bra tips är att servera maten på en mindre tallrik, typ assiett.
Det sägs ju att man "äter" med ögat också, och om man då är van vid att tallriken alltid är fullmatad, så fungerar mitt tips bra.

Värt att prova!

Jag känner 3 stycken som har gjort den här operationen och kan inte kalla den lyckad i något av fallen. Jag kan förstå att man tar till en "sista utväg" på de med extrem fetma men aldrig att jag skulle utsätta mig för det om det inte stod mellan det eller en väldigt för tidig död.

Person 1: När hen hade passerat puréstadiet efter operation var det första den bad om en hamburgare. Viktmässigt misslyckad operation (såklart..) och har inte mått speciellt bra heller.

Person 2: Kraftigt undernärd och underviktig efter operation, får knappt behålla några näringsämnen. Ser ut som ett lik och har aldrig kunnat jobba efter operation.

Person 3: Varit inlagd x flera med allvarliga biverkningar efter operation, bland annat blödande magsår och tarmvred x flera. Har konstanta svårigheter att kunna äta.

Tack, men nej tack liksom.

Nu har jag mest kommit i kontakt med detta via nätet och amerikanska tv-serier. Men jag blev lite nyfiken, får man göra gastric bypass bara sådär i Sverige? Måste man inte typ ha försökt massor med saker innan, och krav på en viss övervikt, och brist på vissa dåliga vanor?

Jag har litet svårt att förstå varför man hellre gör en potentiellt farlig,smärtsam operation än stå ut med att vara lite hungjig i magen.
Jag känner också ett par som har gjort operationen och de är fortfarande karaktärslösa oralfixerade matmissbrukare.Den ene var inte ens särskilt fet och hade ett krävande fysiskt jobb som hannaturligtvis fick sluta med.
Han borde ha slutat dricka fyra liter läsk om dagen istället.