Att vara eller inte vara?

Att inte vara eller att vara? Borde det nog vara!

Det sägs ofta att varat
och ickevarat inte kan definieras...
Så då gör jag väl det då:

1 ingenting =

Ojsan! Ett problem...vad vi än fyller i
EFTER likhetstecknet ÄR nånting.
Vi citerar båda sidor och får då:

2 "ingenting" = "" Och då var det klart!
Nu förstår vi varför många tror
att ingenting är något:

De tror att citationstecknen
som spärrar in ingentinget
ÄR detta ingenting!

Om vi förnekar båda sidor definierar vi:

3 Existens = inte ""

Post Scriptum:
Detta sade redan Parmenides
för tre tusen år sedan.
Men han kanske
uttryckte sig lite otydligt?

Kan tro att Perminides uttryckte nothingness, dvs noll, alldeles för fysiskt, tvivlar inte heller på att det var så. Så min tro är i avsaknad av tvivel angående Perminides stock gällande "noll" alltså det riktiga intet. Hans adepter dog antagligen när han skulle ge sig på den filosofiska förklaringen, vi ser ju ännu hur den ter sig i dessa dagar som jag tänker... Att inte vara är att inte svara, så Perminides filosoferade nog föga. Däremot befäste han en masssa ting, ting = ett vara, eller en vara, en vara är ett tillstånd i form, att förmedla sig, uppenbara sig, så Perminides, den ende? i genren? nej knappast, hade ett sällskap som fortsatte läran om hur läraktigt mynta intet, med noll resultat, då allt blev eskalering av just "att vara" raka motsatsen till intet. Särskilt när det vlev dessutom så imperielistiskt, det filosofiska imperiet, är det en förklaring av intet? icke. T.o.m kineserna klarar bättre av att ge intet, en mer begriplig liksom gestaltning.