Brevbärare

det funkar som tillfälligt jobb, men du måste ha ett starkt psyke och vara stresstålig för att hålla ut mer än några månader

Som sommarjobbare sen fem år tillbaka kan jag ju på rak arm säga att posten inte är ett ställe jag vill jobba hela livet men det funkar på sommaren (förutom att man börjar 06 och att reklamen kan komma i 15- lägg ) det finns ju ofta en del roligt folk att snacka med och man får ju trots allt en del motion. Sen är ju lönen inte toppen men inte usel heller. Sen alla internskämt inte att förglömma

http://www.expressen.se/index.jsp?a=423758

Jag praoade "två" veckor på posten när jag gick i åttan. De "två" veckorna förvandlades helt plötsligt till 1 vecka. Sjukanmälde mig hela andra veckan eftersom det sög så brutalt jävla hårt.

De tar aldrig mer emot elever från årskurs 8 på nicolaiskolan mer.


Tar fan hellre livet av mig än att jobba resten avmitt liv på posten.

De jag känner som jobbar på olika delar av posten beskriver att det finns en hel del märkliga figurer där, men även en del av gott virke.
Självklart beror det på att anställnigskraven är så låga.

Ditt påstående stämmer inte. Posten har i princip alltid gått med vinst sedan bolagiseringen och 2004 gjorde de 1 miljard i vinst. Svaret på varför man inte delar ut posten med morgontidningen är helt enkelt att posten i mycket liten utsträckning delar ut morgondtidningen, dessutom är inte posten färdigssorterad när morgontidningen kommer vid 5 bläcket.

Alltså, dumt att uttala sig med säkerhet om man har djävligt fel

Hela tråden var underhållande ,tack!

Bara lite tankar...
Så vad i dagens läge är anställningskraven?
Söks det folk ständigt?

Jag har för väldigt många år sedan haft sommar o juljobb på posten
att det är fritt o "lagom ensamt" tilltalar mig,även tillgången på original låter underhållande

Jag har som jag nämnt jobbat i vården många år men sedan haft
några strökurser på Universitet,ngn påbörjad utb som jag hoppat...pga av "mående"
Livets fuckande i allmänh de senaste x åren men d är ju en annan historia...
...... sjukskrivning/arblöshet....
Vill verkligen få in foten ngnstans igen på riktigt,(MEN vill helst inte till vården ..(
skit det samma vad...
Vet att jag haft högst skiftande funderingar här...
men frågar man inte så....

Har tänkt att posta i denna tråd tidigare men aldrig tagit mig i kragen.

Jag har sedan tidigare jobbat i ca 5 år sammanlagt som brevbärare på Östermalm men sa upp mig förra året frivilligt.
Efter att jag slutade som brevbärare skrev jag en text i Word där jag sammanfattade alla erfarenheter jag lärde mig inom Posten, samt även skrev vad jag upplevt. Jag tänkte posta lite av dessa erfarenheter här.

*Teamledare hör att en bitter brevbärare klagar på att jobbet är tungt. Teamledaren svarar då med elak röst ”Passar det inte är det bara byta jobb!”.

*Ett riktigt original med 15-20 år på Posten står i sitt distrikt och pruttar öppet inför alla.

*Jag går med en vagn för att hämta post. Bakom mig går en veteran med en vagn full med post. Plötsligt hör jag hur han lägger en brakskit. Jag vänder mig om och han bemöter mig med en mycket glad min (detta var inte samma person som ovan).

*En bitter och arbetsam brevbärare förbjöd oss från att öppna fönstren för vädring under sommarperioderna eftersom det enligt honom kom in damm som förstörde skrivarna som var positionerade nära fönstren. Nämnas bör att ventilationen på arbetsplatsen var usel och värmen kunde närma sig 35+ grader inomhus på sommaren. Hade någon öppnat fönstret marscherade han mot fönstret med bestämda steg och stängde fönstret på ett ilsket sätt utan att säga något.

*En gammal veteran på nästan 65 år går runt och pratar tydligt om hur mycket invandrare Sverige tar in och hur dåligt det är. Han tycker att invandrarna gott och väl kan stanna hemma istället för att leva på svenskarnas pengar.

*En afrikansk man fixar jobb till två av sina afrikanska kompisar. En av dessa två kompisar hade mycket bristande kunskaper i Svenska språket. Denna kompis skulle tillsammans med en svensk veteran med 30 år på Posten kamma upp (sortera) post på ett distrikt. Efter att veteranen förklarat för den okunnige nybörjaren som hade stora bristfälliga kunskaper i svenska språket att alla nummer mellan 13 och 20 ska läggas i högra högen och han inte fattar det gång efter gång får veteranen ett spel och skäller högljutt ut personen med att han inte fattar någonting och att han är dum i huvudet. Den afrikanska nybörjaren står bara och stirrar veteranen i ögonen och verkar inte förstå någonting medan veteranen gång på gång förnedrar honom inför alla andra som håller tyst och bara iakttar teatern.

