Spirituella energins existens

Orden själ och energi är väl egentligen något som inte riktigt finns beskrivet på ett seriöst sätt i den västerländska kulturen, åtminstone inte i min begränsade kunskap om den.
Trots det är det väl inte direkt så många som ifrågasätter det, åtminstone inte ordet själ, kan det stämma tro?

Filmen The Celestine Prophecy, för er som sett sen, tycker jag förklarar på ett bildligt sett det väldigt intressant (vilket i min värld egentligen är väldigt svårt).
I runda slängar handlar den om att du utanför dina fysiska begränsningar också har med dig någon form av energi som du och allt annat levande bär med sig och sänder ut och tar emot.

Jag tycker som sagt detta är en enormt trolig verklighet men inget jag faktamässigt riktigt dykt in i.
Hur mycket stämmer detta synsätt in på dig? Är detta vedertagna begrepp i samhället utanför flashbacks filosofidel?

"If you talk to neuroscientists as a philosopher, you will be introduced to new concepts and find some of them extremely useful. One I found particularly helpful was the notion of metabolic price. If a biological brain wants to develop a new cognitive capacity, it must pay a price. The currency in which the price is paid is sugar. Additional energy must be made available and more glucose must be burned to develop and stabilize this new capacity. As in nature in general, there is no such thing as a free lunch. If an animal is to evolve, say, color vision, this new trait must pay by making new sources of food and sugar available to it. If a biological organism wants to develop a conscious self or think in concepts or master a language, then this step into a new level of mental complexity must be sustainable. It requires additional neural hardware, and that hardware requires fuel. That fuel is sugar, and the new trait must enable our animal to find this extra amount of energy in its environment.

Likewise, any good theory of consciousness must reveal how it paid for itself."

Thomas Metzinger - The Ego Tunnel

Spirituell energi finns sålunda, men inte riktigt på det sätt som man trodde på förr, eller en del envisas att tro nu.

De flesta kan uppleva detta högst konkret: man känner att det krävs energi att tänka på en svår fråga. Detta i sin tur gör att man känner att man behöver mat, eller att man efter en stunds misslyckat koncentrerat tänkande blir för trött för att fundera mer.

Att tro att själen skapas av socker är nog ungefär lika efterblivet som medeltidens tro att man kan framställa ädelmetaller med mentala trollkonster.

Till TS: du kanske inte ska utgå från New Age-filmer om du söker förståelse för begrepp som är betydligt äldre än så. Här är lite böcker du kan kika på:

I texten "Faidros" definierar Platon själen som det som har sin grund i "det som rör sig självt":

"Grund till rörelse är alltså det som rör sig självt. Men detta kan varken gå under eller bli till, annars skulle hela himlen och allt som är föremål för tillblivelse falla samman, stanna upp och aldrig mer kunna sättas i rörelse igen. Då det som rör sig självt har visat sig vara odödligt, då skall det icke vara skam att säga: just det är själens vara och dess logos."

I boken "Bekännelser" definierar Augustinus tiden som själens utsträckning och något liknande gör Kant i "Kritik av det rena förnuftet" där tiden är det "inre sinnets" åskådningsform och begreppet "själ" ett transcendentalt gränsbegrepp, parallellt till begreppet "värld".

Förstår vad du menar med energi och kalorier men är ju inte den formen av energi jag pratar om, även om säkert den sorten också använder sig av din sorts energi..
Filmen som sådan är irrelevant, menar bara att den förklarar samma sorts tankar och känslor jag har på en enkelt och bildligt sett..

Finns det flera sorts energier? Varför?

Jag använder ordet energi för att jag tycker det beskriver det jag menar ganska bra. Själ, andlighet eller liknande kanske får dig att förstå..?
Sen som sagt har jag såklart ingen specifik definition på detta, det skulle absolut kunna vara samma form av energi jag pratar om.. Men att prata och definiera ett ord ser jag inte som det essentiella i tråden..

Chakra är kanske ett till viss del fungerande ord.

Nu blir det ju väldigt luddigt när man pratar sådana här saker, i takt med att vetenskap någon gång förhoppningsvis finner svar på vad vi och många andra upplever som "energi", lär vi ha en mängd nya beskrivande ord.

Det du pratar om blir väl dock den energi som flödar genom chakras, inte chakras i sig.
Chi / Prana - livsenergi

Nu svarade jag utan att läsa trådstarten riktigt.
Personligen är själ för mig lika med medvetande, inte sinnet (tankar och känslor) utan det som existerar i bakgrunden, men som människan har dålig kontakt med.

Upplevelser av Obe osv. visar på att det kan finnas en sk. eterisk kropp.
Skulle nog säga att både den fysiska och den eteriska formen av varande upplevs av det enhetliga medvetandet som vi alla är.

Med andra ord: det finns bara en själ.