*Det är förbjudet att dricka alkohol på arbetsplatsen. Efter jobbet går ibland bastun varm i omklädningsrummet och man känner en skarp öldoft som sipprar ut från bastun när man kommer in i omklädningsrummet för att byta om för hemgång.

*Jag blir kallad till utvecklingssamtal. Ett samtal där man diskuterar möjligheter och sin egen roll i företaget. Dessvärre var jag tvungen att ta ledigt den dagen och kunde inte komma till jobbet. Jag blev aldrig kallad till något utvecklingssamtal efter min ledighet och ingen nämnde att jag var borta från min avtalade tid heller.

*Satt och funderade varför så många friska unga människor knegade bort sitt liv på Posten. Förstod sedan efter att ha lyssnat på diverse ”kådade” diskussioner i fikarummet om ”bongar” och mat som smakade som marijuana att de rökte marijuana ofta och att jobbet passade deras livsstil perfekt då de inte hade någon mer ambition i livet mer än att röka på och få in lite deg.

*En anställd har bytt om i omklädningsrummet. När han är på väg ut från omklädningsrummet går jag in och bemöts av något som mest kan liknas vid ett giftmoln, rent ut sagt sticker det utav helvete i ögonen av illaluktande skitlukt kommande ifrån nersvettade postuniformer och nersvettade poststrumpor liggandes i personens skåp.

*Jag får efter fyra år i brevbäraryrket ett litet häfte i brevlådan. Den heter ”Manualen” och visar med både enkel text och flitigt med enkla bilder hur en brevbärare ska utföra sitt yrke (exempelvis hur man ska bära posten när man delar ut den, eller hur man stoppar in reklam i en brevlåda). Som om man inte visste detta efter fyra år?

*En före detta brevbärare som lider av någon konstig sjukdom arbetar med att ta itu med den post brevbärarna stämplar som okänd. Hans jobb är att gå igenom högen med okänd post och kolla upp i datorn var personen kan tänkas bo någonstans. Jobbet är ett deltidsjobb av något slag där personen jobbar några dagar i månaden frivilligt på grund av sjukdomen. Trots jobbets ringa storlek och blygsamma betydelse går den före detta brevbäraren omkring med vykort stämplade ”Okänd” och läxar upp såväl stammisar som nybörjare med att dom stämplat fel eller har fyllt i någon ruta fel på stämpeln. Om det inte är precis gjort enligt ”reglementet” får personen spel och hotar med att gå till ledningen, trotsar man emot håller han ett långt föredrag för en med vikten av att göra rätt på ett strängt magisteraktigt sätt. Ledningen undviker denna person och låter honom leka Hitler för att slippa ta itu med problemet.

*Jag delar ut post på en av de finare gatorna på Östermalm. En äldre tant stoppar mig på gatan utanför ett hus och börjar klaga på hur jobbigt vi brevbärare måste ha det i arbetet. Jag instämmer och gör mig redo för att fortsätta min tur. Innan jag kommer iväg börjar tanten klaga på hur dåligt Sverige är som tar in för många invandrare som utnyttjar systemet i Sverige.

*Sprallig svensk östermalms-svenne bestämmer sig för att vara rolig på jobbet och drar ner byxorna för att ”moona” framför en bredvidsittande afrikansk starkt troende muslim. Den afrikanska muslimen blev så chockad av att se sin kollegas arsle att han bad muslimska böner på sitt eget språk för att ”rena” sig själv mot det han såg i fem minuter.

*Sitter i fikarummet och äter frukost en morgon. Vårat fikarum har stora fönster nära en järnväg som ofta är i användning av diverse transporttåg. Plötsligt hör jag hur ett tåg närmar sig genom fönstret samtidigt som en äldre brevbärare med snabba steg rusar fram genom fikarummet som om en olycka hade hänt emot fönster och lyriskt utbrister att loket som åkte förbi var av en speciellt sällsynt typ som nästan aldrig syns längre samt berättar massa fakta om hur bra just det tåget var.

Fyfan i helvete vilket riktigt in i helvetes jävla grov-skitjobb brevbäraryrket är!

Jag kan hålla med om att det "kunliga postverket" verkligen producerar människor/arbetare som har "gett upp" och jobbar på tills pension.

Har jobbat på postterminal i 3 år till och från och märkte på folk i 20-25 års ålder att det var "slut" på jobbkarriären för deras del.

saker som "Jaha, då vare bara 40 år kvar då tills guldklockan" m.m fick man höra.

FYFAN för posten, aldrig mer!